Lundaforskare har analyserat en extrem exoplanets atmosfär. Illustration: Bibiana Prinoth. Genom avancerad spektroskopi har forskare i Lund lyckats detaljstudera atmosfären hos en extrem exoplanet belägen 322 ljusår från jorden. Den nya kunskapen om den Jupiterliknande planetens skållheta gashölje är viktig när det kommer till att förstå mer jordlika planeter. WASP-189b är en mycket extrem planet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/exotisk-cocktail-i-extrem-exoplanets-atmosfar - 2025-08-27

Honungsbin och vilda bin konkurrerar om samma blomresurser, konstateras i en ny rapport. Foto: Sandra Lindström. Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bev

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2025-08-27

Tönu Pullerits och Kaibo Zheng inspekterar laserspektroskopiuppställningen som användes i studien. Foto: Pavel Chabera. Ett forskarlag, där Lunds universitet ingår, har med hjälp av avancerade material och ultrasnabb laserspektroskopi visat hur man med solens hjälp kan omvandla koldioxid till bränsle. Genombrottet kan bli en viktig pusselbit för att i framtiden minska nivåerna av växthusgaser i at

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-tagit-ett-viktigt-steg-mot-att-med-solens-hjalp-omvandla-koldioxid-till-bransle - 2025-08-27

Delar av forskarlaget. Från vänster: Vidar Aspelin, Anna Lidskog och Kenneth Wärnmark. På bilden saknas Mikael Lund. Foto: Jesper Schwarz. För tio år sedan upptäckte forskare i Lund tecken på att en av fysikens mest fundamentala lagar, Coulombs lag, inte verkade solid i vatten. I experiment såg det ut som att två laddningar av samma tecken attraherade varandra. Men tack vare en superdator kan fors

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-tar-hjalp-av-superdator-att-forklara-mystiska-experimentresultat - 2025-08-27

Schematisk bild av elektroner som överförs mellan aromatiska och icke-aromatiska ringar i en kolvätemolekyl. Illustration: Daniel Strand och Jonas Ahlstedt. Forskare har lyckats ta fram en enkel kolvätemolekyl som uppvisar en så kallad logisk grindfunktion, liknande den i transistorer, i en enda molekyl. Upptäckten kan i framtiden möjliggöra elektriska komponenter på en molekylär skala. Att framst

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundakemister-har-skapat-en-enkel-kolvateforening-som-kan-leda-till-minitransistorer - 2025-08-27

En del av studien utfördes vid McDonald-observatoriet i Texas. Foto: Ethan Tweedie. Med hjälp av avancerade mätinstrument på två olika teleskop i södra USA har ett forskarlag, med Lunds universitet i spetsen, lyckats lägga en viktig pusselbit för att förstå grundämnet ytterbiums tillkomst i Vintergatan. Den banbrytande upptäckten ger helt nya möjligheter att studera vår galax utvecklingshistoria.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-svenskt-amne-i-rymden - 2025-08-27

Minst klimatanpassningar har gjorts där behovet och utsattheten är som störst, konstaterar FN:s klimatpanel. På bilden en by i distriktet Demak, Indonesien, som översvämmades 2020. Foto: Aji Styawan/Getty Images Climate Visuals Grant recipient. På måndagen släppte Förenta nationernas klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändighete

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fns-klimatpanel-varlden-maste-agera-nu - 2025-08-27

Professor Mats Eriksson, skulptör Esben Horn och universitetslektor Johan Lindgren är mycket nöjda med den nya studien och skulpturen. Foto: Johan Joelsson. I en ny studie har en grupp geologer gått till botten med 300 års samlad forskning kring de ikoniska fisködlorna. Med utgångspunkt i ett unikt välbevarat fossil har forskarlaget dessutom skapat den förmodligen mest vetenskapligt korrekta rekon

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-och-rekonstruerat-forhistorisk-fiskodla - 2025-08-27

Micro-XRF-kartläggning av spårämnen i foraminifera-skalet. Foto: Ni et al., 2020 Hur kan tidigare varma perioder i havet hjälpa oss att bättre förstå de pågående klimatförändringarna? Doktoranden Sha Ni försvarar sin avhandling vid CEC den här veckan med fossila fynd som kan öka kunskapen om den nuvarande globala uppvärmningen. Grattis till din kommande disputation! Hur skulle du beskriva din fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tidigare-havsforhallanden-ger-ledtradar-till-marina-miljoforandringar - 2025-08-27

Forskning från CEC visar att skogar och skogsbruket spelar nyckelroller i minskningen av klimatpåverkan. Foto: Luca Bravo, Unsplash. Skogsutredningen som nyligen lämnades in till den svenska regeringen ger förslag på hur synergier mellan internationella och nationella åtaganden om biologisk mångfald och en växande cirkulär bioekonomi kan skapas. En ny rapport av forskare vid CEC drar slutsatsen at

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogsbruket-spelar-nyckelroll-i-sveriges-minskning-av-klimatpaverkan - 2025-08-27

CEC inleder det nya året med ett nytt namn, en ny föreståndare och en ny ledarskapsorganisation. Men det mesta är sig ändå likt – CEC fortsätter sitt arbete för en hållbar utveckling genom forskning, utbildning och samverkan, över sektorsgränser. Den nya organisationen stärker CEC genom att ordföranden för styrelsen och föreståndaren nu är två olika personer. Föreståndaren kommer att ha stöd av fy

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nytt-ar-nytt-namn-ny-forestandare-och-ny-organisation-cec - 2025-08-27

Markku Rummukainen, professor i klimatologi. Foto: Kennet Ruona. Markku Rummukainen har på nytt intagit en framträdande position i Aktuell Hållbarhets årliga rankning av landets "Hållbarhetsmäktigaste 2021". Den här gången hamnar han på plats 23. Markku Rummukainen är professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och hans klimatforskning handlar om utveckling och utvärdering av avance

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markku-pa-nytt-en-av-landets-mest-hallbarhetsmaktiga - 2025-08-27

Mark är en ändlig resurs och behövs för bostäder, mat- och energiproduktion, rekreation och mycket annat. Hur ska olika intressen vägas mot varandra? Foto: Perry Nordeng. Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med rel

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/de-viktigaste-utmaningarna-en-hallbar-markanvandning - 2025-08-27

Jordhumla. Foto: Kennet Ruona. Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds un

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-08-27

Emelie Wihlborg. Foto: Tom Andersen. Grattis Emelie Wihlborg, miljövetarstudent från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, som fått ett Sysav-stipendium på 20 000 kronor! Du har belönats för din masteruppsats i strategiskt miljöarbete som du skrev i våras – berätta, vad handlar den om? – ​Min uppsats undersöker möjligheterna – och svårigheterna – med att återbruka vitvar

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljovetarstudent-belonas-med-sysav-stipendium - 2025-08-27

Markku Rummukainen, professor i klimatologi. Foto: Kennet Ruona. Idag överlämnar Klimatpolitiska rådet sin rapport till regeringen, där man granskat hur återhämtningspolitiken i samband med Coronakrisen påverkar Sveriges möjligheter att nå de klimatpolitiska målen. Rådet menar att hur återhämtningen från Coronakrisen blir, är viktigt även för klimatomställningen. Om de stora ekonomiska stimulanser

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-vill-se-okad-takt-i-klimatomstallningen - 2025-08-27

Skogen har många nyttor. Vilken klimatnytta man får genom att låta skogen stå kvar och binda kol, respektive genom att ta ut biomassa som kan ersätta fossila råvaror, handlar till stor del om vilken tidshorisont man utgår från. Foto: kn1/IStockphoto. Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-08-27

Julia Kelly på fältarbete. Bild: Privat. Boreala torvmarker lagrar stora mängder kol, men varmare och torrare förhållanden orsakade av klimatförändringen kan innebära att dessa ekosystem omvandlas till kolkällor. Utrustad med drönare och värmekameror har Julia Kelly, som nyligen disputerade vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), studerat vilka faktorer som påverkar torvmarkernas koldiox

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dronare-ger-nya-insikter-om-torvmarkers-koldioxidutslapp - 2025-08-27

Maria Hansson (t v), forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap i Lund, och Josefine Larsson, forsknings- och innovationskoordinator på Marint centrum i Simrishamn, med tarmar från självdöda sälar som ska analyseras. Bild: Johan Persson. I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket mikroplaster tumlare och sälar f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-i-lund-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-08-27

Blommande gräs, som timotej, kan orsaka stora problem för den som är allergisk mot gräspollen. Bild: Whiteway/Istockphoto. Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens polle

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-08-27