Sökresultat

Kvalitetssäkrade data från 2020 insamlade på standard- och sommarpunktrutter har nu publicerats på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats. Totalt inventerades 550 standardrutter och 210 sommarpunktrutter under 2020, vilket innebär att de två datamängderna har utökats med ca 9 600 respektive 22 400 nya artobservationer Som vanligt har observationer av arter i Artdatabankens skyddsklas

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/2020-ars-data-fran-standard-och-sommarpunktrutter-nu-pa-gbif - 2026-01-11

Ytterligare en av Svensk Fågeltaxerings datamängder, dvs Vinterpunktrutterna, har idag tillgängliggjorts på Global Biodiversity Information Facility’s (GBIF) webbsida. Delprogrammet Vinterpunktrutterna ingår i den nationella miljöövervakningen av fåglar i Sverige och har pågått sedan 1975. Data från start och fram till och med vintern 2019/2020 är tillgängliga att ladda ner från GBIF’s webbsida. E

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/vinterpunktruttsdata-nu-nedladdningsbara-fran-gbif - 2026-01-11

Under 2020 inventerades dagfjärilar på över 500 lokaler runt om i Sverige, från Beddingestrand i söder till Kätkesuando i norr. Drygt 67 300 fjärilar av 103 olika arter observerades, vilket innebär att hela datamängden nu innehåller observationer av över 665 000 fjärilar. Data om alla dessa finns att ladda ner från SeBMSs sida på Global Biodiversity Information Facility’s webbsida, alternativt via

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/svenska-dagfjarilsovervakningens-data-fran-2020-publicerade-pa-gbif - 2026-01-11

Under 2021 observerades 244 fågel- och däggdjursarter på de 447 inventerade (av totalt 716) rutterna. Drygt 132 000 individer räknades vilket gör att hela datamängden nu innehåller observationer av nästan 3 miljoner fåglar och däggdjur. Data från programmets början 1996 till och med 2021 finns att ladda ner från Standardrutternas sida på Global Biodiversity Information Facility’s webbsida, alterna

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/2021-ars-data-fran-standardrutterna-publicerade-pa-gbif - 2026-01-11

Datamängderna för SFTs Vinterpunktrutter och Sommarpunktrutter har uppdaterats med nya data. Respektive datamängd har därmed utökats med observationer av drygt 289 000 och 80 000 fågelindivider från 286 och 219 rutter. Vintern 2020/2021 observerades 161 arter och under sommaren 2021 såg man 205 arter (undantaget skyddsklassade arter som inte inkluderas på GBIF). Vinterpunktruttsdata kan laddas ner

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/punktruttsdata-fran-vintern-20202021-och-sommaren-2021-nu-tillgangliga-pa-gbif - 2026-01-11

2021 års data från det gemensamma delprogrammet Häckande fåglar i Bottniska Viken (KBV) är nu färdigvaliderade och publicerade. Drygt 487 000 fåglar av drygt 60 arter observerades på och runt öar längs kusten i de fyra ingående länen: Gävleborg, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. Data från programmets början 2010 till och med 2021 finns att ladda ner från KBVs sida på Global Biodiversity

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/nya-data-om-hackande-kustfaglar-i-bottniska-viken-nu-tillgangliga - 2026-01-11

2021 års data från Kustfågelrutorna har nu lagts till i den totala datamängden för delprogrammet som startade 2015. Nästan 110 000 fåglar av 74 arter observerades under inventeringssäsongen 2021. Observationer av havsörn (skyddsklass 4**) är precis som tidigare inte inkluderade i publika data. Länk till nedladdning av programmets data från dess sida på Global Biodiversity Information Facility's we

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/kustfagelrutornas-data-fran-2021-ar-publicerade - 2026-01-11

Är du nyfiken på hur många koltrastar som observerats i din del av landet? Undrar du hur många fågel- och fjärilsarter det ses i olika svenska miljöövervakningsprogram? Nu kan du söka fram och ladda ner data som svarar på sådana frågor. Vårt användargränssnitt och öppna API finns tillgängliga på vår webbsida. Välkommen att prova! Vi i datavärdskapet ”Naturdata: Fåglar och fjärilar” har tillsammans

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/oppet-api-och-anvandargranssnitt-uttag-av-data-lanserat - 2026-01-11

Vi har nu publicerat Standardrutternas data från 2022 och dessa är tillgängliga både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBIF. Datamängden ökades på med observationer av drygt 115 000 individer från 226 olika fågel- och däggdjursarter (exklusive arter i Artdatabankens skyddsklass 4 eller högre). Under 2022 inventerades 375 av de 716 standardrutterna, och

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/standardrutterna-uppdaterade-med-2022-data - 2026-01-11

Under 2022 inventerades 186 av de 200 rutorna i den Nationella kustfågelövervakningen. Datamängden har därmed utökats med 3 427 nya observationer av 70 olika arter (exklusive havsörn) till totalt 27 989 observationer. Totalt inventeras 75 fågelarter och tre däggdjurarter inom delprogrammet. Datamängden kan nås både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBI

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/2022-ars-data-fran-kustfagelrutorna-ar-publicerade - 2026-01-11

Vi har nu lagt till Sommar- och Vinterpunktrutterna på listan över datamängder som är tillgängliga via vårt egna gränssnitt och API. Samtidigt har vi uppdaterat med data från vintern 2021/2022 och sommaren 2022 även på Global Biodiversity Information Facility’s webb (GBIF).Totalt inventerades 390 rutter under vintern och/eller sommaren då 161 respektive 201 arter observerades (undantaget skyddskla

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/punktruttsdata-uppdaterade-och-tillgangliga-vart-eget-granssnitt - 2026-01-11

Data från det gemensamma delprogrammet Häckande kustfåglar i Bottniska viken är nu möjliga att söka ut och ladda ner via vårt egna API och användargränssnitt. Datamängden har även uppdaterats med 2022 års data, både här och i Global Biodiversity Information Facility’s dataportal (GBIF). Observationer av arter i skyddsklass 3-5 ingår inte i dessa fritt tillgängliga data.I delprogrammet inventeras h

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/gdp-hackande-kustfaglar-i-bottniska-viken-har-uppdaterats-och-finns-nu-egna-granssnittet - 2026-01-11

Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) är de två senaste tillskotten till listan med publicerade datamängder i vårt datavärdskap.Svensk sjöfågelinventering (januari), som startade 1967, är det svenska bidraget till det globala programmet International Waterbird Census (IWC). Svensk sjöfågelinventering (september) startades 1973 som ett komplement till janua

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/nya-datamangder-publicerade - 2026-01-11

Precis före jul publicerade vi de två datamängderna Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats.Nu är de även tillgängliga via vårt eget API och användargränssnitt.De kan nås via följande länkar: API:et (extern webbplats) och användargränssnittet (extern webbplats).

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-sjofagelinventering-finns-nu-egna-granssnittet - 2026-01-11

Svensk Dagfjärilsövervakning har uppdaterats med data från 2021-2023 på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats, och finns nu även tillgänglig via datavärdskapets egna användargränssnitt (se länkar nedan).På båda plattformarna kan man ladda ner datamängden som ett komplett paket, eller söka ut data om specifika arter, tidsperioder eller geografiska regioner.Datamängden innehåller obse

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-dagfjarilsovervakning-2021-2023-nu-pa-gbif-och-i-datavardskapets-granssnitt - 2026-01-11

Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det visar ny forskning vid Lunds universitet. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Både hanarnas och honornas produktion av könsceller påverkas n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2026-01-11

Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny forskning visar varför aktiviteter av det slaget kan leda till att hela populationer blir mindre till storleken och att de tvingas börja reproducera sig allt tidigare. Det är forskare från Lund och Toronto som står

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2026-01-11

Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med relevanta samhällsaktörer listar de 15 viktigaste utmaningarna för att uppnå hållbar markanvändning i Sverige. Hur vi använder marken är en av de viktigaste faktorerna bakom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/de-viktigaste-utmaningarna-en-hallbar-markanvandning - 2026-01-11

För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta sig med. Lukterna fångas med hjälp av doftreceptorer (proteiner

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2026-01-11

Ett svensk-danskt forskarlag lanserar nu en ny teori om hur det gick till när jorden bildades. Genom avancerade meteoritanalyser kan astronomerna slå fast att Tellus gick från att vara en bebisplanet av is och kol till att få sin nuvarande storlek tack vare millimeterstora småstenar. Studien visar också att jorden bildades under betydligt kortare tid än vad man tidigare trott. För cirka 4 550 milj

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-visar-att-jorden-bildades-av-millimeterstora-smastenar-under-kort-tid - 2026-01-11