Sökresultat

Anders Persson, universitetslektor vid biologiska institutionen, får 2,8 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om artificiella rev som ska hjälpa Östersjöns torskar.Grattis till anslaget Anders, hur känns det?– Fantastiskt roligt! Vi är en mindre grupp som har jobbat länge med att utveckla metoder för att studera reven med mindre utrustningsanslag.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-miljonanslag-att-stodja-ostersjons-torskbestand - 2025-12-07

Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideonstipendiet 2025. Grattis till stipendiet Petter, hur känns det?– Jo, det känns såklart bra. Alltid trevligt med uppskattning, och detta är ju en indikat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2025-12-07

Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universitet studerat mikroorganismer som isolerats från Krageholmssjön i Skåne och Örsjön i Småland. I samband med de senaste analyserna med elektronmikroskopi u

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-12-07

Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och sofistikerad bakhållsjakt. I mitten av 1990-talet gjorde arkeologer i den tyska staden Schöningen en hisnande upptäckt. Djupt nere i en kolgruva påträ

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2025-12-07

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-12-07

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Det flesta av oss vet hur viktiga bin, fåglar och fjärilar är för växters reproduktion – utan pollinat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-12-07

Den 22 maj inträffade Biologiska mångfaldens dag och naturen – eller kanske snarare hotet mot den – uppmärksammades på många håll. Det är dock inte bara artrikedomen som minskar, utan även våra upplevelser av naturen, enligt forskningen. Men det finns sätt att motverka det. Naturkontakt har blivit alltmer sällsynt i takt med att samhället rört sig bort från naturen i högre utsträckning. Fenomenet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/aterknyt-kontakten-med-naturen-forskarens-tre-basta-tips - 2025-12-07

Statsminister Ulf Kristersson besökte nyligen Marint centrum i Simrishamn. Där fick han bland annat en inblick i universitetets forskning kring artificiella torskrev och invasiva fiskarter. Han betonade forskningens avgörande roll för Östersjöns framtid. De senaste åren har Östersjön huvudsakligen varit föremål för säkerhetsfrågor och geopolitik. Men fokus för statsministerns studiebesök var i stä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/statsministern-larde-sig-om-lunds-universitets-ostersjoforskning - 2025-12-07

Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper han Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg. Hur fick du idén till boken?– I min forskning gör jag astronomi genom att ”titta ner i stället för upp”. Vi har utvecklat metoder hur man ur jorden

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2025-12-07

Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet. Bidraget på 2,5 miljoner euro under fem år gör det möjligt för honom att fortsätta studera den säregna Bogong-fjärilens navigeringsförmåga. Grattis Eric, hur känns det?– Fantastiskt roligt! Det är andra gången med Advanced Grant för mig och det känns som en fin bekräftelse att v

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-jattebidrag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-12-07

Regeringen har utsett tre nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet. En av dem är Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet. Grattis, Anna Maria Jönsson, till det nya uppdraget. Vilken expertis bidrar du med i Klimatpolitiska rådet?– Min forskning handlar om klimateffekter på skogliga ekosystem och vi använder modeller för att simulera

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/anna-maria-jonsson-utsedd-till-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-12-07

Galaxen Gaia Enceladus passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax för cirka tio miljarder år sedan. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Stora galaxer bildas genom att mindre galaxer kolliderar, smälter samman och klumpar ihop sig. De stora spiralgalaxer vi ser idag är resultatet av sådana kosmiska kärleksmöten. Ett viktigt mål för astron

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/korvformad-dvarggalax-passerade-vintergatan-flera-ganger-innan-den-slukades - 2025-12-07

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen Agrotis infusa är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels r

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-12-07

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-12-07

Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av havet för sin överlevnad. Bakom studien står 377 forskare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-12-07

Ett forskarlag har lyckats kombinera genomiska och fossila data för att rekonstruera släktträdet för kiselalger. Dessa mikroalger producerar 20 procent av jordens syre och står för nästan hälften av fotosyntesen i världshaven. Kiselalger, även kallade diatoméer, är en mycket stor grupp encelliga organismer. En karaktäristisk egenskap är att de formar ett skal av kiseloxid runt sig. Eftersom kisela

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-de-livsviktiga-kiselalgernas-slakttrad - 2025-12-07

Naturvetenskapliga fakulteten lanserade 2025 en ny forskarutbildning i beräkningsvetenskap för att möta det ökande behovet av avancerade beräkningsmetoder inom forskning. Satsningen syftar till att främja tvärvetenskapligt samarbete och utbilda doktorander i att hantera och analysera stora datamängder inom allt från medicin till miljövetenskap och teknik. Forskarutbildningen skapades som en respon

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/satsning-pa-berakningsvetenskap-ny-forskarutbildning-moter-vaxande-behov-av-avancerade-analyser - 2025-12-07

En unikt bevarad meterlång fena med fossiliserad mjukvävnad från en jättelik, 183 miljoner år gammal fisködla har undersökts av forskare som upptäckt en oväntad egenskap: djuret kunde jaga nästan ljudlöst. Något motsvarande har forskarna aldrig tidigare stött på hos något havslevande djur, vare sig utdött eller nutida. Studien publiceras idag i tidskriften Nature. Ichthyosaurier eller fisködlor va

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/uraldrig-havsreptil-smygjagade-i-morker-har-aldrig-tidigare-setts - 2025-12-07

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. I sin doktorsavhandling har Zachary J. Nolen undersökt hur förlusten av gräsmarker i södra Sverige på

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-12-07

Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger bio

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-12-07