Sökresultat

Centrala punkter från kapitlet: - Författarna lyfter två huvudsakliga metoder för att kartlägga otryggaplatser. Kartverktyg, numera normalt digitala, respektive enkäter därrespondenter fritt får beskriva otrygga platser i text.- De digitala redskapen har en fördel i att kräva mindre arbete och varalättare att skala upp.- Det är vanligt att fråga om orsaker till att platsen upplevs som otryggutifråKey Points from the Chapter:- The authors highlight two main methods for identifying unsafe or fear-inducing places: mapping tools (now typically digital) and surveys in which respondents can freely describe unsafe locations in their own words.- Digital tools have the advantage of requiring less effort and being easier to scale up.- It is common to ask respondents about the reasons why a location

The purported immateriality of AI technologies is as illusory as the general understanding of conventional technologies as simply the application of politically neutral knowledge to nature. The materiality of technologies and their foundation in global inequalities has been illuminated by studies of ecologically unequal exchange (EUE). The aim of this article is to extend the applicability of EUE

Romantic narratives of heroism in politics refer to the “hero” in warfare, the creation of the state and nationalism, the formulation of national myth and history. The hero in these situations contributes to the construction of emotionality and identification, the legitimation and glorification of violence, the silencing of misbehavior, the creation of (gendered) hierarchies, and the establishment

This chapter introduces the concept of emotional politics, emphasizing how emotions areused in political discourse to mobilize support, shape perceptions, and influence decision-making through emotional campaigning, polarization, and governance. Emotional cam-paigning shapes public discourse and electoral outcomes by evoking emotions like fear orempathy. It relies on personalization, storytelling,

Purpose: The proliferation of capitalist realism and promotional cultures have fundamentally shaped contemporary communication environments and practices. Although many accounts exist of the potential positive influence that such practices may have on society, strategic communication is still primarily used by social actors to engage in one-way “communication”, promoting their self-interests. OverPurpose: The proliferation of capitalist realism and promotional cultures have fundamentally shaped contemporary communication environments and practices. Although many accounts exist of the potential positive influence that such practices may have on society, strategic communication is still primarily used by social actors to engage in one-way “communication”, promoting their self-interests. Over

Systematiskt genomgång av de totalt 17 lundaprofessorer vilka under 1600- och 1700-talen erhöll adelskap, antingen personligen eller för sina barns del.

I detta avsnitt svarar vi på frågor: Är det omoraliskt att begå brott? Är livstidsstraff verkligen på livstid? Vad tänker vi om utvisning? Vilka lagar vill vi ändra? Vilka brott påverkar oss mest? Hur mycket bryr sig lagen om känslor? Borde inte straffen vara högre? Är straff effektivt? Vill människor vara laglydiga? Kan alla bli mördare? Och varför startade vi egentligen den här podden? Tack till

Att bli utsatt för brott kan förstås göra människor riktigt arga – vad händer om vi i stället för att ringa polisen agerar själva? Ibland blir man kanske tvungen att ingripa själv – vad får man göra i självförsvar eller i en nödsituation utan att riskera att bli straffad? Vi pratar om envarsgripanden, lynchningar, klimatnöd, civil olydnad, Dumpens pedofiljakt och om vad som egentligen är poängen m

Att bara orsaka skada kan aldrig i sig utgöra brott. Det beror på att straff förutsätter skuld - närmare bestämt antingen uppsåt eller oaktsamhet. I detta avsnitt pratar vi om vad skuld innebär i praktiken och vilka svårigheter som kan uppstå i enskilda fall. Om en bilist kör på och dödar en fotgängare – hur ska domstolen egentligen avgöra om det som inträffat är ett oaktsamhetsbrott, en ren olyck

Hur gick rättegångar till i antikens Rom? Vilka var de allvarligaste brotten? Fick män och kvinnor samma straff? Fanns ett polisväsende? Vad var syftet med bestraffning? Och var brottslighet en politisk fråga?Antikhistorikern Lovisa Brännstedt berättar om likhet och olikhet inför lagen, falska anklagelser, förbannelsetavlor, giftmord, slavar, våld, skam, kärleksdrycker och paranoida kejsare. Vi up

I detta avsnitt samtalar vi om Liberalernas kriminalpolitik med Martin Melin, rättspolitisk talesperson för Liberalerna och ledamot i riksdagens justitieutskott.Avsnittet spelades in i Lund den 11 maj 2026 och är en del av vår valspecial som publiceras under juli månad. I övriga avsnitt medverkar Ulrika Westerlund (MP), Torsten Elofsson (KD), Ulrika Liljeberg (C), Gudrun Nordborg (V), Gunnar Ström

I detta avsnitt samtalar vi om Miljöpartiets kriminalpolitik med Ulrika Westerlund, rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet och ledamot i riksdagens justitieutskott. Avsnittet spelades in i Lund den 17 april 2026 och är en del av vår valspecial som publiceras under juli månad. I övriga avsnitt medverkar Martin Melin (L), Torsten Elofsson (KD), Ulrika Liljeberg (C), Gudrun Nordborg (V), Gunnar S

Politiker uttalar sig nästan dagligen om kriminalpolitik – men vad händer när det är två straffrättsforskare som ställer frågorna? Under juli sänder Kriminalsamtal en valspecial där vi samtalar med riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner om trygghet, upprättelse, straffskärpningar, brottsförebyggande arbete, rättvisa och mycket mycket mer. Resultatet är åtta lite annorlunda samtal om krimi

Politiker uttalar sig nästan dagligen om kriminalpolitik – men vad händer när det är två straffrättsforskare som ställer frågorna? Under juli sänder Kriminalsamtal en valspecial där vi samtalar med riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner om trygghet, upprättelse, straffskärpningar, brottsförebyggande arbete, rättvisa och mycket mycket mer. Resultatet är åtta lite annorlunda samtal om krimi

Politiker uttalar sig nästan dagligen om kriminalpolitik – men vad händer när det är två straffrättsforskare som ställer frågorna? Under juli sänder Kriminalsamtal en valspecial där vi samtalar med riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner om trygghet, upprättelse, straffskärpningar, brottsförebyggande arbete, rättvisa och mycket mycket mer. Resultatet är åtta lite annorlunda samtal om krimi

Politiker uttalar sig nästan dagligen om kriminalpolitik – men vad händer när det är två straffrättsforskare som ställer frågorna? Under juli sänder Kriminalsamtal en valspecial där vi samtalar med riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner om trygghet, upprättelse, straffskärpningar, brottsförebyggande arbete, rättvisa och mycket mycket mer. Resultatet är åtta lite annorlunda samtal om krimi

Politiker uttalar sig nästan dagligen om kriminalpolitik – men vad händer när det är två straffrättsforskare som ställer frågorna? Under juli sänder Kriminalsamtal en valspecial där vi samtalar med riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner om trygghet, upprättelse, straffskärpningar, brottsförebyggande arbete, rättvisa och mycket mycket mer. Resultatet är åtta lite annorlunda samtal om krimi