Forskningsinfrastruktur om förbjuden och censurerad litteratur kan hamna i Lund
Lunds universitet kan få nationellt ansvar för en forskningsinfrastruktur om förbjuden och censurerad litteratur, enligt ett nytt förslag från Kungliga biblioteket.
Sverige kan bli en internationell nod för forskning om förbjuden litteratur – där forskare får pålitlig information om förbud och censur från hela världen. Kungliga biblioteket (KB) föreslår stärkta resurser för flera redan framgångsrika initiativ, bland annat till det forskningsnätverk som koordineras av Forum för komparativa litteraturstudier vid Språk- och litteraturcentrum i Lund (Komplitt). Komplitt samlar framstående forskare både vid SOL och vid andra svenska och internationella lärosäten.
– Vi är enormt glada över det erkännande som Kungliga bibliotekets utredning innebär – det visar tydligt att det gemensamma arbete vi har påbörjat är på rätt väg, och att det är ett oerhört viktigt och angeläget arbete. Det finns, precis som rapporten visar, en enorm potential i detta som vi väldigt gärna vill utforska vidare, säger Alexander Bareis, Universitetslektor och docent i tyska.
Utöver stödet till stärkta forskningsnätverk är KB:s förslag att Dawit Isaak-biblioteket i Malmö görs till ett nationellt resursbibliotek och att databasen The Dawit Isaak Database of Censorship (Didoc) får en statlig basfinansiering under minst tre år. Databasen ger forskare möjlighet att utforska olika förbud på en enda plattform och själva bidra med artiklar inom ämnet. Arbetet pågår just nu som ett pilotprojekt men saknar långsiktig finansiering.
Databasen Didoc är utvecklad och drivs i samarbete mellan Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, Svenska Pen, Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (Gridh) och Forum för komparativa litteraturstudier vid Lunds universitet (Komplitt).