Sökresultat

Genom en reform år 1989 infördes de nuvarande reglerna om straffmätning och påföljdsbestämning i 29 och 30 kap. brottsbalken. Enligt 29 kap. 1 § brottsbalken ska straff bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan, utifrån brottet eller den samlade brottslighetens straffvärde. En grundläggande tanke med reformen var att den skulle främja förutsebarhet och enhetlighet i rättstillämpningen.

En självklar del av svensk rättshistoria är skamstraff, som sedermera försvann. Den nutida utvecklingen vittnar om ett ökat intresse för sträng straffpolitik samtidigt som det uppstått initiativ till hemsidor som sysslar med digitala uthängningar av gärningsmän. De senare har gett upphov till flera anmälningar om förtal. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur försvarlighetsbe

I den här uppsatsen undersöks i vilken omfattning supplerande moment omfattas av stadfästelsedomens rättskraft. I uppsatsen undersöks även om supplerande moment är rättssäkert samt om domstolarnas acceptans av supplerande moment är förenligt med civilprocessens funktion. När parter i en tvist når en samförståndslösning ges de möjligheten att stadfästa förlikningen genom dom. Eftersom förlikningen

Den avgörande faktorn för utfallet i brottmål är huruvida den framlagda be-visningen är tillräcklig för att ge stöd för ett samband mellan bevisfrågor och bevistema. Parterna tilldelas en vittgående frihet att åberopa bevisning och domstolen att värdera beviset. Det följer av principen om fri bevisprövning. Principen är inte undantagslös. En grundläggande spänning skapas redan ge-nom hinder i rät

Uppsatsen undersöker hur målsägandens passivitet tolkas i våldtäktsmål efter införandet av 2018 års samtyckeslag med särskilt fokus på responsen frozen fright, även kallad tonisk immobilitet. Syftet är att analysera i vilken utsträckning domstolarna integrerar traumaforskning i sin rättstillämpning, samt hur detta förhåller sig till föreställningar om det ideala offret. En studie från Södersjukhu

The ongoing environmental crisis is not only one of material proportions, but also symbolically manifested in a severe human-nature divide. Given communication’s constitutive power in shaping understandings of nature, destination branding has been criticised for reproducing anthropocentric representations through commodifying nature. While previous research has demonstrated that folkloric tales ma

This thesis investigates how manufacturing of asphalt containing recycled materials can be conducted when the purpose is to use the recycled material in another road construction. The study show that manufacturing of asphalt containing recycled materials then can be conducted in three ways, through hot, less hot and cold manufacturing processes. The possible use of the final products is dependent