Sökresultat

En ny studie på talgoxar visar att honor har störst nytta av extra mat vintertid. Om honorna får mat behöver de inte sänka den egna kroppstemperaturen lika mycket som annars och chansen att överleva kalla nätter ökar. Fåglar har en extrem förmåga att reglera sin kroppstemperatur. Kalla vinternätter sänker de kroppstemperaturen flera grader för att spara energi och öka chanserna att överleva. Nackd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelmatning-hjalper-honor-mer-hanar - 2025-10-03

Sedan 2016 har forskare vid naturvetenskapliga fakulteten medverkat i ett EU-projekt som syftar till att öka jämställdheten inom marin forskning. Arbetet har bland annat mynnat ut i ett digitalt formulär som ska användas i samband med projektansökningar. Marin forskning är, precis som en rad andra naturvetenskapliga discipliner, ett område där det råder brist på kvinnor i ledande och beslutsfattan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-verktyg-ska-oka-jamstalldheten-inom-marin-forskning - 2025-10-03

Frågan hur stjärnor bildas i universums dvärggalaxer har länge gäckat världens astronomer. Nu kan en internationell forskargrupp slå fast att de slumrande smågalaxerna under många miljarder år samlar på sig gas. När denna plötsligt kollapsar under sin egen vikt och antänds uppstår nya stjärnor. I universum finns cirka två tusen miljarder galaxer. Vår egen, Vintergatan, innehåller mellan 200 och 40

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-gatfull-stjarnbildning-i-universums-minsta-galaxer - 2025-10-03

När alger och bakterier med olika simsätt samlas i större grupper luckras deras flockbeteenden upp, något som kan minska risken att falla offer för vattenlevande rovdjur. Det visar en internationell studie ledd från Lunds universitet. Flockbeteenden uppkommer till synes spontant i en grupp av självständiga individer utan tydlig ledare. Beteendet förekommer hos alla möjliga typer av organismer, frå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/uppluckrade-flockbeteenden-hos-mikroorganismer-minskar-risken-att-bli-uppaten - 2025-10-03

Den magnetiska energin som frigörs vid solstormar har potential att slå ut elnät, internet och flygtrafik. Men nu har forskare utvecklat en metod som kan hjälpa till att förutspå rymdväder. Upptäckten kan på sikt göra oss bättre förberedda på att skydda sårbara samhällsfunktioner. Solen är en förutsättning för allt liv på jorden. Men vår 4,6 miljarder år gamla följeslagare kan också orsaka problem

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-utvecklat-unik-metod-att-forutspa-skadliga-solstormar - 2025-10-03

Den gäckande genetiken bakom färgsprakande murödlor och utvecklandet av ett helt nytt röntgenmikroskop. Nathalie Feiner, forskare i evolutionsbiologi, och Pablo Villanueva Perez, biträdande lektor i synkrotronljusfysik, har tilldelats femåriga startbidrag på 35 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Genetiken bakom färgsprakande murödlorNathalie Feiner, forskare i evolutionsbiologi,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-fakultetens-forskare-far-startbidrag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-03

Den torra sommaren 2018 ledde till att de europeiska skogarna tog upp 18 procent mindre koldioxid än normalt och att vissa odlade grödor gav den lägsta avkastningen på decennier. Det visar en europeisk jättestudie med över 200 toppforskare inblandade. Skogsbränder, missväxt och vattenbrist. Många minns sommaren 2018 med fasa. Nu kommer den hittills mest omfattande forskningsinsatsen kring hur extr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/extremtorkan-2018-slog-hardare-befarat-mot-grodor-skogar-och-myrar - 2025-10-03

Jämfört med andra flyttfåglar följer tornseglare ett mycket ovanligt mönster när de flyttar från häckningsområdena i Europa till övervintringsplatserna söder om Sahara. Det konstaterar forskare i en stor internationell studie som pågått i elva år och där de även upptäckt skillnader i storlek och antal ungar beroende på var i Europa tornseglarna häckar. Forskarna har följt 102 tornseglare (Apus apu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-kartlagger-unik-kedjeflytt-i-luften - 2025-10-03

Någonstans i det övergivna kalkbrottet i nordöstra Skåne gömmer sig skelettet efter en 84 miljoner år gammal dinosaurie. Det är en grupp geologer övertygade om. Efter att ha hittat ett flertal tänder har den ­osteologiska skattjakten intensifierats. Septembersolen gassar över det vidsträckta kalkbrottet utanför skånska Vinslöv. På en liten avsats nära en azurfärgad damm står de båda geologiforskar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jakten-pa-den-forsvunna-dinosaurien - 2025-10-03

Tack vare riktade extramedel från regeringen kunde Lunds universitet sjösätta det naturvetenskapliga basår som planerats under en längre tid. Trots att beslutet kom sent var söktrycket till den nya utbildningen högt. Efter att i flera år fört diskussioner kring ett naturvetenskapligt basår fanns det plötsligt en öppning i samband med att regeringen sköt till mer pengar till basåren i sin corona-an

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stort-intresse-nytt-naturvetenskapligt-basar - 2025-10-03

En galaktisk tidsresa genom Vintergatans historia och flyttfåglars övermänskliga krafter. Det är två spännande forskningsprojekt som snart kan starta vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, tack vare en mångmiljonsatsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Tidsresa genom VintergatanDe två Lundaastronomerna Sofia Feltzing och Oscar Agertz ska tillsammans med samarbetspartners

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskning-pa-galaxer-och-flyttfaglar-far-mangmiljonbelopp - 2025-10-03

Lundaforskare har tagit fram en metod som kan mäta effekten av olika lovande läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Med den nya metoden har forskarna kunnat se att en specifik läkemedelskandidat hindrar bildningen av de små proteinklumpar som tros skada nervcellerna i hjärnan. Forskarna hoppas nu att deras metod kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel mot demenssjukdomen. Närmare 50 miljoner männi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-kan-utvardera-lakemedel-mot-alzheimers - 2025-10-03

Ett litet pollenfrö uppgrävt från en europeisk sjö kan ge svar om både vårt förflutna och vår framtid. Forskare vid Lunds universitet använder sig av 12 000 år gammalt pollen för att förutsäga vårt framtida klimat och studera ekologiska och historiska förändringar. Forskarna Esther Githumbi och Johan Lindström studerar pollen från istiden till nutid för att förbättra vegetationsmodeller och hitta

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-gammalt-pollenfro-kan-forutsaga-morgondagens-klimat - 2025-10-03

Plastskatt, förbud mot engångsartiklar och alternativa material: att få bukt med plastnedskräpningen ligger högt på den politiska agendan. Men hur hanterar vi nanoplaster som kan tas upp av vattenlevande djur och människor? Forskare vid Lunds universitet undersöker riskerna med dessa ytterst små partiklar. – Nanoplaster reagerar med naturen på ett helt annat sätt än mikroplaster. Det beror på att

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-undersoker-hur-plast-i-nanostorlek-paverkar-djur-och-natur - 2025-10-03

Dubbelstjärnornas dans runt varandra ger nya ledtrådar till den kemiska utvecklingen i vår galax, Vintergatan. Det framgår av en aktuell forskningsstudie. För första gången har man satt fingret på sambandet mellan vissa dubbelstjärnors omloppstider och mängden järn i stjärnornas inre. Dubbelstjärnor är system med två stjärnor som snurrar runt varandra tack vare en gemensam tyngdpunkt. Det finns en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jarn-i-dubbelstjarna-speglar-galaxens-kemiska-evolution - 2025-10-03

Med hjälp av tandtrådsriggade metspön och den nobelprisade gensaxtekniken Crispr-Cas9 vill ­Nathalie Feiner avslöja några av ­evolutionens innersta gåtor. Grunden till allt: en innerlig kärlek till ödlor. På en tunn gren i terrariet på Nathalie Feiners skrivbord på biologiska institutionen ligger en gråmelerad anolisödla och blickar ut över de tomma kaffekopparna, böckerna och högarna med vetenska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/odlor-en-nyckel-till-evolutionara-gator - 2025-10-03

Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer även i områden högt uppe på norra halvklotet, enligt en ny studie från Lunds universitet. Insekter kan inte reglera sin egen kroppstemperatur, som istället starkt påverkas av temperaturen i den

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-utrotning-hotar-insekter-nar-klimatet-blir-varmare - 2025-10-03

En röd superjätte i Orions stjärnbild har gäckat forskarvärlden det senaste året. Ska den stora stjärnan explodera? Eller är det bara damm som skymmer? Nu menar astronomer från bland annat Lunds universitet att de har löst gåtan. Den aktuella stjärnan, Betelgeuse, syns i stjärnbilden Orion. Dock har den minskat kraftigt i ljusstyrka på kort tid. I februari i år var ljusstyrkan nere på ett minimum,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kand-stjarna-lyser-samre-av-kallare-gas - 2025-10-03

Analysföretaget Clarivate Analytics, listar varje år världens mest inflytelserika forskare. Med på listan finns bland andra lundaforskarna Sara Linse och Johannes Rousk. Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi – Det här visar att vår forskning är viktig och intressant, och att människor läser om den. Vi publicerade en banbrytande upptäckt 2013 kopplad till Alzheimers sjukdom som mång

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-de-tre-mest-citerade-lundaforskarna-ar-naturvetare - 2025-10-03

Hon vill kasta nytt ljus över den mörka materian som länge gäckat forskarvärlden. Nu tilldelas partikelfysikforskaren Caterina Doglioni 20 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Caterina Doglioni, biträdande lektor i partikelfysik, får cirka 20 miljoner kronor för att under fem år bygga upp en forskargrupp som ska söka efter nya partiklar som kan ge ledtrådar till den mystiska mörka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/prestigefyllt-anslag-till-partikelfysiker - 2025-10-03