Sökresultat

Trots sin lilla storlek är talgoxar betydligt listigare än vad man kan tro. De har kommit på ett sätt att lura andra fåglar att fly från fågelbordet. Biologiprofessor Anders Brodins mångåriga undersökningar har avslöjat finurliga och oväntade beteenden hos talgoxarna. Nu sammanfattar han sin forskning i välrenommerade Scientific American. Talgoxens förmåga att anpassa sig till vitt skilda miljöer

https://www.biologi.lu.se/artikel/smarta-talgoxar-lurar-andra-fagelarter - 2025-12-11

Köldblodbiet, en art som förklarats nationellt utdöd, har hittats vid Kallinge flygfält. Ett annat oväntat fynd är slåttergökbiet, som inte observerats utanför Skåne sedan 1936 och aldrig i Blekinge. Fynden har gjorts inom ett projekt vid Lunds universitet som utvärderar hur restaureringsåtgärder finansierade av regeringen påverkar Sveriges mest hotade biarter. Restaureringsåtgärderna är initierad

https://www.biologi.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-12-11

En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta bekämpningsmedel, imidakloprid. Nu efterlyser forskarna mer standardiserade mätningar. En grupp forskare från Lunds universitet har gått igenom ett stort antal tidigare

https://www.biologi.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-12-11

Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potential att komma till nytta vid utveckling av exempelvis navigerande robotar i krissituationer där GPS inte fungerar. Enligt den aktuella forskningsstudien verkar humlor kunna uppnå motsvarande förmåga att navigera som ryggradsdjur;

https://www.biologi.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-12-11

Nattfjärilen buxbomsmott hittades i Sverige för första gången 2016 – den invasiva arten ökar snabbt och kan komma att bli ett mycket stort problem inom kort. Buxbomsmott har hittills drabbat kontinenten mycket hårt och det kommer med största sannolikhet hända i Sverige. Buxbom är en växt som finns i många hem och offentliga miljöer. Buxbomsmottet kommer äta upp mycket av det.– Snart riskerar vi at

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-avslojar-det-invasiva-buxbomsmottet-ar-pa-stark-frammarsch-i-sverige - 2025-12-11

Forskare i Lund har studerat hur nanoplastpartiklar påverkar vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Resultaten är förvånande och forskarna är först med att visa att vissa arter slås ut medan andra – exempelvis cyanobakterier som bidrar till algblomning – är helt opåverkade. Varje år ökar mängden plast i världens hav med mellan fem och 13 miljoner ton. Med tiden bryts plasten ned till mik

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurplankton-drabbas-hart-av-nanoplastpartiklar - 2025-12-11

Ett forskarlag har utvecklat ett AI-verktyg som identifierar geografiska ursprung för mikroorganismer. Verktyget – som öppnar upp för nya möjligheter inom medicin, epidemiologi och forensik – fungerar som ett satellitnavigationssystem. Men i stället för att leda dig till ditt hotell spårar verktyget ursprunget till de senaste platserna du varit på. Mikroorganismer är organismer som är osynliga för

https://www.biologi.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete - 2025-12-11

yligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskarna att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att flyga extremt högt. En varm vårdag i slutet av maj gick den till attack. Kustpiparen som var på väg mot sina sibiriska häckningsområden hade trol

https://www.biologi.lu.se/artikel/pilgrimsfalk-dodade-flyttfagel-pa-3-000-meters-hojd - 2025-12-11

Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att det är dags. En ny studie i Proceedings of the Royal Society B visar att månljuset även påverkar däggdjurens aktivitet i mörka tropiska skogar. Bilder från kamerafällor avslöjar att s

https://www.biologi.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-12-11

Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den globala matförsörjningen. Korn är den femte mest odlade grödan i världen och har ännu större betydelse

https://www.biologi.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-12-11

Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens drönare. Genom att studera fåglars vingslag kan utvecklare av luftfarkoster få viktig in

https://www.biologi.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-12-11

Biologen Per Carlsson får Lunds studenters pedagogiska pris 2025. Priset delas ut för framstående insatser i utbildningen. Stort grattis – vad betyder priset för dig?– Det betyder förstås jättemycket och är en fantastisk julklapp! Jag trodde först det var ett missförstånd när de ringde till mig, eftersom jag redan fått ett pris.Just det, du vann tidigare i år Lunds Naturvetarkårs pedagogikpris. De

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-prestigefyllt-pedagogiskt-pris - 2025-12-11

Vad har Spindelmannen, sex, såpbubblor och skratt med biologi att göra? Biologishowen – en multimedial föreställning med interaktiva experiment och demonstrationer av växter och levande djur – har varit utomlands med en föreställning som inspirerar, underhåller och bryter ner barriärerna mellan vetenskap och allmänheten. Hallå där Jana Burchards! Du har precis varit i Serbien och uppträtt med Biol

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-upptradde-i-belgrad - 2025-12-11

Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det som vi kallar för jungfrufödsel innebär att ett obefruktat ägg kan utvecklas till en ny individ. Den tekniska termen för detta fortplantningstroller

https://www.biologi.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-12-11

Ny forskning från Lunds universitet har äntligen löst mysteriet om hur spindlar känner dofter. Spindelhanar använder nämligen specialiserade lukthår, så kallade sensiller, på benen för att upptäcka sexferomonerna som honorna utsöndrar. Det finns mycket forskning kring kommunikation via sexferomoner hos insekter. Spindlar är den viktigaste gruppen av insekters naturliga fiender, men inte mycket är

https://www.biologi.lu.se/artikel/spindlars-luktsinne-hanger-pa-haret - 2025-12-11

Föreställ dig vår planet i urtid: en värld av dämpade bruna, grå och gröna färger. Spola fram till idag, och jorden vimlar av ett kalejdoskop av färger. Från påfågelhanarnas fantastiska fjädrar till blommornas livliga blomning – historien om hur jorden blev färgstark är en evolutionär historia. Men hur och varför skedde denna färgexplosion? Ny forskning ger oss ledtrådar till denna del av jordens

https://www.biologi.lu.se/artikel/varfor-har-livet-utvecklats-till-att-bli-sa-fargstarkt-forskningen-har-borjat-ge-oss-en-del-svar - 2025-12-11

Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ända sedan 1600-talet, när den moderna naturvetenskapliga forskningen såg dagens ljus, har metoderna förfinats och förb

https://www.biologi.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-12-11

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.biologi.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-12-11

Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geografisk skala påverkar den lokala artdiversiteten långt mer än man tidigare trott. I regioner med låg mänsklig påverkan innehåller de lokala ekosyste

https://www.biologi.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2025-12-11

Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universitet studerat mikroorganismer som isolerats från Krageholmssjön i Skåne och Örsjön i Småland. I samband med de senaste analyserna med elektronmikroskopi u

https://www.biologi.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-12-11