Sökresultat

Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna. Med hjälp av klimat- och växthusgasdata från det globala nätverket Fluxnet – som består av cirka 700 meteorologiska statio

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/myrarnas-metanutslapp-mer-komplexa-i-klimatmodellerna - 2025-10-29

Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur. Den slutsatsen drar en internationell grupp med forskare som gått igenom litteratur på området. Sannolikt är sådana ”egenskapspaket” vanliga inom både växtförädling och djuravel utan att människor känner till det. Enligt forskarna gynnar det naturliga urvalet ofta kombinatione

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-10-29

I en ny studie ifrågasätter 33 forskare en EU-rapport om Europas skogsbruk som rönte stor uppmärksamhet förra året. Enligt studien, som publiceras i Nature, feltolkades data vilket fick det att se ut som om avverkningsvolymerna var betydligt större än vad de i själva verket var. Forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum publicerade förra året en artikel som slog ned som en bomb. M

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsavverkningen-i-europa-okar-men-inte-i-den-takt-som-tidigare-rapporterats - 2025-10-29

Koloniseringen av avlägsna öar har bidragit till oåterkalleliga förändringar i öarnas ekosystem. Det visar en internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkar. Genom att analysera 5 000 år gammalt pollen kan forskargruppen blottlägga öarnas sårbarhet. I den nya studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science har ett forskarlag undersökt hur människan p

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/isolerade-oar-ytterst-kansliga-mansklig-paverkan - 2025-10-29

Wolfgang Knorr, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, är en av tre författare till en uppmärksammad klimatartikel som nyligen publicerades i The Conversation. Artikeln, som handlar om våra framtida koldioxidutsläpp, har fått stort genomslag efter att ha delats på Twitter av Greta Thunberg. Vad fick er att skriva artikeln i The Conversation? – Det finns en falsk optim

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturgeograf-fick-draghjalp-av-greta-thunberg - 2025-10-29

Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena söder om Sahara. I en studie publicerad i Science presenterar forskarna sina unika resultat samt de möjliga förklaringarn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-10-29

I sommar ska doktoranden Sofia Blomqvist ut och undersöka hur pollinerande insekter, som humlor och solitära bin, vid vägkanter mår. Det finns dock ett problem. Humlebon är väldigt svåra att hitta. Nu hoppas hon kunna träna hunden Ylle att hjälpa henne. Tryffel, vägglöss och droger – det är bara några av sakerna som en hund kan spåra upp med hjälp av sitt fantastiska luktsinne. På senare tid har h

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlehund-i-forskningens-tjanst - 2025-10-29

Synkrotronröntgen och neutroner skapar möjligheter att undersöka livsmedel på molekyl- och atomnivå. Genom att studera strukturer inuti livsmedel går det att få reda på var näringsämnen sitter inuti exempelvis en böna eller var arseniken ansamlas i ett riskorn. Nu ska en grupp forskare vid Lunds universitet använda nya tekniker för att ta livsmedelsforskningen till nästa nivå. – Var i utrustningen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidens-mat-ska-utvecklas-med-hjalp-av-rontgenljus-och-neutroner - 2025-10-29

Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resultaten visar hur hybridisering och drastiska förändringar i havsnivåer och klimat påverkat artbildningen i regionen. Tobias Uller vid Lunds universitet har lett studien. Enligt honom kan murödlornas historia och evolution lära oss hur förändringar i Medelhavsområdets klim

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-arter-nar-medelhavet-torkade-ut - 2025-10-29

I en ny studie publicerad i iScience konstaterar forskare vid Lunds universitet att tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige tar ungefär två månader på sig att tillryggalägga sträckan inräknat raster för att vila och äta. Tills nu har forskare up

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-hastighetsrekord-flyttfaglar - 2025-10-29

Talgoxar som lever i städer skiljer sig genetiskt från talgoxar på landet. Det konstaterar forskare i en unik studie där de undersökt populationer med talgoxar i nio stora europeiska städer och jämfört deras gener med generna hos kusinerna från landet. Forskarna konstaterar dessutom att det inte spelar någon roll om talgoxarna lever i Malmö, Milano eller Madrid: För att klara av att leva i en milj

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-stressigt-liv-i-staden-paverkar-faglarnas-arvsmassa - 2025-10-29

När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård! Jorden, det vill säga den som finns under våra fötter, tillhör de artrikaste miljöerna i världen. På en liten yta kan det finnas flera ki

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-10-29

De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. I en ny studie kan ett forskarlag slå fast att en del arter av denna amöba troligtvis kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid. Detta tack vare sin förmåga att respirera nitrat. En konsekvens av klimatförändringarna är högre vattentemperaturer och minskad syrgashalt i världshaven. Detta ä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mikroskopiska-skalamobor-troliga-vinnare-i-framtidens-syrefattigare-hav - 2025-10-29

Torbjörn Sjöstrand, seniorprofessor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har tilldelas EPS High Energy and Particle Physics prize. Det åtråvärda priset, som tidigare gått till en rad Nobelpristagare, delas ut av European Physical Society. Grattis till priset Torbjörn, hur känns det? – Jo, det är naturligtvis jättetrevligt. I vardagen, som ju blivit extra grå det senaste året, är va

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/prestigefyllt-pris-till-partikelfysiker - 2025-10-29

Ett forskarlag har för första gången lyckats kartlägga det ovanliga materialet perovskit och dess laddningsbärande egenskaper. Genom en ny spektroskopiteknik har forskarna lyckats få fram hästliknande 2D-diagram som i framtiden kan bidra till effektivare solceller. Perovskit är ett nytt material som lämpar sig ypperligt för produktion av solceller och lysdioder tack vare sina attraktiva optoelektr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-rider-ut-pa-okanda-solcellsterritorier-med-hjalp-av-ny-teknik - 2025-10-29

I en unik studie kan forskare vid Lunds universitet för första gången visa hur meteoritflödet till jorden sett ut de senaste 500 miljoner åren. Stick i stäv mot rådande teorier kan forskarna slå fast att stora kollisioner i asteroidbältet generellt inte påverkat antalet nedslag på jorden nämnvärt. Ända sedan 1800-talet har forskare studerat den geologiska lagerföljden för att rekonstruera hur djur

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-500-miljoner-ars-meteoritflode-till-jorden - 2025-10-29

Forskare i Lund, Köpenhamn och Norwich visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig, men försummad, roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter. – Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt förlorat flera arter, till exempel mellanspett och veronikanätfjäril. Dessa arter före

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dna-analyser-kan-radda-hotade-arter - 2025-10-29

Astronomer vid Lunds universitet har spelat en central roll i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nu står det klart att ett nytt forskningsprojekt från Gaia-gruppen i Lund valts ut som en av två toppkandidater till Europeiska rymdorganisationens prestigefyllda satsning Voyage 2050. Sedan Gaia sköts upp 2013 har teleskopet gett oss helt ny kunskap om Vintergatan. Totalt har nästan två miljarder stjärn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lund-far-nyckelroll-i-prestigefyllt-uppdrag-att-kartlagga-galaxen - 2025-10-29

Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar oavsett art, 8700 meter. Dubbelbeckasiner är en vadarfågel som häckar i bland annat Sverige och tillbringar vintern i områden vid ekvatorn i Afrika. Från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-10-29

Nere i jorden, på en yta inte större än en skosula, lever fler mikroorganismer än det finns människor i världen. Nu har forskare vid Lunds universitet byggt ett fönster till denna underjordiska värld och gjort det osynliga livet synligt. Forskarna har grävt ner specialkonstruerade mikrochipp i marken samt tagit jord till laboratoriet. Allt för att i realtid kunna studera myllret i jorden och hur b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-oppnar-unikt-fonster-mot-underjorden - 2025-10-29