Filtyp
Klimatförändringen kan enbart dämpas om koldioxidutsläppen reduceras till (netto) noll – till exempel genom att fossila bränslen fasas ut, cement ersätts med mer hållbara material och den globala avskogningen hejdas, tillsammans med minskade metan- och andra klimatutsläpp. Ökat utnyttjande av biomassa från jord- och skogsbruk som bioenergi och byggmaterial kan ge viktiga bidrag till detta. Men ris
Review on GPC1, with data on DNA/RNA, on the protein encoded and where the gene is implicated.
Effekten av vindkraftens tillväxt är att vi i dag producerar mer el än vad vi behöver även då vi lagt ner flera kärnkraftverk. Klimatomställningen via elektrifiering pekar på ett fördubblat elbehov till 2045. Detta kräver mycket ny elproduktion. Och potentialen att bygga ut ny vindkraft är tillräcklig för att täcka behovet. Ny kärnkraft kan också bidra men kan tidigast vara i gång 2030 om inte sen
Att konsumera mindre (tillräcklighet) är den strategi som har störst potential att minska miljöpåverkan från konsumtionen. En politik för tillräcklighet skulle kunna innefatta mer radikala åtgärder såsom kvoter för utsläpp (för länder, regioner, städer, hushåll, individer) som innebär att all ekonomisk aktivitet måste rymmas inom ett visst konsumtionsutrymme (köttkvoter, flygkvoter). Det kan även
Vi måste prioritera att snabbt minska utsläppen genom att använda mindre fossil energi samt ersätta fossil energi genom utbyggnad av existerande fossilfri energi (såsom sol och vind) och inte främst förlita oss på framtida tekniker, skriver Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet och grundare av Lund University Centre for Sustainability Studies.Del 4 i debattserien #viktigastekl
Om artutrotningen tycks SD och M inte bry sig ett vitten. KD vill utnyttja naturen och dess arter som resurs. L, C, S och V sträcker sig så långt som att utveckla resonemang om att vilja skydda den biologiska mångfalden genom att bevara så kallad ”värdefull natur”. MP är undantaget i skaran, det enda parti som explicit både nämner artutrotningen och dessutom gör en tydlig koppling mellan denna och
This paper highlights the ways Syrian refugees in Sweden utilise the different forms of capital available to them in order to find jobs and rebuild their careers. Relying on 25 in-depth interviews with Syrians who sought asylum in Sweden between 2012 and 2015, we discuss their use of social and cultural capital in order to access the Swedish labour market. While all our respondents are aware of th
