Sökresultat

Om B-uppsatser OM B-UPPSATSER Denna text ger vis allmän information om hur lång en B-uppsats ska vara, hur första sidan ska se ut och betonar vikten av paginering. Vidare visas en innehållsförteckning samt en disposi- tion. Slutligen kommer ett resonemang om hur man hänvisar och sedan presenteras och de- monstreras det system för hänvisningar som ska användas. UPPSATSENS LÄNGD, UTSEENDE OCH INNEHÅ

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/B_uppsats_Formalia_2.pdf - 2026-09-06

Metod och teori B-uppsatsen: mål, krav, bedömning Kursens mål Målet med uppsatskursen är att lära sig formulera historiska problem/frågeställningar och att av- gränsa och bearbeta ett källmaterial som kan användas för att lösa/besvara dem. Eftersom all hi- storisk kunskap tar sin utgångspunkt i de frågor som forskaren ställer, är det viktigt av central be- tydelse att lära sig ställa frågor till d

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/B_uppsats_riktlinjer.pdf - 2026-09-06

Microsoft Word - Exempeluppsats Henrik Sjöberg.docx Lunds Universitet Historiska Institutionen HISA22 Seminarieledare Marie Lindstedt-Cronberg HT2015 Konsten att umgås En studie om råd till män i rådgivningslitteratur från det sena 1800-talet XXXXX Innehållsförteckning ..................................................................................................................................

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/Exempeluppsats_Konsten_att_umgs.pdf - 2026-09-06

Microsoft Word - Helkursutvärdering HIS A22.docx Helkursutvärdering HIS A22 Fortsättningskurs, 30 hp VT 2017 Kursen har bestått av följande delkurser: Tematisk fördjupningskurs I, Livsvärldar i det tidigmoderna Europa, 7,5 hp Tematisk fördjupningskurs II, Levande historia eller Religion & emancipation 7,5 hp Att arbeta historievetenskapligt, 7,5 hp Uppsatskurs, 7,5 hp Antal enkätsvar: 11 Generellt

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/Helkursutv_rdering_HIS_A22.pdf - 2026-09-06

Instruktion kring uppsatsseminariet 1. Den 22 maj kl. 9:00 är deadline för digital inlämning av uppsatsen. Uppsatsen skickas via e-post som bifogad textfil till: e-postadress: marie.lindstedt_cronberg@hist.lu.se Observera att uppsatsen bör skickas i något av formaten: pdf, doc eller docx. Döp din textfil till ditt namn. 2. Uppsatsen ska även skickas till antiplagiatverktyget Urkund på följande e-p

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/Instruktion_infr_uppsatsseminariet.docx - 2026-09-06

Presentation av uppsatsämne PM-seminarium Du ska skriva en uppsatspromemoria (PM) som ska lämnas in digitalt som bifogad textfil via e-post till: marie.lindstedt_cronberg@hist.lu.se . Märk textfilen med ditt namn. Deadline för inlämning är den 12/4 kl. 09:00. Läraren distribuerar sedan promemorierna till samtliga deltagare. Alla läser samtliga inkomna PM och ger feedback på PM-seminariet den 18/4.

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/PM_instruktion.doc - 2026-09-06

VALBAR TEMAKURS: 1 Temakurs: Religion och emancipation, individ och kol- lektiv från reformationen till 1900-talet Lärare: Eva-Helen Ulvros och Yvonne Maria Werner Obligatorisk litteratur Litteratur till Werners seminarier * finns i artikelkompendium Seminarium 1: Reformationen och hustavlans samhällsordning Ankarloo, Bengt, Satans raseri. En sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet i Sveri

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/Religion_och_emancipation_Litteratur.pdf - 2026-09-06

VALBAR TEMAKURS: 1 Historiska institutionen HISA22, HISA02, VT 2017 Temakurs Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900- talet Lärare: Eva-Helen Ulvros och Yvonne Maria Werner 2 Kurspresentation Hur tedde sig livet i Norden under en tid då – liksom i många av dagens muslimska länder – re- ligionen utgjorde samhällets fundament och dess utformning var ett hett tem

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/Tema_Religion_och_emancipation_4.pdf - 2026-09-06

Kristen manlighet – en modernitetens paradox Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet Kursens mål Ge ökad kunskap om och förståelse för:  Religionens roll som normerande, identitetsskapande och kulturell faktor i samhället  Medborgarskapsproblematiken och den spänningsfyllda relationen mellan stat, individ och samhälle  Teoretiska begrepp kop

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/TemakursB_1.pdf - 2026-09-06

Exempel på temakurser som vi brukar erbjuda: Den lilla världen och den stora. Europeiskt samhälle under tidigmodern tid. Lärare: Harald Gustafsson Hur kom det sig att det fanns svenska slavar i Marocko? Var det vanligt med tonårsmödrar på 1600-talet? Och vad skålade man för i bättre gustavianska kretsar? Det är några av de frågor som nyare forskning om tidigmodern tid (ca 1500-1800) handlar om. De

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/Temakurser_HISA22_vt17.pdf - 2026-09-06

Lunds universitet Historiska institutionen HISA22 Seminarieledarens namn Termin samt årtal Uppsatstitel · underrubrik som anknyter till din frågeställning Uppsatsens titel ska vara tydlig och begriplig för alla Ditt namn Innehållsförteckning 1 Inledning ……………………………………………………………….. xx 1.1 Uppsatsens tematik ……………………………………. xx 1.2 Syfte …………………………………………...………. xx 1.3 Frågeställning …………………………………………..

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20171/Uppsatsmall_3.docx - 2026-09-06

http://findarticles.com/p/articles/mi_go2771/ https://doi.org/10.1080/08911916.1992.11643834 https://doi.org/10.1080/08911916.1992.11643835 https://doi.org/10.1080/08911916.1992.11643836 https://doi.org/10.1080/08911916.1992.11643836 https://doi.org/10.1080/08911916.1992.11643838 https://doi.org/10.1080/08911916.1992.11643839 http://hdl.handle.net/2077/31404 http://www.skolverket.se/laroplaner-amn

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA26/20181/Litt_A26_1.pdf - 2026-09-06

Temakurser Fortsättningskurs Vårterminen 2018 Tidig medeltid Lärare: Dick Harrison Kursen om tidig medeltid syftar till att ge en tematisk djupdykning i samhällsföreteel- ser under tidig medeltid i europeisk historia, med huvudfokus på Västeuropa. Lika stor tonvikt läggs vid politiska och ekonomiska strukturer som kulturell historia, mentaliteter och tankesätt. En avslutande gruppövning med tidigm

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA26/20181/Temakurser_HISA25_vt_18.pdf - 2026-09-06

Litt A30 1 HIS A30 VT 2012 Delkurs 1. Introduktion: Omvärldsanalytiska perspektiv, teorier och begrepp (10 hp) Obligatorisk Adam, Barbara, Van Loon, Joost och Beck, Ulrich, The Risk Society and Beyond. Critical Issues for Social Theory, London, Thousand Oaks & New Dehli 2000, SAGE publications, 232 s. (255:-) Ekström, Anders, Den utställda världen. Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets värl

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA30/20121/Litt_A30.pdf - 2026-09-06

Kursansvariga: Johan Östling & Lina Sturfelt

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISB04/20141/Litt_B04.pdf - 2026-09-06

Seminarium 1: Introduktion 1900-talets kulturhistoria Under vårt första seminarium diskuterar vi bland annat vad nya typer, eller expanderande, av material på 1900-talet möjliggör för analyser. Läs kapitlet ”Hotet om kärnvapenkrig” i David Larsson Heidenblads avhandling (s. 171-225) och reflektera över följande frågor: Vilka typer av källmaterial använder Larsson Heidenblad? Finns det andra typer

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISB05/20142/Diskussionsfrgor_dk_4.pdf - 2026-09-06

    

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISB05/20142/HIS_B05.pdf - 2026-09-06

Hemtenta, HIS B05, dk 4. Under 1900-talet skedde en rad förändringar gällande föreställningar om kropp och sociala relationer. Vi har diskuterat dessa utifrån genus-, sexualitet-, etnicitet-, och klassperspektiv. Välj två av perspektiven utifrån dessa diskusisoner eller utifrån kurslitteraturen. Gör därefter en analys av reklamannonser hämtade från svensk veckopress utifrån de två perspektiv som d

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISB05/20142/Hemtenta_dk4_1_1.docx - 2026-09-06

HIS B05 Historiska institutionen Lektionsplan HIS B05, Kulturhistoria All undervisning 18.15-20.00 i Lux sal B339. Se litteraturlistan för exakta referenser till texterna och vilka sidor som är aktuella. Litteraturen bör vara inläst före respektive undervisningstillfälle! Delkurs 1. Kulturhistoriska infallsvinklar, 1,5 hp Lärare: Harald Gustafsson, Johannes Ljungberg, Emma Severinsson 3/9 1. Intro

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISB05/20142/kuhi_lektionsplan_hela_kursen.doc - 2026-09-06

Historiska institutionen HIS B05 Kulturhistoria ht 2014 Hemtentamen delkurs 1 Vad är kulturhistoria? Diskutera David Larsson Heidenblads avhandling Vårt eget fel utifrån kapitel 1 och 2. Kan hans undersökning karaktäriseras som kulturhistorisk? Vad talar för respektive mot en sådan karaktäristik? Om du bedömer den som kulturhistorisk, vilket kulturbegrepp menar du då att den ansluter sig till? Läm

https://www.historiska.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISB05/20142/kuhi_tenta_dk_1.docx - 2026-09-06