Sökresultat

Brunt fett gör oss inte feta. Tvärtom, det bruna fettet omvandlar den överskottsenergi vi får i oss till värme. Nu har forskare upptäckt ett protein som är viktigt för bildandet av det nyttiga bruna fettet. - Brunt fett konsumerar kalorier för att hålla kroppen varm. Brunt fett bränner vitt fett och det bränner glukos. Så vår idé är att om vi kan kopiera mekanismen kan vi försöka använda den i beh

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kyla-aktiverar-brunt-fett-som-motverkar-overvikt - 2025-10-31

Med Metabolt centrum tar Region Skåne och Lunds universitet ett helhetsgrepp om diabetes och dess följdsjukdomar. Centret knyter samman världsledande forskning, utbildning, näringsliv och hälso- och sjukvård. Tillsammans ska man utveckla världens bästa diabetesvård, för patienter i regionen men också nationellt och internationellt. Metabolt centrum är ett svar på den enorma utmaning som metabola s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-metabolt-centrum-ska-ge-diabetesvard-och-forskning-i-varldsklass - 2025-10-31

Varför är vissa extra sugna på sötsaker och varför har andra svårt för att gå upp i vikt? En del av svaret finns i vårt DNA, och i de runt femtio fetmagener som bland annat reglerar vår aptit och fettförbränning. Emily Sonestedt, nutrionist och forskare på Lunds universitet, berättar om hur man kan forska på gener med hjälp av kakor. Emily Sonestedt, nutrionist och forskare på Lunds universitet, ä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gillar-dina-gener-kakor - 2025-10-31

Avhandling: Övervikt och fetma fortsätter öka världen över, och har redan nått enorma proportioner. Med dessa tillstånd följer en rad sjukdomar, så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och en del cancersjukdomar. Idag är det globalt sett fler människor som dör av fetma och de sjukdomar som är relaterade till övervikt, än som dör av undervikt och svält. Övervikt orsakas främst av att vi har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/grona-blad-viktnedgang-och-battre-insulinfrisattning - 2025-10-31

De flesta av oss lever ett stillasittande liv, på jobbet och på fritiden många timmar framför någon slags skärm, förflyttar oss med bil, buss eller ett tåg. Att det inte är nyttigt är väl belagt. En del av oss tränar, kanske regelbundet, men enligt en ny studie kompenserar det inte stillasittandes hälsorisker. Typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdom är mycket vanligare bland de som sitter mycket. De

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/traning-minskar-inte-stillasittandets-halsorisker - 2025-10-31

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i aptitkontroll vid Lunds universitet, berättar i videon om sin forskning om vad som styr hunger och mättnad.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-om-hunger-och-mattnad - 2025-10-31

Jimmy Norgren fick typ 1 diabetes "i 30-årspresent" för femton år sedan. Låga blodsockervärden, upprepade fall av medvetslöshet och nervskador i fötterna ledde till en första transplantation av insulinproducerande celler i oktober 2013. Efter femton månaders väntan är det dags för Jimmys andra transplantation på Skånes universitetssjukhus i Malmö. diabetesportalen.se följer Jimmy under hela förlop

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jimmys-andra-transplantation-av-insulinproducerande-celler - 2025-10-31

Rätt använt kan Nationella Diabetesregistret vara ett ovärderligt redskap i kvalitetsarbetet ute på vårdcentralerna. Teknikstrul, brist på rutiner och missar i överföringen mellan olika journalsystem kan dock sätta käppar i hjulet. - Vad ni får fram beror ju på vad ni stoppat in, säger diabetessjuksköterskan Marianne Lundberg. Vården av diabetespatienter skiljer mellan olika vårdcentraler. För att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/battre-vard-med-diabetesregistret - 2025-10-31

Hur påverkar immunförsvaret uppkomsten av åderförkalkning och kroppens förmåga att reparera skadade kärlväggar? Och går det att vaccinera sig? Frågorna har varit i fokus i en ny avhandling från Lunds universitet där s.k. åderförkalkningsplack studerats. Forskare hoppas kunna utveckla vaccin som kan stoppa eller bromsa plackbildningen. I en av avhandlingens studier testades en sådan vaccinkandidat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/triggat-immunforsvar-kan-forvarra-hjart-karlsjukdom - 2025-10-31

Nya forskningsrön visar att vi har en medfödd mekanism som ser till att våra blodkärl inte kalkar igen redan från livets början. Det är proteinet A1M, ett naturligt och kroppseget protein som gör jobbet. Bakom upptäckten står en forskargrupp ledd av Bo Åkerström, professor vid Lunds universitet. - Åderförkalkning orsakas till stor del av oxiderade blodfetter. Forskningsrönen som vi presenterar i d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppseget-protein-haller-blodkarlen-rena - 2025-10-31

Diamyd Medical meddelar att den första deltagaren i DIAGNODE har rekryterats till studien. I den ska diabetesvaccinet Diamyd (GAD) testas att ges på ett helt nytt sätt, direkt i lymfkörtel i ljumsken. Studien DIAGNODE är den första i sitt slag, där en låg dos av Diamyd ges direkt i lymfkörtel i kombination med behandling med D-vitamin. Det av Diamyd Medical patentsökta konceptet kan jämföras med u

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsok-med-injicerat-gad-vaccin-dirket-i-lymfkortel - 2025-10-31

Transplantationer av insulinceller, sk ö-celler, från avlidna donatorer är en behandling för personer med svårkontrollerad typ 1 diabetes. Tillgången på celler är begränsad och behandlingen kräver livslång medicinering av immunhämmande läkemedel. Här berättar Ehab Rafael, transplantationskirurg vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet om syftet med, och biverkningar av, be

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/o-cellstransplantationer-lindring-men-ingen-bot - 2025-10-31

Att bättre förstå hur ämnesomsättningen fungerar kan på sikt innebära att det blir lättare att hitta nya mediciner mot sjukdomar som till exempel diabetes. Genom att kombinera olika metoder från fysik har forskaren Anna-Karin Gustavsson kunnat studera ämnesomsättningen i enskilda celler.Målet med forskningsstudierna är att se vad celler gör när miljön ändras.Optisk pincett som ljusfällaAnna-Karin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nargangna-studier-av-enskilda-celler - 2025-10-31

Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt insulinsekretion eller insulinaktivitet där gener samverkar med miljön och orsakar sjukdomen. Typ 2 diabetes utgör 90 procent av alla fall med diabetes. Sjukdomen ökar globalt, med en uppskattad förekomst på 592 millioner drabbade 2035. Här skriver Sami Alkayyali själv om sitt forskningsarbete. Enligt beräkningar från WHO, inträffar ca 80 procent av diabetesr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/avhandling-genetiken-komplikationer-vid-typ-2-diabetes - 2025-10-31

Vill du vara med i utvecklingen av ett nytt behandlingsverktyg för typ 2-diabetes? Se anmälan längre ned. Typ 2-diabetes beror på en kombination av livsstilsfaktorer och biologiska faktorer. Studier har visat att motivationsstöd till livsstilsförändringar är lika effektivt som läkemedelsbehandling. Tyvärr finns det idag små resurser i sjukvården att ge strukturerat livsstilsstöd till patienter. Vi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-2-diabetes-vill-du-vara-med-och-utveckla-varden - 2025-10-31

En liten undersökning har funnit att sammansättningen av tarmens bakterier hos vissa barn förändras ungefär ett år innan de insjuknar i typ 1 diabetes. Fyndet kan kanske bli ett framtida diagnostiskt test för sjukdomen. Det kan kanske ge en förklaring till varför barnen insjuknar. Det kan kanske bli en framtida behandling riktad mot tarmbakteriernas ekosystem. Anledningen till att forskarnas sluts

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/borjar-typ-1-diabetes-hos-barn-med-forandrade-tarmbakterier - 2025-10-31

I den hittills största kartläggningen av gener kopplade till fetma har forskare från Umeå universitet och Lunds universitet i samarbete med ett stort internationellt forskarnätverk, funnit flera hittills okända riskgener och molekylära mekanismer som kopplar ihop risken för fetma med risk för sjukdom. 
Forskningsrönen publiceras nu i tidskriften Nature. - Vi fann att fett som lagras runt midja och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-om-fetma-kan-forklara-arftlighet-sjukdom - 2025-10-31

DPP4-hämmare är en grupp av läkemedel som används vid typ 2 diabetes och som genom att stimulera kroppens egen produktion av insulin sänker blodsockret när det är för högt. Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt att DPP4- hämmare även har en skyddande effekt mot för låga blodsockervärden. Studien som är gjord på möss, publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia. - Om det vis

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabeteslakemedel-kan-skydda-mot-lagt-blodsocker - 2025-10-31

Det går att förutspå ett insjuknande i typ 1-diabetes, visar ny forskning. I ett blodprov kan man upptäcka om kroppens immunförsvar börjat bryta ned de egna insulincellerna genom att mäta förekomsten av autoantikroppar. - I TEDDY-studien har vi kommit fram till att de ofta redan dyker upp under de första levnadsåren, säger professor Åke Lernmark som leder den svenska delen av studien.TEDDY-studien

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tidiga-tecken-hos-sma-barn-forutspar-typ-1-diabetes - 2025-10-31

Tre toppforskare vid Lunds universitet får två miljoner euro var från Europeiska forskningsrådet (ERC). Bland annat ett projekt som leds av professor Marju Orho-Melander som ska studera likheter och olikheter i olika tillstånd som ökar risken för typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och olika cancerformer. Av 2 525 inkomna ansökningar från hela Europa beviljades bidrag till 372. Av de 372 beviljade a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sex-miljoner-euro-till-toppforskare-vid-lunds-universitet - 2025-10-31