Sökresultat

Skyddande gul strumpa Den inflammerade blodkärlsvävnaden kallas ett aterosklerotiskt plack och består till stor del av immunförsvarsceller, döda celler, kolesterolpartiklar och celler som reparerar den skadade vävnaden. I normala fall är placket fast förankrat i blodkärlsväggen och är förhållandevis ofarligt så länge det inte bryts loss. Eftersom plackvävnaden ofta är gulaktig kan man beskriva den

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/immunsystemet-och-fettinlagringar-i-blodkarlen - 2025-11-01

Forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter har upptäckt att hälften av den europeiska befolkningen bär på en genetisk variant som ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes. Genvarianten styr cellernas bränsletillverkning. Upptäckten har tidigare beskrivits i en kortare text  på diabetesportalen.se (se länk nedan).– Vi har inte bara identifierat en gen som är kopplad till risken att få typ 2 di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartlaggning-hela-vagen-fran-befolkningen-till-molekylen - 2025-11-01

Forskare från Skånes universitetssjukhus i Lund och Lunds universitet vill få fram mer kunskap om syrgasbehandling vid hjärtinfarkt. Just nu finns det en stor kunskapslucka på området, berättar Ulf Ekelund som är docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund. – Vi har tidigare gjort studier på friska frivilliga och sett att om de får syrgas minskar paradoxalt nog mängden syre i blode

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/syrgasbehandling-vid-hjartinfarkt-kan-vara-fel - 2025-11-01

– Doktoranderna tycker ofta att placken är läskiga och luktar härsket. Men det är inget jag märker, för jag är så van vid dem! Isabel Gonçalves, hjärtläkare och -forskare i Malmö, har länge intresserat sig för de små platta beläggningar i våra blodkärl som kallas plack. Somliga plack är harmlösa men andra är farliga: trasiga plack kan orsaka både stroke och hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är den vanlig

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/plack-halsohot-som-ska-hallas-i-schack - 2025-11-01

Alla däggdjur har en sorts sockermolekyl som ger skydd mot typ 2 diabetes. Alla däggdjur utom människan. Nu frågar sig forskarna varför det är så. Varför muterade den ansvarige genen för miljoner år sedan hos människan? I djurförsök leder just den mutationen till ökad risk för typ 2 diabetes. Mutationen, som forskarna menar inträffade för två till tre miljoner år sedan, ledde till att en gen, CMAH

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken - 2025-11-01

Sedan två år är patienterna på Barn- och ungdomskliniken i Växjö överlägset bäst på blodsockerkontroll. 65 procent av dem har ett HbA1c-värde under 6,0 procent. Ingen annan klinik är i närheten. Här ett referat från när överläkaren Stig Edvardsson berättar hur de gör.  Klinikens arbetssätt har blivit föremål för stort intresse och många frågor. Stig Edvardsson redovisade hur klinikens verksamhet s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken-0 - 2025-11-01

Marju Orho Melander, nyinstallerad professor i genetisk epidemiologi som arbetar på Lunds universitets Diabetescenter skriver själv kortfattat om sin forskning och sig själv. Genetiska faktorer har stor betydelse för vanliga folksjukdomar som typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom. Gener förklarar dock bara en del av dessa sjukdomar, och till exempel förändringar i kost och fysisk aktivitet l

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professorsinstallation-gener-och-diet-i-samspel - 2025-11-01

Olle Melander, nyinstallerad professor i internmedicin med inriktning mot kardiovaskulära sjukdomar och genetisk epidemiologi som arbetar på Lunds universitets Diabetescenter skriver själv kortfattat om sin forskning och sig själv. Min forskargrupps arbete syftar till att hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom samt till att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professorsinstallation-genetisk-risk-och-hjart-karlsjukdom - 2025-11-01

Paul Franks, Lunds universitets Diabetescenter, installeras idag som professor i genetisk epidemiologi. Här skriver han själv kortfattat om sin forskning och sig själv. Uppskattningsvis 300 miljoner människor runt om i världen lider av typ 2-diabetes. Sjukdomen är vanligast bland vuxna, men under senare år diagnostiseras den allt oftare även bland barn och ungdomar.Kroppens oförmåga att producera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professorsinstallation-gener-livsstil-och-diabetes - 2025-11-01

Tång är inget vi brukar äta i vår del av världen, men kanske framöver. Växten är näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter, vilka antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Om det verkligen är så, ska professorn i bioteknik Eva Nordberg-Karlsson ta reda på. Målet är också att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tang-pa-tallriken-ska-boosta-tarmfloran - 2025-11-01

Charlotte Ling, forskare på Lunds universitets Diabetescenter, får årets Novo Nordisk Fondens Excellensprojekt, fem miljoner danska kronor fördelade över fem år. Hennes projekt är att utforska om epigenetiska mekanismer ligger bakom utvecklingen av typ 2 diabetes. - Det här betyder jättemycket för mig och för min forskargrupp. Vi kan expandera och det kommer att snabba på forskningsprocessen, säge

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stort-anslag-att-utforska-epigenetiken-vid-diabetes - 2025-11-01

En tablett om dagen minskar risken för ett insjuknande i typ 2 diabetes med mer än 70 procent. Behandlingen har testats på personer med mycket hög risk att insjukna. Typ 2 diabetes utvecklas långsamt, i många fall under flera år, med olika stadier av gradvist försämrad sockeromsättning. De insulinproducerande betacellerna tappar fortlöpande kapacitet att utsöndra insulin. Samtidigt pressas de av e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetespiller-forhindrar-diabetes - 2025-11-01

Blodfettssänkande läkemedel, statiner, som många diabetiker tar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom har i djurförsök visat sig skydda mot diabetiska ögonskador. Diabetes är i vår del av världen fortfarande den vanligaste orsaken till grava ögonskador eller blindhet bland personer i arbetsför ålder. Utan behandling leder till svår synnedsättning eller blindhet men sedan flera decennier

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/statiner-kan-skydda-diabetesogon - 2025-11-01

I ett uttalande idag konstaterar Internationella Diabetesfederationen att fetmakirurgi borde vara ett vanligare alternativ för kraftigt överviktiga typ 2 diabetiker. Detta skulle rädda många från allvarliga komplikationer. Bakom uttalandet som offentliggjordes idag på en stor kongress i New York om typ 2 diabetes står 20 ledande experter på diabetes och fetmakirurgi.”Kombinationen fetma och typ 2

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fler-diabetiker-borde-fetmaopereras-tidigare - 2025-11-01

Nedkylning av patienter med kardiogen chock kan bli en framtida behandlingsmetod. – Om vi inte lyckas häva hjärtsvikten med traditionella metoder kan det vara en lösning, säger Jesper van der Pals. Han är ST-läkare i invärtes medicin och kardiologi vid Kliniken för hjärtsvikt och klaffsjukdom vid Skånes universitetssjukhus i Lund och har i en ny doktorsavhandling visat att kyla förbättrar blodcirk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kyla-kan-hjalpa-chockat-hjarta-visar-ny-avhandling - 2025-11-01

Resultaten från en ny studie bekräftar den iakttagelse som också Prolongforskarna på Lunds universitets Diabetescenter har gjort. En stor del av dem som haft typ 1 diabetes i flera decennier klarar sig utan komplikationer. I studien Prolong ska forskarna undersöka patienter som trots 30 år eller mer med diabetes inte har komplikationer från ögon, njurar, nerver eller hjärta-blodkärl. De ska jämför

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-diabetesveteraner-slipper-komplikationer - 2025-11-01

Ämnet ghrelin har en viktig roll vid olika beroendetillstånd, exempelvis alkoholberoende och hetsätning. Ny forskning visar att ghrelin även har betydelse för vår sockerkonsumtion och att detta samband delvis kan förklaras av genetiska faktorer. Neuropeptiden ghrelin är en aptitökande substans som aktiverar hjärnans belöningssystem. Det innebär att när man är hungrig höjs nivån av ghrelin som akti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genetik-bakom-sockersuget-beskriven - 2025-11-01

Ingen kan förklara det märkliga fenomenet. Merparten av de typ 2 diabetiker som fetmaopereras tillfrisknar bara några dagar efter ingreppet, långt innan viktminskningen har börjat. Nu tänker forskare på Lunds universitets Diabetescenter ta reda på vad som egentligen händer genom att studera såväl patienter som grisar före och efter fetmakirurgi. - Eftersom tillfrisknandet från diabetes går så snab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-kan-fetmaoperationen-bota-diabetes-pa-bara-ett-par-dagar - 2025-11-01

Forskare i USA har visat att Simponi, ett läkemedel som bland annat används mot reumatoid artrit, hejdar det pågående autoimmuna angreppet mot de insulinproducerande betacellerna hos nyinsjuknade unga typ 1 diabetiker. Simponi (golinumab) är en så kallad TNF-hämmare. TNF är ett signalämne med en central funktion i kroppens immunsystem. TNF aktiveras och bekämpar olika inflammationer. Men vid flera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medlet-som-bromsar-processen-mot-typ-1-diabetes - 2025-11-01

Frågan om hur man kan påverka sin hälsa genom den mat man äter lockade många åhörare till den kostdebatt som anordnades vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Jubileumsaulan var fullsatt till sista platsen men de som kom dit i tron att de skulle få konkreta kostråd kände sig nog besvikna. Experterna är inte överens och frågan är mer komplicerad än vad man först kunde ana. Icke desto mindre var de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kost-och-diabetes-vad-ar-bast-att-ata-och-varfor - 2025-11-01