Publicerad 1 november 2022 Markku Rummukainen. Fotograf: Kennet Ruona. FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-05-07

Publicerad 9 november 2022 Nästan en fjärdedel av Sveriges oskyddade produktiva gamla skogar har försvunnit mellan 2003 och 2019. Foto: Ulrika Ervander. Mellan 2003 och 2019 har nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar försvunnit. Med nuvarande skövlingstakt kommer dessa ekologiskt värdefulla skogar att vara borta om 50 år. Det visar en studie av bland andra forskare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-avslojar-omfattande-kalhuggning-av-svenska-naturliga-skogar - 2025-05-07

Publicerad 15 november 2022 Forskningen inom CLIMB-FOREST ska öka kunskapen om hur skogen påverkas av klimatförändringar. Ett perspektiv som forskarna i Lund fördjupar sig i är hur klimatets förändringar påverkar trädens doft. Foto: Ron Otsu, unsplash.com. Att vandra i skogen är inte bara en naturupplevelse, det är också en doftsensation. Men en ändrad doft från träden kan vara ett tecken på att s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatstressad-skog-andrar-doft - 2025-05-07

Publicerad 18 november 2022 Cellklumpar odlade på elektroder. Foto: Carl-Johan Hörberg. För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj. Odlade nervceller används som ”modeller” för m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/odlade-nervcellers-benagenhet-att-klumpa-ihop-sig-forsvarar-sjukdomsstudier - 2025-05-07

Publicerad 22 november 2022 ERC Starting Grant riktar sig till yngre forskare. I år sökte 2 932 forskare anslaget. Totalt 480 forskare fick dela på 636 miljoner euro. Courtney Stairs och Sissel Sjöberg var två av dem. Foto: Emma Wallenlöw och Anders Örtegren. Biologiforskarna Courtney Stairs och Sissel Sjöberg har tilldelats drygt 15 miljoner kronor vardera i startbidrag från Europeiska forsknings

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-05-07

Publicerad 25 november 2022 De lila partierna visar spår av fossilerad neural vävnad hos Cardiodictyon catenulum. Bild: Nicholas Strausfeld. Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2025-05-07

Publicerad 30 november 2022 Ultrasnabb spektroskopi ledde Lundaforskarna rätt. Foto: Pavel Chabera Med hjälp av speglar, placerade bara hundratals nanometer ifrån varandra, har forskare lyckats utnyttja ljus på ett effektivt sätt. Upptäckten kan bli användbar för att styra fotosyntesens första steg. Något som på sikt skulle kunna användas till att omvandla koldioxid till bränsle. Solljuset som trä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-tagit-forsta-steg-mot-att-styra-fotosyntes-med-speglar - 2025-05-07

Publicerad 30 november 2022 Krisen för den biologiska mångfalden är mer komplex och mindre känd än klimatkrisen, menar flera forskare. Bild: Kaleni/Pixabay. Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och någo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2025-05-07

Publicerad 6 december 2022 Den vinnande bilden föreställer en sällsynt lövgroda vars ögon lyser i mörkret som två nästan hypnotiska juveler. Foto: Roberto García-Roa. Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefullt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren av “Capturing Ecology”, British Ecological Societys fototävling. Grattis Roberto! Vad betyde

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-vann-stor-internationell-fototavling - 2025-05-07

Publicerad 6 december 2022 Nykläckta talgoxe-ungar – i studien undersökte forskarna hur fågelungar påverkades av olika effekter av urban miljö. Bild: Caroline Isaksson, Lunds universitet. Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, visar ny forskning från Lund. Bakom studien ligger ett nytt mer d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelungar-i-staden-paverkas-tydligt-av-luftfororeningar-och-vilka-trad-de-omges-av - 2025-05-07

Publicerad 22 december 2022 Professor Jan Dhont har utsetts till ny hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Foto: Kyongok Kang. En kemist som gjort stora landvinningar med betydelse för både life science och livsmedelsvetenskap. Jan Dhont har utsetts till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Jan Dhont är professor vid Heinrich-Heine-Unive

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kolloidkemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-05-07

Publicerad 12 januari 2023 Forskaren Christoffer Johansson har utvecklat en befjädrad robotvinge för att bättre förstå hur fåglar flyger. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en färsk studie från Lunds universitet och Swiss Federal Institute of Technology in Lausanne (EPFL). Resultaten kan innebära att vingfällning är nästa steg för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/befjadrad-robotvinge-banar-vag-framtidens-flaxande-dronare - 2025-05-07

Publicerad 24 januari 2023 Stephans kvintett observerad genom WEAVE-instrumentet. Färgerna motsvarar olika hastigheter, ljus och röntgenstrålning av het gas. Foto: NASA, Chandra X-Ray Center, Center for Astrophysics, E. O’Sullivan, Canada-France-Hawaii-Telescope/Coelum, WEAVE Team. Med hjälp av en ny multiobjektspektrograf kommer världens astronomer kunna utföra de hittills mest djuplodande observ

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-varit-med-och-utvecklat-nytt-astronomiskt-superinstrument - 2025-05-07

Publicerad 24 januari 2023 Rudan reagerar med att växa på höjden när den simmar i vatten där det finns rovfisk. Foto: Jörgen Wiklund. Honor och hanar av fiskarten ruda reagerar olika på rovdjursframkallad stress, enligt en ny studie från Lunds universitet. Hanarna förändrar sitt utseende genom att växa på höjden för att undkomma glupska rovfiskar. Denna egenskap saknas helt hos honorna som därför

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/honors-och-hanars-formaga-att-hantera-stress-kan-vara-skillnad-mellan-liv-och-dod - 2025-05-07

Publicerad 26 januari 2023 Att anlägga miniängar, som man gjort här i bostadsområdet Ellstorp i Malmö, är ett sätt att hjälpa pollinatörer. Foto: Privat/Lunds universitet. Tillhör du dem som planterat och fixat i din trädgård för att göra det bättre för pollinatörer? Grattis, då har du sannolikt gjort en värdefull insats – en ny studie från Lunds universitet, där man utvärderat Naturskyddsförening

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ja-det-du-gor-i-din-tradgard-att-hjalpa-bina-funkar-visar-ny-lundastudie - 2025-05-07

Publicerad 26 januari 2023 Fångstpersonal på väg att fånga nattskärror för loggning. Foto: Aron Hejdström. Olika fågelarter som migrerar har olika genetiskt programmerade rutiner som ger dem signaler när det är dags att ge sig av och återkomma. Det kan handla om faktorer som dagsljus, temperatur, väder och jordens magnetism. Dessa flyttprogram har studerats tidigare, men nya tekniker och beräkning

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompass - 2025-05-07

Publicerad 30 januari 2023 Lövsångarens flyttningsriktning styrs av två platser i arvsmassan. Foto: Harald Ris. Fåglars flyttningsresor mellan kontinenter har fascinerat människan sedan antiken. Nu visar en ny studie från Lund att det är två platser i arvsmassan som bestämmer om en lövsångare flyttar över Iberiska halvön till västra Afrika eller över Balkan till östra och södra Afrika. Forskare ha

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gener-styr-lovsangarens-flyttrutter - 2025-05-07

Publicerad 31 januari 2023 Martin Bech i röntgenmikroskopilabbet som nu kommer att uppdateras. Foto: Till Dreier. Martin Bech, universitetslektor i medicinsk strålningsfysik, har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska han driva flera spännande forskningsprojekt inom röntgenmikroskopi, som bland annat kan användas för att ta 3D-bilder av mänsklig vävnad. De

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stralningsfysiker-far-20-miljoner-kronor-fran-europeiska-forskningsradet-erc - 2025-05-07

Publicerad 2 februari 2023 Många fågelarter i tropikerna fångar och äter flick- och trollsländor. Här är en Rufous-tailed Jacamar som har fångat en stor trollslända i Atlantskogen i Brasilien. Foto: Erik Svensson. Kroppsstorleken hos trollsländor varierar över jordklotet. Insekterna är större i de tempererade områdena än i tropikerna, något som beror på både temperatur och förekomsten av rovdjur,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rovdjur-och-temperatur-bestammer-kroppsstorleken-hos-insekter - 2025-05-07

Publicerad 6 februari 2023 Urbana talgoxar föredrar inhemska träd för häckning. Foto: Caroline Isaksson. Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre desto fler icke-inhemska träd som finns i närområdet. Det visar en ny långtidsstudie från Lund. Naturen i staden bidrar till fler

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svenska-trad-battre-urbana-smafaglar - 2025-05-07