Search results

Filter

Filetype

Your search for "swedish" yielded 96173 hits

Om prejudikat och prejudikattolkning

Den moderna synen på prejudikathantering utgår inte ifrån att formulera någon allomfattande prejudikatlära eller prejudikattolkningslära. Istället respekteras prejudikatens olikheter och behandlingen av dem tillåts variera och anpassas efter förutsättningarna i det enskilda fallet. Den svenska rättsvetenskapen har kommit en bit på vägen med att anpassa prejudikattolkningsläran utifrån den moderna

Nollenergihus- en fallstudie om tillämpning i Sverige

Environmental problems are a discussed subject in the world. The reason for this is that natural disasters are becoming more and more visible. EU is working to reduce the Union's contribution to the greenhouse effect. The goal is to reduce greenhouse gases with 20% by 2020 and 20% of the energy used should come from renewable energy sources. The EU’s Energy Performance of Building Directive (E

Plenumbestämmelsen och dess tillämpning inom straffrätten - en studie genomförd utifrån ett förutsebarhetsperspektiv

Uppsatsen utreder plenumbestämmelsens tillämpningsproblem inom straffrätten och hur förutsebarheten för den enskilde påverkas av att plenumbestämmelsen lyser med sin frånvaro. Prejudikaträtten är inte absolut i Sverige. Men detta innebär inte att ändringar av prejudikat ska ske med lätthet, utan en strävan att upprätthålla förutsebarheten för den enskilde är viktig. Med anledning av detta finner

Är tvångsarbete kriminaliserat? En undersökning av arbetskraftsexploatering utifrån svensk straffrätt

I medierna förekommer ofta beskrivningar av utländska arbetstagare som blir utnyttjade av sina arbetsgivare på ett graverande sätt. Exempel på detta har varit de thailändska bärplockarna i Norrland och den kinesiska kock i Malmö som tvingades arbeta fram till att han kollapsade. Eftersom tvångsarbete är ett dolt fenomen utgör dessa fall förmodigen toppen på ett isberg. Tvångsarbete är inte explic

3D stadsmodeller för mindre kommuner - vad är behoven och vilka standarder krävs?

Allt fler svenska kommuner utformar eller införskaffar 3D stadsmodeller för att möta behov exempelvis inom planeringsarbete eller bygglovsbedömning. Det finns flera typer av 3D stadsmodell varav några beskrivs i denna rapport, exempelvis en semantisk 3D objektsmodell, meshmodell, CIM modell eller en digital tvilling. Trots att flera kommuner sedan länge nyttjat 3D stadsmodeller finns ännu inga nat

(O)Förutsägbara tillståndsprocesser? - En undersökning av kravet på samråd med enskilda som kan anses särskilt berörda enligt 6 kap. miljöbalken

När ett företag vill bedriva en miljöfarlig verksamhet krävs det att de beviljas ett tillstånd för verksamheten i enlighet med miljöbalken (1998:808). När systemet för tillståndsprocessen sattes i bruk var lagstiftaren tvungen att göra flera avvägningar, bland annat mellan nyttan för miljön och ekonomin. Tillståndsprocessen ger myndigheter och domstolar chansen att granska verksamheten. Den ger oc

Klimatkompensationsåtgärder i byggbranschen

Med en växande kunskap om hur klimatet påverkas av byggbranschen för både företag och konsument växer också kraven på klimatkompensation och förbättrade åtgärder kring klimatavtrycken som görs. Företag utmanas mer av intressenter i samhället i sitt miljö- och klimatarbete vilket ställer högre krav på alla aktörer inom byggsektorn. Sveriges mål att senast 2045 inte bidra till några nettoutsläpp av

Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel - Ett effektivt brottsbekämpande verktyg eller ett oproportionerlig intrång i den personliga integriteten?

Enligt den svenska rättsordningen kan hemliga tvångsmedel användas av de brottsbekämpande myndigheterna i såväl brottsutredande som brottsförebyggande syfte. Med begreppet preventiva tvångsmedel avses vidare de tvångsåtgärder som vidtas i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, innan en förundersökning har inletts och då en konkret och individualiserad brottsmisstanke ännu inte

Hur kan ett kommunalt ansvar för insamling av textilier bidra till att skapa mer hållbara textilflöden? - En applicering av framtidsscenario på Malmöregionen

Inflödet av textiler så som kläder och hemtextilier till Sverige 2014 var 128 000 ton och dessa textiler går främst till försäljning via handeln (Naturvårdsverket, 2015). Detta innebär att importen av nya textiler 2014 var 13,1 kilogram per person (Naturvårdsverket, 2015). Utav dessa slängs 8 kilogram i hushållsavfallet och går till energiutvinning genom förbränning (Naturvårdsverket, 2015). Mängd

Barnens utökade rätt i samhället – Från vittnen till målsäganden

Den 1 juli 2021 blev det straffbart att låta barn bevittna brott mellan närstående. Brottet fick rubriceringen ”barnfridsbrott” och återfinns i 4 kap. 3 § BrB. Kriminaliseringen av att låta barn bevittna brott mellan närstående bemöttes av positiv respons från de flesta remissinstanserna. Trots att barnfridslagen välkomnades med öppna armar fanns en viss oro för hur lagens utformning skulle funger

Fängelsepresumtionen - En undersökning om fängelsepresumtionen i svensk rätt och kriminalpolitik

I 30 kap. 4 § första stycket brottsbalken finns fängelsepresumtionen föreskriven, vilken innebär att domstolen vid val av påföljd ska ”fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse”. Fängelsepresumtionen utgör, tillsammans med resterande 30 kap. 4 § brottsbalken, den grundläggande bestämmelsen för valet av påföljd. Enligt Tidöavtalet, vilket är en pol

Effektivare och kvalitativt bättre ställföreträdarskap för personer i behov av god man eller förvaltare - En analys av föreslagen lagstiftning i SOU 2021:36

Idag finns det över 100 000 gode män eller förvaltare, sk ställföreträdare, i Sverige. En ställföreträdare kan utses för att sköta huvudmannens ekono-miska, rättsliga eller personliga angelägenheter. Förhållandet mellan huvud-mannen och ställföreträdrädaren betraktas som ett slags fullmaktsförhål-lande där ställföreträdaren utför ärenden åt huvudmannen mot viss betal-ning. Inom svensk politik har

Tysta leken börjar nu – den som pratar åker ut? En rättsanalytisk uppsats om hur det nya kronvittnessystemet kommit till uttryck i Högsta domstolens prejudikatbildning

Som ett resultat av den ökade gängkriminaliteten i Sverige, infördes den 22 juli 2022, ett kronvittnessystem som blivit enormt kritiserat från många håll. Lagstiftaren ansåg det dock vara övervägande nödvändigt med denna reglering, som framförallt avsåg införandet av 29 kap. 5 a § Brottsbalken. Lagändringen kan beskrivas som ett försök att komma ur den rådande tystnadskulturen och initiera en effe

Ne bis in idem-regeln ur ett svenskt och internationellt perspektiv

This paper deals with the question of the ne bis in idem rule, known in the Common Law Countries as 'double jeopardy'. The rule's purpose is to protect a person from being prosecuted or sentenced for an offence a second time, for which he or she had already been tried, whether convicted or acquitted. The paper comprises two parts: the first is related to the question of the ne bis in i

Rättstryggheten och rättssäkerheten i rättspraxis om oaktsam våldtäkt - Uppfyller domstolarna syftena med 2018 års samtyckeslagstiftning?

I denna uppsats behandlar jag brottet oaktsam våldtäkt i den svenska brottsbalkens (BrB) 6 kap. 1 a §. Bestämmelsen infördes i samband med 2018 års lagförändringar i sexualbrottslagstiftningen, i folkmun samtyckeslagen. Straffansvar kräver bla. grov oaktsamhet i förhållande till rekvisitet den andra personens icke-frivilliga deltagande, det är häri uppsatsens fokus uteslutande ligger. Jag beskrive

Frivillighetens gränser - En studie av frivillighetslagstiftningens tillämpning till följd av parternas relation

Den 1 juli 2018 ändrades Sveriges sexualbrottslagstiftning i syfte att stärka skyddet av individers sexuella integritet och självbestämmanderätt. Lagändringen innebär att straffbarhet numera avgörs utifrån om deltagandet i en sexuell handling är frivilligt eller inte, oavsett våld, hot eller särskilt utsatt situation. Dessutom infördes ett oaktsamhetsansvar för våldtäkt (6 kap. 1 a § brottsbalken)