Sökresultat

Lisa Strömbom och Isabel Bramsen har redigerat ett specialnummer på temat ”Agonistic Peace: Advancing Knowledge on Institutional Dynamics and Relational Transformation” i tidskriften Third World Quarterly. Specialnumret inkluderar empiriska studier från en bred uppsättning fall på lokal, nationell och global nivå. De olika artiklarna använder sig av och utvecklar verktyg för analyser av agonistisk

https://www.svet.lu.se/artikel/strombom-och-bramsen-om-agonistisk-fred-i-third-world-quarterly - 2025-12-15

Agenda 2030 har fått ett stort genomslag - men bara inom kommunikationen kring hållbarhet. När det gäller verkliga förändringar på nationell och internationell nivå har de endast haft begränsad effekt. Det framgår av den halvtidsutvärdering som 18 forskare publicerat i tidskriften Nature Sustainability. År 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 med 17 mål för en hållbar global utveckling. Enlig

https://www.svet.lu.se/artikel/halvtidsutvardering-agenda-2030-en-papperstiger - 2025-12-15

Karin Aggestam och Linda Eitrem Holmgren har författat artikeln ”The Gender-Resilience Nexus in Peacebuilding: The Quest for Sustainable Peace” som del av ett specialnummer om genus, resiliens och konflikt i tidskriften Journal of International Relations and Development. Abstract Resilience and gender have become new buzzwords for expressing renewal in peacebuilding. This article unpacks the gende

https://www.svet.lu.se/artikel/aggestam-och-eitrem-holmgren-om-genus-och-resiliens-i-fredsbyggande - 2025-12-15

Johannes Lindvall och Katren Rogers har varit medförfattare till artikeln "The Changing Faces of the Modern State" publicerad i Governance. Artikeln beskriver de engelska och svenska staternas förändrade karaktär mellan 1800 och 2020 ur vanliga medborgares perspektiv. Abstrakt Denna uppsats beskriver hur staten tedde sig ur vanliga människors perspektiv i England och Sverige mellan 1800 och 2020.

https://www.svet.lu.se/artikel/lindvall-och-rogers-om-changing-faces-modern-state - 2025-12-15

Rikard Bengtsson och Douglas Brommesson har författat kapitlet "Allmänhetens förtroende för pandemihantering och framtida civil beredskap" som ingår i årets forskarantologi från SOM-institutet Du sköra nya värld (red Ulrika Andersson, Henrik Oscarsson, Björn Rönnerstrand & Nora Theorin). Sammanfattning Allmänhetens förtroende för samhällsaktörers hantering av coronapandemin utgör en central fråges

https://www.svet.lu.se/artikel/bengtsson-om-fortroende-pandemihantering-och-civil-beredskap - 2025-12-15

Forskningsprogrammet Legitimacy in Global Governance (LegGov) har gett ut tre böcker som summerar programmets forskning. Tag del av forskningens resultat om källor till legitimitet, processer kring (de)legitimering och legitimitetskriser i globala styrformer.  Från vår institution medverkar Magdalena Bexell, Farsan Ghassim, Catia Gregoratti, Kristina Jönsson, Anders Uhlin och Fariborz Zelli. Länka

https://www.svet.lu.se/artikel/nya-bocker-om-legitimitet-och-global-styrning - 2025-12-15

Med en dryg vecka kvar till valet är tonläget i politiken högt och polariseringen tydlig. Men skiljaktigheterna handlar inte bara om ideologi och åsikter. Man är också benägen att tycka att motståndarna är oärliga, ointelligenta och fördomsfulla. Det visar forskare vid Lunds och Göteborgs universitet i en studie om så kallad affektiv polarisering. Tidigare studier från amerikansk politik har visat

https://www.svet.lu.se/artikel/hat-och-fordomar-kan-forsvara-regeringsbildning - 2025-12-15

Hanna Bäck har tillsammans med Emma Renström och Royce Carroll författat artikeln ”Protecting the Ingroup? Authoritarianism, Immigration Attitudes, and Affective Polarization” som publicerats i Frontiers in Political Science. Abstract: What makes people affectively polarized? Affective polarization is based on the idea that partisanship can be a social identity leading to polarization in the form

https://www.svet.lu.se/artikel/hanna-back-om-invandringsattityder-och-affektiv-polarisering - 2025-12-15

Sieps Podcast går på spaning efter EU i den svenska valrörelsen. Men EU-frågorna för en undanskymd plats bland partiernas ställningstaganden. Varför är det så? För att reflektera kring detta gästas detta avsnitt av Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, och Maria Strömvik, universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Nästa svenska regering kommer att företräda

https://www.svet.lu.se/artikel/stromvik-och-blomgren-om-valet-och-eu-fragorna - 2025-12-15

Mellan 2015 och 2020 blev det betydligt svårare att få en sjukförsäkring i Sverige. Altermark och Plesner undersöker de levda erfarenheterna för kroniskt sjuka människor av att förlora ekonomiskt stöd. De visar att konsekvenserna ofta är drastiska, eftersom människor upplever ekonomisk kris. Detta ger i sin tur upphov till stress och osäkerhet inför framtiden som ofta bidrar till försämrad hälsa.

https://www.svet.lu.se/artikel/altermark-och-plesner-om-hur-nedskarningar-i-valfarden-villkorar-berattelser-om-sjukdom - 2025-12-15

På söndag är det val och i vanlig ordning verkar både partierna och medierna jobba med skygglappar för ögonen när det gäller energipolitik, säkerhetspolitik, miljöpolitik, ekonomisk politik och så vidare – åtminstone när det gäller alla de beslut som den nya regeringen ska fatta tillsammans med sina kollegor i Bryssel. Den provinsiella debatt som förs i Sverige inför valet lämnar väljarna chanslös

https://www.svet.lu.se/artikel/stromvik-och-broqvist-bloggar-om-eu-i-riksdagsvalet - 2025-12-15

Två dagar kvar till valet. I vårt förra blogginlägg visade vi hur frågor om energi, elpriser, ekonomi, säkerhet, miljö och klimat har varit helt frånvarande i de partiledarintervjuer vi läst – åtminstone vad gäller alla de frågor där partierna ska föra fram den svenska linjen i Bryssel. Vi letade vidare på andra ställen i den offentliga debatten, men hittade egentligen inte så mycket annat än ett

https://www.svet.lu.se/artikel/stromvik-och-broqvist-bloggar-vidare-om-eu-i-riksdagsvalet-del-2-av-3 - 2025-12-15

I de två tidigare inläggen (del 1 och del 2) visade vi hur frågor om energi, säkerhet, ekonomi, miljö och klimat och så vidare är i stort sett helt frånvarande i valrörelsen – om regeringen ska besluta om dem i Bryssel. Bilden är lika dyster sett från TV-soffan. Med ett överraskande undantag för ett par influencers såg vi knappt något alls om EU. Vi kan inte dra någon annan slutsats att vi väljare

https://www.svet.lu.se/artikel/stromvik-och-broqvist-bloggar-om-eu-i-riksdagsvalet-sista-delen - 2025-12-15

När politikerna valtalar lyser EU-frågorna med sin frånvaro, trots att en ny regering ska vara med och fatta en rad viktiga EU-beslut. – Det är ett demokratiskt fattigdomsbevis, säger statsvetaren Maria Strömvik. Läs artikeln i Dagens Nyheter här!

https://www.svet.lu.se/artikel/maria-stromvik-om-de-osynliga-fragorna-i-valrorelsen - 2025-12-15

Att allt fler människor röstar olika till riksdagen, regionalt och kommunalt är ett tecken på en livaktig lokal demokrati – liksom lokala partier och kommunala folkomröstningar. Demokrati byggs underifrån. Det skriver Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Läs mer här under aktuella frågor på Sydsvenskan.se

https://www.svet.lu.se/artikel/idag-rostar-var-tredje-valjare-pa-olika-partier-i-kommun-och-riksdagsvalen - 2025-12-15

Det är inte bara fyraprocentspärren som spelar roll om en väljare taktikröstar. Statsvetaren Annika Fredén har i sin forskning sett att människor är mer villiga att taktikrösta om partier är tydliga med hur de ska samarbeta om de får regeringsmakten. Se och läs mer om Annika Fredéns forskning i inslaget på TV4.se Läs mer om Annika Fredéns forskning på hennes sida här.

https://www.svet.lu.se/artikel/annika-freden-i-tv4-om-taktikrostning-i-arets-val - 2025-12-15

Under tiden som rösträkningen hade påbörjats diskuterade Statsvetenskapliga institutionens forskare och inbjudna gäster den svenska valrörelsen. Vart tog EU-frågorna vägen? Hur och om har kriget i Ukraina påverkat debatten? Har klimatfrågorna kommit helt i skymundan för andra frågor? Klarar vi bara av att hålla fokus på en fråga i taget? Tillsammans med Lunds universitets politiska och ekonomiska

https://www.svet.lu.se/artikel/fullt-hus-pa-statsvetenskapliga-institutionens-valvaka - 2025-12-15

Bergman och Davitti berör i en ny artikel framtiden för mänskliga rättigheter mot bakgrund av auktoritära strömningar världen över och hur dessa relaterar till rådande diskurser om klimatförändringar, skydd av den globala miljön, populism och genus. De tillämpar ett intersektionellt ramverk och belyser nya globala normer som centrerar kring människors rättigheter till en ren och hållbar miljö. De

https://www.svet.lu.se/artikel/bergman-rosamond-och-davitti-undersoker-genus-klimatforandringar-och-manskliga-rattigheter-i-ny - 2025-12-15

Bergman Rosamonds nya artikel granskar världsarvspolitik och etik ur ett kosmopolitiskt perspektiv. Hennes tes är att ett sådant teoretiskt ramverk kan befrämja nya insikter om världsarvspolitikens  etiska ambitioner, speciellt om det kombineras med  respekt för ursprungsbefolkningars kunskap och etiska ståndpunkter. Artikelns empiri centrerar kring det svenska världsarvet Laponia, beläget i norra

https://www.svet.lu.se/artikel/bergman-rosamond-granskar-varldsarvspolitik-och-etik-i-en-ny-artikel-om-det-svenska-varldsarvet - 2025-12-15

Malte Breiding Hansen har skrivit artikeln "Between Warring Parties: Culture Wars Over LGBT+ Equality" för serien/forskningsprojektet Culture Wars in Europe and Eurasia vid Illiberalism Studies Program, Institute for European, Russian, and Eurasian Studies (IERES) vid The George Washington University. Artikeln tillämpar begreppet heterogenitet för att visa att ramverket för kulturkrig inte riktigt

https://www.svet.lu.se/artikel/hansen-om-hbt-kulturkrig-illiberalism-studies-program-vid-george-washington-university - 2025-12-15