Sökresultat

Sverige tillåter för närvarande inte anonyma vittnesmål. Ämnet har trots det varit uppe för diskussion i Sverige sedan 90-talet. Med anledning av den ökade gängkriminaliteten samt vittnens otillräckliga skydd ses anonyma vittnen som en alternativ lösning på problemet. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida ett system med anonyma vittnen hade fungerat i svensk rätt eller inte. Undersökningen

Studien är en diskursanalys av statens språkbruk i rättsfallet mellan samebyn Girjas och svenska staten i Högsta domstolen. Girjas stämde staten år 2009 i Gäl-livare tingsrätt och ärendet avslutades i Högsta domstolen i Stockholm år 2020. Girjas fick ensamrätt på jakt och fiske på samebyns område, vilket gör att de lättare kan förvalta rennäringen i samband med jakten och fisket. Sverige har blivi

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen för hur ett retoriskt perspektiv på bilden eventuellt kan främja gymnasielärares arbete i svenskämnet. Uppsatsen grundade sig i en upplevd avsaknad av en vetenskaplig grund att förankra till bilden i svenskämnet. Studien inriktade sig mer specifikt på svensklärares arbete med bilder idag och vad det retoriska perspektivet på bilden kan erbjuda s

Genom EU-medlemskapet har Sveriges arbetsmarknad utvidgats till EES-medlemsländers yttre gränser i och med den fria rörligheten. Detta, tillsammans med en ökad gränsöverskridande rörelse, EU-utvidgningen i öst, samt EU-domstolens praxis i form av Lavaldomen, har satt press på den svenska modellen och mer närmare det svenska kollektivavtalssystemet. Uppsatsen uppmärksammar och påvisar att den svens

Uppsatsen har som syfte att redogöra för alkoholpolitiken som bedrivs och som har bedrivits i Sverige och dess förhållande till EU-rätten, samt att redogöra för den alkohol- och hälsopolitik EU bedriver. Utöver diskuteras den fria rörligheten och alkoholimport. Sverige har sedan länge haft lagar som syftar till att begränsa de problem som är förknippade med alkohol. De allra tidigaste lagarna frå

Sverige är idag ett sekulärt och individualistiskt samhälle. Detta ställer höga krav på hur religiösa organisationer kommunicerar. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt undersöker vi hur Svenska kyrkans anställda anser att organisationen bör kommunicera för att legitimera sin roll i samhället. Vi undersöker även hur detta yttrar sig i Svenska kyrkans kommunikationskanaler. Detta har vi gjort m

Arbetstidsdirektivets (2003/88/EG) regler om dygnsvila och veckovila har visat sig vara komplexa för medlemsstater, som bland annat Sverige, att tolka korrekt. Detta mot bakgrund av att Sverige dömdes för fördragsbrott av EU-domstolen år 2005, på grund av avsaknaden av reglering om dygnsvila i svensk arbetstidslagstiftning. Under det senaste året har en kraftig debatt gällande reglerna om dygnsvil

Det har blivit allt mer tydligt att en förändring måste ske ifall de kriminella nätverken framfart ska kunna stoppas. Det dödliga vapenvåldet har ökat och det är av stor vikt att en förändring sker för att säkerställa att Sverige återigen hamnar på rätt kurs. I ett försök att åstadkomma detta valde den lagstiftande makten att implementera en kronvittnesbestämmelse i 29 kap 5a § BrB. Diskussionen k

Det nyligen antagna direktivet om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen har resulterat i en oro på den svenska arbetsmarknaden. Med tanke på motståndet är det aktuellt att undersöka vilken påverkan direktivet kommer att ha på den svenska lönebildningsmodellen och om det stämmer att kollektivavtalssystemet riskerar att urholkas. Fokus ligger på om direktivet kommer att påverka arbetsmarknad

Det brukar sägas att undantaget bekräftar regeln men för svensk vargförvaltnings vidkommande är det undantaget som blivit regeln. Med undantaget menas en bestämmelse i EU:s Art- och habitatdirektiv som möjliggör licensjakt på arter trots att de egentligen är skyddade enligt samma direktiv. Skyddet kan ses som EU:s svar på fridlysning. Trots skyddet har Naturvårdsverket och flera länsstyrelser me

Artikel 17 DSM-direktivet har varit ett oerhört hett debattämne de senaste åren. Den juridiska debatten har främst centrerat kring frågor om yttrandefrihet på internet och kring risken för att artikeln skulle innebära slutet på det fria internetet för användaren. Farhågan för detta var reell och Sverige röstade slutligen nej till direktivet då det antogs av Europeiska rådet 2019. Trots direktivets

2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område förutses träda i kraft i EU den 1 september i år. Konventionen blir därmed direkt tillämplig i Sverige. Målet med konventionen är att den ska förbättra tillgången till effektiva rättsmedel på en global nivå, vilken i sin tur ska minska de risker och kostnader som vanligtvis är förknippade med gränsö