Search results

Filter

Filetype

Your search for "forskningsportal" yielded 4363 hits

Nya rön: samband mellan graviditetskomplikation och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

Vissa graviditetskomplikationer ger ökad risk för senare hjärtsjukdom. Mycket är dock fortfarande okänt kring hur åderförkalkning utvecklas mellan graviditeten och hjärtsjukdom senare i livet. En ny stor studie som letts av forskare vid Lunds universitet visar att förträngningar och åderförkalkning är vanligare bland de drabbade kvinnorna även om de bedömts ha låg risk för hjärt-kärlsjukdom utifrå

https://www.lu.se/artikel/nya-ron-samband-mellan-graviditetskomplikation-och-okad-risk-hjart-karlsjukdom - 2025-12-14

Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik

Traditionell och stark smärtlindring med läkemedel ger ofta stora biverkningar och kan påverka förmågan att fungera i vardagen för den drabbade. Nu har forskare vid Lunds universitet vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påv

https://www.lu.se/artikel/smartlindring-utan-biverkningar-med-sjograsmjuk-teknik - 2025-12-14

På jakt efter coronavirus

När pandemin bröt ut fick aerosolforskarna vid LTH ett nytt virus att studera. Arbetet med kräksjuka, influensa- och RS-virus fortsatte på sparlåga – men nu gällde det att snabbt få koll på coronavirusets luftburna egenskaper. Före coronautbrottet handlade LTH:s forskning om luftburen smitt­spridning främst om virus såsom calici- och influensavirus, men pandemins intåg fick aerosolforskarna att ti

https://www.lu.se/artikel/pa-jakt-efter-coronavirus - 2025-12-14

Färre allvarliga bristningar när två barnmorskor närvarar vid förlossning

Idag saknas evidens för många av de preventiva metoder som används för att minska förlossningsbristningar. I en randomiserad klinisk studie ledd från Lunds universitet har forskare undersökt om allvarliga bristningar – så kallade sfinkterskador – minskar om den ansvariga barnmorskan får stöd av en kollega under den sista delen av krystskedet. Totalt inkluderades mer än 4 000 förstagångsföderskor i

https://www.lu.se/artikel/farre-allvarliga-bristningar-nar-tva-barnmorskor-narvarar-vid-forlossning - 2025-12-14

Tre utmaningar för chefens ledarskap efter pandemin

Coronapandemin har vänt uppochner på mycket, inte minst inom delar av arbetslivet. Organisationsprofessorn Stefan Sveningsson listar här tre utmaningar för chefer och ledare på den nya hybrida arbetsplatsen. Stefan Sveningsson är professor i organisation på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. I över tjugo år har han studerat strategi, organisationsförändringar, chefsarbete, ledarskap och ident

https://www.lu.se/artikel/tre-utmaningar-chefens-ledarskap-efter-pandemin - 2025-12-14

Nya forskningsfynd kan komma att förändra behandling av hjärnskador och stroke

Det är inte, som man tidigare trott, bara skador i nervbanorna som ligger bakom de typiska rörelseproblemen efter en hjärnskada eller stroke – hormoner som frigörs efter sådana skador verkar bidra på ett dramatiskt och tidigare helt okänt sätt. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Resultaten tyder på att hormonblockerande preparat kan användas för att motverka rörelseprobleme

https://www.lu.se/artikel/nya-forskningsfynd-kan-komma-att-forandra-behandling-av-hjarnskador-och-stroke - 2025-12-14

AI kan både hjälpa och stjälpa förtroendet för vården

Artificiell intelligens kan spara tid i läkarens arbete att ställa diagnoser vilka också blir träffsäkrare. Men läkaren bör också förstå och kunna förklara datorns beslut för patienten, annars kan tilliten äventyras, menar AI-forskaren Stefan Larsson. Med AI ställs vi också inför ett vägval: Vill vi spegla eller förändra världen? Stefan Larsson är forskare vid Lunds tekniska högskola inom området

https://www.lu.se/artikel/ai-kan-bade-hjalpa-och-stjalpa-fortroendet-varden - 2025-12-14

Outforskat DNA förklarar skillnaden mellan människa och schimpans

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2025-12-14

Molekylär ”superkraft” hos resistent bakterie avslöjad

En vanlig tarmbakterie vi alla bär på gynnas när tarmfloran slås ut av en antibiotikabehandling. Eftersom bakterien är resistent och smittsam orsakar den problem, särskilt inom sjukvården. Nu visar en studie ledd från Lunds universitet vilka mekanismer som samverkar för att göra bakterien resistent. – Med den här kunskapen hoppas vi kunna designa ännu bättre läkemedel, säger Vasili Hauryliuk, univ

https://www.lu.se/artikel/molekylar-superkraft-hos-resistent-bakterie-avslojad - 2025-12-14

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­– Efter stroke förändras kommunikationen mellan nervceller i stora delar av hjärnan och vi visar att den delvis återställs med behandlingen, säger Tadeusz Wieloch, seniorprofessor i neurovetenskap vid Lunds universitet. –  Samtidigt återfå

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-forlorad-hjarnfunktion-aterstalldes-efter-stroke - 2025-12-14

Stärkt rätt till urfolk kan minska skövling i Brasilien – hållbarhetsforskare försiktigt optimistisk

Brasiliens högsta domstol har i ett historiskt beslut röstat ner jordbrukslobbyns försök att begränsa ursprungsbefolkningens markrättigheter. Hållbarhetsforskaren Torsten Krause är försiktigt optimistisk till beslutet, som han menar är positivt för både mänskliga rättigheter och biologisk mångfald, men befarar att det kan medföra att avskogning och gruvdrift ökar i Brasiliens grannländer. – Det är

https://www.lu.se/artikel/starkt-ratt-till-urfolk-kan-minska-skovling-i-brasilien-hallbarhetsforskare-forsiktigt-optimistisk - 2025-12-14

Forskning om kycklingar och barncancer tog hem vinst i Forskar Grand Prix

Med en presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog forskaren Sofie Mohlin hem vinsten i årets upplaga av Forskar Grand Prix, som genomfördes på Helsingborgs stadsteater. Hennes engagerade framförande, och tydliga kommunikation övertygade både juryn och en publik om cirka 150 gymnasieungdomar. Hon tävlade mot sju andra forskare från Lu

https://www.lu.se/artikel/forskning-om-kycklingar-och-barncancer-tog-hem-vinst-i-forskar-grand-prix - 2025-12-14

Apropå kriget mellan Israel-Hamas

Israel är i chock. Den mest grundläggande uppgift ett lands försvar har är att bevaka gränserna. Ändå blev Israels armé helt tagen på sängen när tusentals terrorister tog sig in i landet för att mörda och ta gisslan. Läs intervju med Karin Aggestam, professor i statsvetenskap, föreståndare Centrum för Mellanösternstudier och expert på konflikten mellan Israel och Palestina. Hur kunde detta hända?–

https://www.lu.se/artikel/apropa-kriget-mellan-israel-hamas - 2025-12-14

När blir den sista vita julen?

Med ett allt varmare klimat är det många av oss som undrar om snö i juletid snart är ett minne blott. Alex Vermeulen, chef för mätinstitutet ICOS Carbon Portal, målar upp bilden av vad vi kan förvänta oss. Stora förändringar med mer extremväder är i sikte, även om osäkerheten är stor lokalt. När tror du att svenskar och européer får uppleva en vit jul för sista gången?– Det är svårt att säga. Viss

https://www.lu.se/artikel/nar-blir-den-sista-vita-julen - 2025-12-14

Psykedelika vid anorexi – ny pilotstudie

Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom med begränsade behandlingsmöjligheter och en av de psykiatriska diagnoser som är förenad med högst dödlighet. Nu inleds en pilotstudie vid Lunds universitet, där forskare undersöker om psykedeliska läkemedel kan ha effekt på unga patienter med sjukdomen. Avdelning fem vid vuxenpsykiatrin i Lund, är helt anpassad för patienter med anorexia nervos

https://www.lu.se/artikel/psykedelika-vid-anorexi-ny-pilotstudie - 2025-12-14

90 miljoner till doktorandprogram i regenerativ medicin och ATMP

Lunds universitet har tilldelats EU-bidrag på 90 miljoner kronor för ett nytt internationellt doktorandprogram inom regenerativ medicin och avancerade terapiläkemedel. Målet är att stärka miljön för regenerativa medicin och ATMP i Europa och underlätta samarbetet mellan forskning och klinisk tillämpning. Det började som en idé på Lunds Stamcellscentrum att utbilda en ny generation experter inom re

https://www.lu.se/artikel/90-miljoner-till-doktorandprogram-i-regenerativ-medicin-och-atmp - 2025-12-14

Blodprov kan förutse demens vid Downs syndrom

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2025-12-14

Forskarnas uppfinning hjälper polisen att identifiera misstänkta brottslingar

Lösningen till ett brott kan ibland finnas i ljudupptagningar, men det kräver såväl en träffsäker som rättssäker bedömning. Med hjälp av logopedi, AI, matematik och maskininlärning utvecklar forskare vid Lunds universitet en metod som ska hjälpa polisens utredningar framåt. Det började med ett telefonsamtal från utredare hos polisen.– De tänkte utanför boxen och undrade om det fanns några på logop

https://www.lu.se/artikel/forskarnas-uppfinning-hjalper-polisen-att-identifiera-misstankta-brottslingar - 2025-12-14

Cellförändringar även under gränsvärdet för sexvärt krom

Sveriges gränsvärde för sexvärt krom har varit oförändrat sedan 1996 och är högre än i flera andra länder. En forskningsstudie från Lunds universitet visar att även arbetare som exponeras för krom under det svenska gränsvärdet, uppvisar betydande cellförändringar långt innan cancer utvecklas. Nu finns det ett förslag från Arbetsmiljöverkets att sänka gränsvärdet. I Sverige exponeras ungefär 18 000

https://www.lu.se/artikel/cellforandringar-aven-under-gransvardet-sexvart-krom - 2025-12-14

Från ensamhet till sjukdom. Eller tvärtom?

Var tionde person över 75 år uppger att ensamheten påverkar deras mående negativt. En avhandling från Lunds universitet visar att äldres ensamhet är kopplad till ökad symtombörda, sömnsvårigheter och läkemedelsanvändning. Men, att de flesta som kände sig ensamma, inte är socialt isolerade. Fler anledningar bakom ensamhetEnsamhet och social isolering hos äldre har uppmärksammats som ett växande fol

https://www.lu.se/artikel/fran-ensamhet-till-sjukdom-eller-tvartom - 2025-12-14