By martina [dot] svensson [at] med [dot] lu [dot] se (Martina Svensson) - published 27 June 2023 Communication is key in research. Recently, our lab had a team-building day at the beach. And a simple Lego game can tell very much about the reasons behind the reproducibility crisis in science. Getting together to communicate new ideas and build relationships is critical for maintaining a vital resea

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/why-research-replication-fails - 2025-07-05

By martina [dot] svensson [at] med [dot] lu [dot] se (Martina Svensson) - published 8 September 2023 Photo: Kennet Ruona Collaboration is the most efficient way of moving science forward. That is why our research group initiated a network inviting all researchers interested in physical activity investigations at Lund University. Since 2022, we coordinate CoPARLU, a new center of physical activity

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/coparlu-centre-physical-activity-research-lund-university - 2025-07-05

By martina [dot] svensson [at] med [dot] lu [dot] se (Martina Svensson) - published 5 October 2023 Megg Garcia-Ryde defends her thesis on the 10th of October 2023. Megg Garcia-Ryde’s thesis sheds light on the early pathological processes in Alzheimer’s disease and the interplay between neurons and microglia as the disease evolves. October 10, she defends her thesis. Now, she gives her perspectives

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/neuroimmune-crosstalk-early-alzheimers-disease-phd-interview-megg-garcia-ryde - 2025-07-05

By sofia_b [dot] liljedahl [at] med [dot] lu [dot] se (Sofia B Liljedahl) - published 29 November 2023 Megg Garcia Ryde's doctoral thesis is nailed to the boards of Neuroinflammation and Experimental Dementia Research. From left: supervisor Tomas Deierborg, PhD student Megg Garcia Ryde and supervisor Gunnar Gouras, all from EMV. Nailing one's doctoral thesis by simply nailing it up for viewing is

https://www.neuroinflammation.lu.se/article/nailed-it-why-do-swedes-nail-their-thesis - 2025-07-05

Publicerad 26 augusti 2019 Vattenproverna är tagna i sjöar och vattendrag inom ett område på 35 kilometer i södra Sverige. Skillnaderna i färg beror på koncentration och sammansättning av organiskt material och järn. Foto: Stefan Löfgren De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Den så kallade brunifieringen påverkar såväl produktionen av dricksvatten som livet i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/atgarder-i-skogen-kan-forhindra-att-sjoar-blir-brunare - 2025-07-05

Publicerad 19 september 2019 Asteroidkollisionen för 470 miljoner år sedan skapade en unik istid följd av en ökad biologisk mångfald. Illustration: Don Davis. En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gigantisk-asteroidkollision-skapade-okad-biologisk-mangfald-pa-jorden - 2025-07-05

Publicerad 23 september 2019 Ishockeyspelare. I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer på isen, genom att spelarna orkar me

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-analyserat-alternativ-akteknik-som-kan-revolutionera-ishockeyn - 2025-07-05

Publicerad 27 september 2019 Konstnärlig illustration av den nyupptäckta exoplaneten. En internationell forskargrupp har upptäckt en ny exoplanet 30 ljusår från jorden. Astronomer från Lunds universitet har spelat en viktig roll i arbetet genom att kartlägga den gåtfulla himlakroppens ursprung. Deras analyser visar att exoplaneten har bildats på ett extremt ovanligt sätt, något som fått forskarvär

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-nyupptackt-exoplanets-unika-ursprung - 2025-07-05

Publicerad 26 september 2019 GPS-sändaren på sköldpaddan sänder information om position och på vilket djup den befinner sig. Fotot är taget på Ascension Island. Foto: Susanne Åkesson I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havs

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsta-globala-kartlaggningen-av-marina-konfliktzoner - 2025-07-05

Publicerad 2 oktober 2019 Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syft

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2025-07-05

Publicerad 11 oktober 2019 GPS monteras på en silltrut. Foto: Aron Hejdström Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2025-07-05

Publicerad 16 oktober 2019 Gabriel Norevik i fält. I händerna en nattskärra. Foto: Aron Hejdström Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2025-07-05

Publicerad 18 oktober 2019 Åkrar med hög biologisk mångfald avseende pollinatörer och nyttoorganismer ger bättre avkastning, visar en stor internationell studie. En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har und

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2025-07-05

Publicerad 29 oktober 2019 De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. En ny internationell studie publicerad i Nature Climate Change visar dock att dessa permafrostområden går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 proc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-berakningar-visar-pa-skifte-i-den-arktiska-kolbalansen - 2025-07-05

Publicerad 29 oktober 2019 Forskaren Olivier Van Aken har lett den internationella studien. Foto: Johan Joelsson En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet och The University of Western Australia visar att vatten inte bara bidrar till växters tillväxt. Vattendroppars tryck mot bladytan utlöser även stresshormoner som jasmonsyra. Dessa cellulära förändringar visar sig mycket sn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vattendroppars-tryck-utloser-snabbt-panikartade-stressresponser-i-vaxter - 2025-07-05

Publicerad 1 november 2019 Svart hål. Illustration: LL Calçada/M Kornmesser/ESO En internationell forskargrupp har upptäckt ett säreget objekt som kretsar kring en röd jättestjärna. Himlakroppen är osynlig men har ändå en stark påverkan på stjärnans bana. Med hjälp av datorsimuleringar utförda vid Lunds universitet kan forskarna nu slå fast att den mystiska följeslagaren måste vara ett svart hål.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-sparat-svart-hal-vid-rod-jattestjarna - 2025-07-05

Publicerad 4 november 2019 Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar forskare från Lunds universitet i en ny studie. Just nu pågår det en intensiv debatt om hur vi bäst ska använda skogen som resurs, inte minst utifrån behovet av biomassa när användandet av fossila bräns

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-annat-skogsbruk-skulle-ge-storre-varden-till-samhallet - 2025-07-05

Publicerad 11 november 2019 Kemiforskaren Jens Uhlig har lett den nya studien. Foto: Johan Joelsson. En internationell studie ledd från Lunds universitet visar att 30 procent av energin i en viss typ av järnbaserade solceller försvinner i ett tidigare okänt stickspår. Genom att täppa till detta hoppas forskarna kunna bidra till utvecklingen av effektivare solceller och solaktiverade katalysatorer

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-pa-ratt-spar-att-gora-jarnbaserade-solceller-effektivare - 2025-07-05

Publicerad 13 november 2019 Dubbla handskar samt gasmask, skyddsglasögon, plastförkläde och gummistövlar krävs när Fredrik Terfelt ska arbeta i labbet. Foto:Kennet Ruona Varje år fräter Birger Schmitz, Fredrik Terfelt och Ellinor Martin sönder fem till tio ton kalksten med livsfarliga kemikalier. Målet är att hitta mikroskopiska korn av mångmiljonåriga, fossilerade meteoriter som kan ge viktiga le

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fratande-jakt-pa-rymdkorn - 2025-07-05

Publicerad 13 november 2019 Jonas Åkermans bibliotek ligger inrymt i ett rum på Isfjord Radio på Svalbard. Foto: Privat. Sedan 1972 har naturgeografen Jonas Åkerman forskat och gjort årliga permafrostmätningar vid en isolerad radiostation på västra Svalbard. Hans arbete bildar en unik observationsserie över hur klimat­förändringarna påverkat det arktiska landskapet. För att hedra Lundaforskarens i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/donerade-boksamling-fick-arktiskt-bibliotek - 2025-07-05