Det är viktigt att en strategi för formellt skydd av skog förhåller sig till även andra samhällsmål och åtaganden, såsom kolsänkan (klimatfrågan), rennäringens möjligheter, rekreation, med mera. Det skriver CEC:s forskare i Lunds universitets remissvar angående ”Förslag på en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog” som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Synergier

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/remissvar-pa-forslag-om-nationell-strategi-skydd-av-skog - 2025-08-21

– Målet är inte bara ökad kvalitet på vården genom att patienterna ska ges rätt insatser utan också att vi bidrar till att vårdens resurser används på mest effektiva sätt, säger Anders Björkelund, en av forskarna i EU-projektet. Bild: Lena Björk Blixt. Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingre

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-08-21

I kunskapssammanställningen ger forskarna och pedagogerna tio enkla och konkreta tips på hur man kan öka mängden natur, samt kvaliteten på grönskan, på skolgårdar. Bild: Istockphoto. Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2025-08-21

Även Sverige drabbas i allt högre utsträckning av ovanligt intensiva oväder. Här en översvämmad lekplats i Landskrona i samband med ovädret Hans i augusti 2023. Bild: Therese Ek. Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-08-21

Bild: Istockphoto/Micke Andersson Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”S

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-08-21

Pipdån anses vara ett ogräs, men i odlingslandskapet kan den gynna biologisk mångfald då dess frö bli föda för entitor och dess pollen utgör mumma för vissa pollinatörer. Här växer den vackert på ett vårkornsfält. En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konven

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-08-21

På ekologiskt odlade fält hittar man många fler vilda åkerväxter än på konventionella gårdar. Bild: Melanie Karlsson. Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-08-21

Förkolnade stubbar och gröna plantor i en svensk skog efter en brand. Foto: Natascha Kljun En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. F

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2025-08-21

Barn i områden med lägre socioekonomi får ut mest av natursatsningar, särskilt om de inte har någon natur in på knuten där de bor, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen. Foto: Anna Avdeeva/iStockphoto Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet g

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-08-21

António Guterres, FN:s generalsekreterare, talar på COP15 i Montreal, Kanada. Foto: Maria Blasi 2022 fick världens länder ett ”Parisavtal för naturen”, det så kallade Kunming-Montréal-ramverket som förhandlades fram under toppmötet COP15 i Kanada. Nu är det snart dags för uppföljarmötet, COP16 i Cala i Colombia. Var befinner sig Sverige inför det och vilka policyprocesser pågår kring implementerin

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spaningar-infor-cop16-i-colombia - 2025-08-21

Bild: IStock Den 31 oktober samlas representanter från världens alla hörn i Glasgow för att delta i FN:s stora klimattoppmöte COP26 som ska pågå i två veckor. Förväntningarna är skyhöga efter fjolårets inställda konferens och den alarmerande rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti. Som en del av Parisavtalet 2015 beslutades att alla nationer ska förnya sina klimatlöften eller nationell

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimattoppmotet-i-glasgow-vad-handlar-det-om-och-vad-spelar-det-roll - 2025-08-21

Broderi och foto av Maria Blasi Brist på livsmiljöer och klimatförändringen - parametrar som forskare vet påverkar antalet pollinatörer. Men hur mycket påverkar de och vad mer bidrar till att bin och humlor blir en allt ovanligare syn i landskapet? Det har Maria Blasi i Romero försökt ta reda på i sin avhandling som presenteras den 26:e november. Ett säkert vårtecken är de smörgula rapsfält som va

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/modellering-humlornas-overlevnad - 2025-08-21

Plataner, en icke-inhemsk art, i Slottsparken i Malmö. Bild: Anna Maria Erling. Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskarna har undersökt Malmös parker. Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar o

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/val-av-tradarter-har-stor-betydelse-insektslivet-i-en-stad - 2025-08-21

Forskarna kunde bland annat upptäcka luftburen DNA från bin, nattfjärilar, skalbaggar, myggor, getingar och flugor. Bild: Photorama/Pixabay. Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, at

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2025-08-21

Foto: Mostphotos Att odla ekologiskt i stället för konventionellt kan gynna den biologiska mångfalden, men spelar det någon roll var (på vilken plats) man odlar ekologiskt? Enligt en studie från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och AgriFood Economics Centre vid Lunds universitet och SLU är svaret på frågan ja. Studien visar nämligen att ekologisk odling kan gynna mångfalden av växtarte

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljonyttan-av-ekologisk-odling-beror-pa-det-omgivande-landskapet - 2025-08-21

Honungsbin och vilda bin konkurrerar om blomresurser, konstaterar forskare i Lund i en ny rapport. Bild: Sandra Lindström. Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodli

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2025-08-21

Ivette Raices Cruz beskriver i sin avhandling vikten av att kommunicera vetenskaplig osäkerhet. Bild: Istockphoto/BrianAJackson Vetenskapliga råd till beslutsfattare kräver transparenta vetenskapliga bedömningar i vilka kommunikation av osäkerhet är viktigt för att undvika att slutsatser över- eller underskattas. I sin avhandling Robust analysis of uncertainty in scientific assessments har doktora

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/viktigt-att-beskriva-vetenskaplig-osakerhet - 2025-08-21

Jordhumla. Foto: Theresia Widhalm Känner du igen en humla när du ser en? Även i år kan du hjälpa forskare vid Lunds universitet att ta reda på när humlorna vaknar i olika delar av landet genom att rapportera in var och när du ser vårens första humledrottning. Vi söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Håll utkik efter humled

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-igen-hitta-varens-forsta-humla - 2025-08-21

Behovet av klimatanpassning är akut, slår FN:s klimatpanel fast, liksom att minst åtgärder har gjorts där sårbarheten är som störst. Här en översvämmad by i distriktet Demak, Indonesien. Foto: Aji Styawan / Getty Images Climate Visuals Grant recipient. På måndagen släppte FN:s klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändigheten av an

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimatpanel-varlden-maste-agera-nu - 2025-08-21

I projektet Safeguard jobbar forskare för att vända förlusten av vilda pollinerare i Europa. Foto: Stina Lundkvist Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) är en av 24 europeiska forskningsinstitut och organisationer som medverkar i det EU-finansierade projektet Safeguard, där världsledande forskare och experter samlats för att vända förlusten av vilda pollinatörer i Europa. Satsningen är unik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cec-medverkar-i-omfattande-forskningsprojekt-att-skydda-vilda-pollinatorer - 2025-08-21