Sökresultat

Ett forskarlag har utvecklat ett AI-verktyg som identifierar geografiska ursprung för mikroorganismer. Verktyget – som öppnar upp för nya möjligheter inom medicin, epidemiologi och forensik – fungerar som ett satellitnavigationssystem. Men i stället för att leda dig till ditt hotell spårar verktyget ursprunget till de senaste platserna du varit på. Mikroorganismer är organismer som är osynliga för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete - 2025-10-01

Fastighetsbolaget Vectura blir hyresvärd för nya Nanolab i Science Village. En viktig milstolpe har passerats för att bygga anläggningen, som beräknas omfatta nära 6 000 kvadratmeter och får ESS och MAX IV som grannar. Lunds universitets växte redan 2016 ur sitt nuvarande laboratorium på Professorsgatan där nanoforskning på avancerad nivå bedrivs. Att en ny hyresvärd nu står klar innebär att forsk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gront-ljus-triss-i-vetenskapliga-toppanlaggningar - 2025-10-01

Lunds universitet och FN:s universitet för vatten, miljö och hälsa etablerar en gemensam hubb med fokus på vatten. Satsningen ska stärka Lunds universitets koppling till FN, men också erbjuda ett unikt FN-spår för studenter. Den nya hubben går under namnet Water in a changing environment – WICE. Satsningen ska pågå i fem år för att sedan utvärderas, men tanken är att hubben ska bli permanent. För

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-i-nytt-fn-samarbete-om-vatten - 2025-10-01

Nyligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskarna att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att flyga extremt högt. En varm vårdag i slutet av maj gick den till attack. Kustpiparen som var på väg mot sina sibiriska häckningsområden hade tro

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pilgrimsfalk-dodade-flyttfagel-pa-3-000-meters-hojd - 2025-10-01

Naturgeografen Alex Vermeulen, som leder arbetet med ICOS kolportal, har varit redaktör för en ny publikation om växthusgasflöden som fått stort internationellt genomslag. Nyligen presenterades den under FN:s klimattoppmöte i Baku. Alex, ni har jobbat med Greenhouse Gas Bulletin även i år. Hur ser resultaten ut?– Koncentrationerna av alla större växthusgaser fortsätter att öka och har nått rekordn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-hoppas-pa-gehor-dyster-rapport-om-vaxthusgaser - 2025-10-01

Docent Lennart Jönsson tilldelas Kemiska Föreningen i Lunds Blomstrandpris 2024. Han får utmärkelsen för ”sitt enastående arbete inom organisk kemi och sin dedikation till undervisning och folkbildning i kemi”. Jönsson har genom sitt engagemang för att främja vetenskaplig nyfikenhet och kritiskt tänkande blivit en förebild för flera generationer av kemister. Han är välkänd för sina engagerande och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pedagogisk-keminestor-far-prestigefyllt-pris - 2025-10-01

Vita dvärgar är en typ av stjärnor som en gång i tiden varit normalstora men som sedan kollapsat efter att ha gjort slut på sitt kärnbränsle. Dessa interstellära särlingar har historiskt varit svåra att studera. Men i en färsk studie kan ett forskarlag avslöja nya uppgifter om de gåtfulla småstjärnornas hastigheter och rörelsemönster. Vita dvärgar har en radie som motsvarar cirka 1 procent av sole

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-vintergatans-vita-dvargar - 2025-10-01

Biologer vid Lunds universitet kan nu presentera en lösning på en genetisk gåta som länge förbryllat världens ödleforskare. Det handlar om arten brun anolis där honorna antingen kan ha ett diamantliknande eller ett v-format ryggmönster. Nu kan forskarna visa att skillnaden beror på mutationer i en enda gen. Zebran har sina ränder, nyckelpigan sina prickar och huggormen sitt karaktäristiska sicksac

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gackande-genetik-ger-odlor-av-samma-art-olika-ryggmonster - 2025-10-01

Ett internationellt forskarlag har hittat två tidigare okända beteenden hos svartseglare. Det visar sig att den nordamerikanska fågelarten inte landar under sin drygt åtta månader långa flyttning. Men också att svartseglaren, i samband med fullmåne, stiger till extrema höjder där den av allt att döma fångar insekter i skenet från månljuset. Svartseglaren är en fågelart med kraftig kropp och långa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-upptackt-nya-flygbeteenden-hos-svartseglare - 2025-10-01

Hjärnceller som styr beteenden hos insekter, och extremt genuttryck hos italienska sparvar. Forskarna Stanley Heinze och Anna Runemark vid biologiska institutionen har tilldelats femåriga bidrag från Europeiska forskningsrådet. Stanley Heinze, forskare vid biologiska institutionen, ska fördjupa sig i insektshjärnor och deras neurala kretsar. Hans projekt handlar om att försöka hitta ledtrådar i en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-biologer-far-20-miljoner-kronor-var-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-01

Världsvattendagen firades med pompa och ståt på geologiska institutionen. Förutom geofysiska mätningar, tipsrundor och vattenprovning var det releasefest för en ny bok. Den 22 mars har av Förenta nationerna (FN) utsetts till världsvattendagen. Detta ville geologiska institutionen uppmärksamma och bjöd därför in skolklasser, forskare och privatpersoner till en eftermiddag helt dedikerad åt grundvat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologer-firade-vattendag-med-ny-bok - 2025-10-01

Sedan 2004 har stora regioner i Nordamerika och Eurasien upplevt en oförväntad nedkylning under höstarna. Forskare har länge trott att den skulle leda till minskade nettoutsläpp av koldioxid från landekosystemen. Men en omfattande studie visar nu att ekosystemen i stället har ökat sina utsläpp. Den senaste rapporten från Förenta nationernas klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, I

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/trots-kallare-hostar-okar-nettoutslappen-av-koldioxid-pa-norra-halvklotet - 2025-10-01

Hanarna bär huvudansvaret för ungarna när skräntärnorna flyttar från Östersjön till tropiska Afrika. Det kan ett internationellt forskarlag konstatera efter en ny studie där ett antal fågelfamiljer försetts med GPS. I en unik flyttfågelstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har ett internationellt forskarlag följt ett antal familjer skräntärnor under den långa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelfader-drar-tyngsta-lasset-under-fostrande-afrikaflyttar - 2025-10-01

En forskargrupp vid Lunds universitet har lyckats skapa ett vätgasproducerande system med ett järnkomplex som ljusabsorberande färgämne. Den nya upptäckten kan bli en viktig pusselbit för storskalig och miljövänlig vätgasproduktion i framtiden. Vätgas är en mycket effektiv energibärare som kan användas för att transportera, lagra och tillhandahålla energi. Gasen, som består av två väteatomer, kan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-tagit-ett-forsta-steg-mot-fossilfri-vatgasframstallning-i-stor-skala - 2025-10-01

Förståelse för hur temperaturen förändrats genom historien hjälper forskare att dra viktiga slutsatser om framtidens klimat. I en ny studie har svenska och kinesiska klimatforskare lyckats lägga ett tusenårigt pussel över Arktis historiska temperaturförändringar. Under de senaste decennierna har temperaturerna i Arktis stigit 2–3 gånger snabbare än den globala medeltemperaturen. Fenomenet kallas a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-tusenariga-temperaturforstarkningar-i-arktis - 2025-10-01

Med hjälp av satellitbilder kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om den svåra torkan som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009. Tidigare har många politiker och forskare trott att den var avgörande för krigsutbrottet 2011. Men den nya studien visar att jordbruksmarken hade återhämtat sig redan 2010. När kriget i Syrien bröt ut 2011 hade landet under två till tre år varit hårt drabbat av tor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/torkan-i-syrien-ledde-inte-till-jordbrukskollaps-forran-kriget-brot-ut - 2025-10-01

Forskare i Lund har hittat ett nytt sätt att skapa nanometersmå magnetpartiklar, så kallade skyrmioner, med hjälp av ultrasnabba laserljuspulser. Upptäckten kan bana väg för nya och mer energieffektiva tekniska komponenter och bli användbara i framtidens kvantdatorer. Magnetiska skyrmioner beskrivs ibland som magnetiska virvlar. Till skillnad från ferromagnetiska tillstånd – som förekommer i konve

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-hittat-ett-nytt-satt-att-skapa-exotiska-magnetstrukturer-med-laserljus - 2025-10-01

I en ny studie har ett forskarlag vid Lunds universitet kartlagt sångfåglars immunförsvar och funnit att de aktiva generna är organiserade på två mycket specifika sätt. Den nya kunskapen ger viktiga nycklar till hur vilda fåglars immunförsvar utvecklats under miljontals år. Sjukdomsalstrande patogener, bakterier och virus spelar en viktig roll för hur immunförsvar utvecklas hos både människor och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-sangfaglars-immunforsvarsgener - 2025-10-01

Forskare vid Lunds universitet har lyckats tillverka storskaliga och sfärformade LED-ytor vilket tidigare har varit en teknisk utmaning. Experimentet, som möjliggjordes av en enkel kemisk reaktion, kan bli avgörande för en betydligt billigare produktion av lysdioder. Perovskit är ett medelhårt mineral som upptäcktes i Uralbergen 1839 och tillhör kalciumtitanoxidfamiljen. Vad den tyske mineralogen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemiforskare-har-tillverkat-sfarformade-lysdioder-tack-vare-enkel-angreaktion - 2025-10-01

Förra året lanserade forskare i Lund en banbrytande teori om att jorden bildades av småstenar som under miljontals år sögs ihop till en himlakropp. Denna förklaringsmodell stärks nu ytterligare genom en ny studie som visar att även kosmiskt damm spelade en avgörande roll för vår planets tillblivelse. Den har kommit att kallas småstensteorin. Den radikala idén om att Tellus gick från att vara en be

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-om-rymddamm-starker-teorin-om-att-jorden-bildades-av-smasten - 2025-10-01