Sökresultat

Varje språk har sitt eget unika sätt att presentera aktioner med hjälp av verb och verbfraser. Aktionsart är en kategori som många moderna forskare använder sig av vid beskrivning av olika egenskaper hos en aktion. I olika källor definieras aktionsart på olika sätt. Det gemensamma är att aktionsarten på ett eller annat sätt ger oss information om situationens temporala struktur, dess början, slut

I uppsatsen undersöks flödestexter, oredigerade och skrivna utan syfte att offentliggöras. Författarna använder sig av skrivandet som kognitionsverktyg och språkbruket liknar på flera vis vad Lev S Vygotskij kallar egocentriskt språk. Stilen i flödestexterna analyseras med hjälp av bl a Ann Banfields kriterier för inre monolog i romantexter. Undersökningen syftar till att placera flödestexterna ur

Syftet var att jämföra två tematiskt likvärdiga böcker avseende språk och stil. En av böckerna är skriven av en höglitterär författare, den andra av en populärlitterär. Böckerna som jämfördes är Kerstin Ekmans Händelser vid vatten och Camilla Läckbergs Fyrvaktaren. Hypotesen var att Läckberg använder språket som ett medel för att berätta sin historia, medan Ekman låter språket bli en del av sin hi

Syftet med uppsatsen var att jämföra antalet kvinnliga respektive manliga författare som elever i den senare delen av grundskolan får kännedom om. För att undersöka det använde jag mig av läroböcker i svenska riktade till årskurs 7-9. Antalet författare i alla undersökta läroböcker räknades samt viktades på olika sätt. Först efter hur många gånger de nämndes i läroböckerna och därefter efter hur m

Syftet med denna uppsats är att undersöka om suggestopedimetoden med dess fokus på glädje och avspänning, frigörandet av hjärnkapacitet och ett tryggt inlärningsklimat leder till framgång i ordinlärning i ett andraspråk. Som utgångspunkt finns Krashens teori om att ett lågt affektivt filter och ordinlärning har ett samband. Undersökningen omfattade 32 studerande som studerar C-nivå inom ämnet Sv

Uppsatsen undersöker skönlitterärt, isländskt bildspråk i svensk översättning. Fokus för studien ligger på litterära, det vill säga nyskapade, metaforer och de övriga, utvalda bildspråkskategorierna används i jämförande syfte. För ändamålet används Englar alheimsins, en roman av Einar Már Guðmundsson. Den svenska översättningen av Inge Knutsson jämförs med det isländska originalet i syfte att få r

Danska, norska och svenska är nordiska språk med stora likheter. Danskar, norrmän och svenskar förstår varandras språk relativt väl, framförallt i skrift. Syftet med denna uppsats är att undersöka om den som lär sig ett nordiskt språk som främmande språk också kan förstå de andra språken på samma sätt som infödda nordbor. Vidare vill jag ta reda på om något av de tre språken är „bättre“ att lära s

Syftet med föreliggande studie var att anpassa och att utprova det neuropsykologiska instrumentet Faux pas på en frisk svensk undersökningsgrupp (N=47), med en svensk version av testet. Intraklasskorrelationen visade ”excellent” interbedömarreliabilitet mellan studiens två bedömare. Undersökningsgruppens resultat visade sig vara jämbördiga med tidigare studiers kontrollgruppers resultat avseende d

Syftet med uppsatsen är att undersöka diminutiv i svenskan, dels olika språkliga uttryck för fenomenet, dels i jämförelse med andra språk som uttrycker det med ett suffix. I linje med en avhandling om diminutiv i danskan av K. Møller väljer jag att betrakta fenomenet i termer av betydelse och inte form. Jag utgår följaktligen från betydelsekategorin diminutiv, vilken undersöks utifrån fyra aspekte

Syftet med denna studie är att undersöka situationen för de strukturellt hemlösa i Malmö idag. Detta i avseende till en ny vägledning skriven av Malmö stad som menar att det bara är de socialt hemlösa som bör få bistånd till boende och inte de strukturellt hemlösa. Studien inkluderar intervjuer med personal från organisationen Skåne Stadsmission och även en kvalitativ innehållsanalys av denna nya Headline: Structural homelessness - An intersectional study of the consequences of Malmö Municipality’s work with homelessness. The purpose of this study is to explore the situation of the structurally homeless in Malmö today. This regards to a new guideline made by the municipality of Malmö that states that only the socially homeless should be able to get housing assistance, meaning that the st