I denna undersökning har en stratigrafiskt högupplösande glödförluststudie utförts på senglaciala och tidigholocena sjösediment från Atteköps mosse i nordvästra Skåne. Studien har kompletterats med kornstorleksanalyser, kolanalyser, mätningar av magnetisk susceptibilitet och AMS 14C-dateringar. Undersökningen påvisar ett karaktäristiskt mönster i sedimentens sammansättning och i glödförlustkurvan,

Populärvetenskaplig sammanfattning: Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att dokumentera samt jämföra skånska sandstenar med västgötska sandstenar avsatta under kambrium (ca 570 - 500 miljoner år). De skånska lagren utgörs till stor del av 120 meter sandsten och de västgötska av ca 35 meter. Sandstenen består huvudsakligen av kvartskorn och kallas därför kvartsitisk sandsten. Under kamb

Populärvetenskaplig sammanfattning: För drygt 500 miljoner år sedan var Sverige beläget söder om ekvatorn och utgjorde tillsammans med resten av Skandinavien och östra Europa en kontinent kallad Baltica. Vid denna tid, under den period som kallas kambrium, var klimatet ganska kallt. I början av kambrium började havet stiga upp över Baltica så att dagens Skåne, samt övriga delar av Sverige, täcktes

Populärvetenskaplig sammanfattning: Echinodermerna räknas som en mycket viktig del av den marina faunan. Bland echinodermerna återfinns djur som sjöstjärnor, sjöborrar, ormstjärnor och sjöliljor. Gemensamt för dessa är att de alla byggs upp av ett skelett av mindre delfragment, plåtar, där byggnadskomponenten för själva "skelettet" är kalcit. Kalcit är ett mineral som förekommer som en vPhosphatization of late Early Ordovician echinoderm fragments from N Öland has resulted in excellent preservation of the echinoderm stereom ultra structure. The stereom investigated shows a close relationship to different types found in recent echinoderms. The several different types of phosphatic preservation found have been controlled by diagenetic relationships. The original stereom structures

Populärvetenskaplig sammanfattning: Kedjekoraller från Bergekalken som avsattes i ett hav för ungerfär 430 miljoner år sedan under epoken Silur beskrivs. Undersökningen av kedjekorallerna är gjord på material som är hämtat från Norderön i Storsjön, Jämtland. Bergekalken är rik på fossil, speciellt koraller och de beskrivna arterna är Catenipora distans (Eichwald), Catenipora cf. maxima (Fischer-Be

Populärvetenskaplig sammanfattning: De begravda jordmånsbildningarna vid Sandhammaren och Skanörs ljung, södra Sverige, är lokaliserade inom kustnära dynlandskap som har bildas i response till land-och havsnivåförändringar efter den sista istiden (efter ca. 10 000 år sedan). Jordmånerna är begravda av flygsand och karakteriseras av flera organiska lager med tillhörande urlaknings-och anrikningshor

Populärvetenskaplig sammanfattning: Mosasaurier var en grupp stora, marina ödlor som under ett geologiskt sett kort tidsavsnitt i kritaperioden, om ca 25 miljoner år, snabbt tog över positionen som toppredatorer i haven. De tidigaste fossilen från gruppen har återfunnits i sediment av turonsk ålder och i likhet med flera andra djurgrupper försvinner mosasaurier under sen maastricht. Några arter nå

Summary: The aim of this study was to analyse how the composition and in particular the openess of the present-day landscape is reflected in pollen assemblages from surface sediment in lakes. The study is a continuation of an earlier pilot study including thirteen sites and a first step in an attempt to find a method of quantifying ancient cultural landscape in terms of surface areas from fossil p

Denna text undersöker de offentliga rättshjälpsmodellerna för icke-straffrättsliga frågor i Sverige och British Columbia (BC), Kanada. Den Svenska rättshjälpsmodellen karaktäriseras av att offentlig rättshjälp är subsidiär till privat rättsskyddsförsäkring. Undersökningen ger underlag för en komparativ analys. Med beaktande av utvecklingen sedan mitten av 1990-talet och den kritik som riktats mot

Popularvetenskaplig sammanfattning: Storkprojektet i Skåne – nutid och framtid Den vita storken (Ciconia ciconia) har varit utdöd i Sverige sedan 1954. Orsaken till storkens försvinnande tros ha varit en kombination av utdikningar av våtmarker, ökad dödlighet samt en generellt nedåtgående trend hos storkpopulationerna i övriga Europa. Sedan 1989 pågår ett återintroduceringsförsök i Skåne. Genom