Sökresultat

Lina Boreson, operativ chef på Smile Incubator i Lund och extern ledamot i Medicinska fakultetens styrelse, tilldelas stipendiet ”Nästa skånska stjärna” som går till en person från ett företag i Sydsverige som står inför en skarp strategisk utmaning och kan spela en viktig roll i regionens utveckling. – Det är mycket hedrande och spännande, säger hon. Lina Boreson anser att fler innovationer måste

https://www.medicin.lu.se/artikel/satsning-ska-framja-innovationer-och-entreprenorskap-inom-life-science - 2025-10-03

Professor Peter Zygmunt beskriver en av årets Nobelpristagare David Julius som en väldigt öppen och nyfiken person som själv visade ett stort intresse för arbetet i laboratoriet. – Jag tror en framgångsfaktor är att själv delta och ha en närhet till sina medarbetare. Med amerikanska mått mätt har han haft ett ganska litet antal doktorander och postdoktorsstudenter. Kvantitet är inte detsamma som f

https://www.medicin.lu.se/artikel/nobelpris-forskning-om-jonkanaler-beroring-och-temperatur - 2025-10-03

På uppdrag av regeringen utvecklar och tillhandahåller SciLifeLab avancerade tekniker, instrument och kompetens till forskare inom akademin, industrin och sjukvården i hela Sverige. Sedan den 1 juni i år är Johan Malmström plattform Scientific Director vid Integrated Structural Biology, ISB, som är en av plattformarna inom SciLifeLab. Vad är plattformens uppdrag? – Plattformen kommer i samarbete m

https://www.medicin.lu.se/artikel/johan-malmstrom-science-director-plattform-vid-scilifelab - 2025-10-03

Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet. Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter. Det vanligaste verktyget är ”det transparenta cylindertestet”. Expe

https://www.biologi.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2025-10-03

Nu finns det bevis på att bins exponering för bekämpningsmedel beror på deras samspel med miljön. Enligt forskare från Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, ökar binas bekämpningsmedelsrelaterade risker ju mer jordbruksmark som omger dem. Men detta gäller bara för det solitära biet och humlan, arter som söker föda över mindre ytor än honungsbiet. Denna upptäckt stöder de semi-naturl

https://www.biologi.lu.se/artikel/bins-utsatthet-bekampningsmedel-ar-art-och-landskapsberoende - 2025-10-03

Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan även för att boosta immunförsvaret. Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning. Förutom det uppenbara –

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2025-10-03

Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägga lika mycket energi på att bekämpa infektioner. En liten förändring i kroppstemperatur kan vara direkt dödlig för människan. Småfåglar, däremot, sänker sin nattliga kroppstemperatur med flera grader under

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2025-10-03

Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla

https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2025-10-03

Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar Biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antal

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2025-10-03

Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forskarna har studerat den så kallade verkningsgraden hos trollfladdermöss – en art som väger ungefär åtta gram och som förekommer i nästan hela Europa. Verkningsgrad handlar om förmågan att omvandla tillförd energ

https://www.biologi.lu.se/artikel/fladdermusens-formaga-att-omvandla-energi-till-muskelkraft-paverkas-av-flyghastigheten - 2025-10-03

En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning genom att lagra kol i jorden. I studien tog forskarna jordprover från hela Europa i ett brett spektrum av temperaturer, från minus 3,1 till 18,3 grader Celsius. Proverna visade att mikroorganismer i jordar – som bakterier och svampar – är starkt anpa

https://www.biologi.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2025-10-03

Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för insekterna att få tillgång till en bred variation av föda, vilket i vissa fall har lett till en enastående artutveckling. Det visar en ny studie från Lund. Insekter är avgörande för biologisk mångfald och bland de mest framgångsrika arterna på planeten. Men fram till n

https://www.biologi.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2025-10-03

En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2025-10-03

Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2025-10-03

Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade prokaryoter – en grupp encelliga organismer där även bakterier ingår. Men för mellan två och tre

https://www.biologi.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-10-03

En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i bröstfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av mi

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-10-03

Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen, som publiceras i Nature Communications, kan bana väg för bättre behandlingar i ett sjukdoms

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-10-03

Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie i tidskriften Environmental Research pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odla

https://www.biologi.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-10-03

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet. En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med volumin

https://www.biologi.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2025-10-03

När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas. Ny forskning från Lunds universitet visar att fåglars aktivitet minskar i upp till tre veckor när de blir sjuka – något som faktiskt kan innebära skillnad mellan liv och död. Forskarna mätte

https://www.biologi.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-10-03