Sökresultat

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.biologi.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-10-29

Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geografisk skala påverkar den lokala artdiversiteten långt mer än man tidigare trott. I regioner med låg mänsklig påverkan innehåller de lokala ekosyste

https://www.biologi.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2025-10-29

Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universitet studerat mikroorganismer som isolerats från Krageholmssjön i Skåne och Örsjön i Småland. I samband med de senaste analyserna med elektronmikroskopi u

https://www.biologi.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-10-29

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.biologi.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-10-29

Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, har beviljats ERC Starting Grant. Grattis Øystein! Kan du berätta lite om ditt projekt!– Projektet handlar om att bättre förstå hur växter anpassar sig till nya pollineringsmiljöer, såsom minskande pollinerarpopulationer eller lokala förändringar i pollinerararternas mångfald. Vi vet ganska mycket om hur växter anpassar si

https://www.biologi.lu.se/artikel/tungt-eu-anslag-till-biolog - 2025-10-29

Dyngbaggen är ett av de starkaste djuren i världen. Den lilla skalbaggen besitter även en exceptionell förmåga att samarbeta. En studie visar att honor och hanar kan flytta stora bollar av spillning över svåra hinder. Samkönade flyttförsök slutar dock alltid i aggressiva bråk. Dyngbaggen lever i och av djurspillning. Genom att bryta ner organiska ämnen spelar skalbaggen en viktig roll för samspele

https://www.biologi.lu.se/artikel/skalbaggar-samarbetar-vid-snariga-spillningsflyttar - 2025-10-29

Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittlande tanke att få möjlighet att göra något

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-10-29

Biologiprofessorerna Marie Dacke och Tobias Uller har fått det prestigefyllda anslaget Wallenberg Scholar. Det femåriga bidraget har till syfte att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Dessutom får biologiprofessor Johannes Rousk förlängt anslag. Marie DackeGrattis Marie, vad handlar ditt forskningsprojekt om?– Forskningen fokuserar på att

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-utsedda-till-wallenberg-scholars - 2025-10-29

Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Incredible journeys: How do multiple sensory cues allow animal migrants to precisely navigate to a distant goal? Grattis Eric, hur känns det?– Fantastiskt roligt! Det är andra gången med Advanced Grantför mig och det känns som en fin bekräftelse att vi är på rätt väg med vår forskning.Kan du berätta om d

https://www.biologi.lu.se/artikel/annu-en-biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-10-29

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen 'Agrotis infusa' är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels

https://www.biologi.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-10-29

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.biologi.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-10-29

Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av havet för sin överlevnad. Bakom studien står 377 forskare

https://www.biologi.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-10-29

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. ka variationen hos tre vanliga gräsmarksfjärilar: puktörneblåvinge, ljungblåvinge och ängsblåvinge.Re

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-10-29

Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger bio

https://www.biologi.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-10-29

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-10-29

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-10-29

En ny studie från Lunds universitet visar att flyttfåglar flyger mest effektivt i måttlig hastighet – precis det tempo de använder under sina långa resor över kontinenterna. Nu i slutet av sommaren, när näktergalarna lämnar Sverige för södra Afrika, flyger de inte i full fart. I stället flyger de i jämn takt – och enligt studien från Lund är det ingen slump.Flyttfåglar tillbringar hundratals timma

https://www.biologi.lu.se/artikel/lagom-ar-bast-det-perfekta-tempot-flyttfaglar - 2025-10-29

Staffan Bensch, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Genetics of long-distance migration”. Grattis Staffan, hur känns det?– Fortfarande ganska overkligt. Jag jobbade väldigt länge med ansökan som jag skickade in för ett år sedan. Beslutet som kom i juni var först ett nej, ändrades sedan till reserv och efter tre månader på reservlistan hade jag i princip

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-erc-advanced-grant-forskning-om-sangfaglars-flyttbeteende - 2025-10-29

Ljudet av kattugglor får unga rödhakar att äta mindre under sin flytt söderut. En ny studie från Lunds universitet visar hur hotet från nattaktiva rovdjur påverkar fåglarnas beteende – och i förlängningen deras överlevnad. När unga rödhakar ger sig av på sin första flytt söderut under hösten gör de regelbundna stopp längs vägen för att vila och fylla på sina energireserver. Men varje rast innebär

https://www.biologi.lu.se/artikel/hotfulla-hoanden-nattetid-da-ater-rodhaken-mindre - 2025-10-29

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder. Ny forskning från Lunds universitet visar att atmosfären fungerar som ett eget ekosystem med komplexa ekologiska processer som påverkar hur djur rör sig mellan olika höjdnivåer. Vi ser ofta på luften som tom – men i själva verket är den full av liv. I en ny vetenskaplig artikel introducerar forskare i Lund, Nederländerna och US

https://www.biologi.lu.se/artikel/livet-i-luften-sa-navigerar-djuren-mellan-himlens-vaningsplan - 2025-10-29