Search results

Filter

Filetype

Your search for "swedish" yielded 91919 hits

Tillämpningen av förklaringsbördan i brottmålsförfarandet och dess förhållande till den tilltalades rätt att vara passiv enligt Europakonventionen

Var och en som har blivit anklagad för ett brott åtnjuter en rätt till tystnad och att betraktas som oskyldig genom det straffprocessuella förfarandet fram till en eventuellt fällande dom. Dessa grundläggande rättigheter tillförsäkras den tilltalade genom artikel 6.1 och 6.2 EKMR. Som en följd av dessa rättigheter ligger bevisbördan i brottmål uteslutande på åklagaren, vilket medför en rätt för deEveryone charged with criminal offense has the right to remain silent and to be presumed innocent until proven guilty in criminal proceedings. The accused is assured these fundamental rights according to article 6.1 and 6.2 ECHR. Due to these rights, the burden of proof must lie on the prosecutor, which means that the accused has the right to remain completely passive during criminal proceedings.

Verkligen hemma – En studie av de skatterättsliga hemvistbegreppen för juridiska personer

Denna uppsats handlar om skatterättslig hemvist för juridiska personer. Sådan hemvist är avgörande för att bestämma hur en person ska beskattas i ett visst land. I Sverige tillämpar vi registrering av bolag som enda hemvistbegrepp. Detta är vi nästan helt unika med. Ett betydligt vanligare hemvistbegrepp länder tillämpar är verklig ledning, eller ”place of Effective Management”. Detta är dessutom

Rätten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut - En analys om den svenska lagstiftningens bestämmelser uppfyller kraven i Europakonventionen

Rätten till domstolsprövning är en grundläggande rättighet som enligt art. 6.1 EKMR ska gälla samtliga mål som rör den enskildes civila rättigheter. I Sverige är detta gällande rätt sedan EKMR:s inkorporerande i svensk lag i och med en lagändring av 2 kap. RF. Det framgår i dagsläget genom 2 kap. 19 § RF att ingen författning får stiftas i strid mot EKMR. I FL finns även en allmän bestämmelse om ö

Encrochats vara eller icke vara i svensk processrätt - En undersökning av de juridiska spörsmålen i samband med åberopande av Encrochat-bevisning i brottmål.

Sammanfattning Den markant ökade användningen av krypterade kommunikationstjänster inom kriminella nätverk i syfte att planera och dölja kriminella förehavanden gäckade länge brottsbekämpande myndigheter både i Sverige och på kontinenten. Av naturliga skäl var det därför en stor framgång när franska myndigheter i nära samarbete med Eurojust och Europol lyckades knäcka den krypterade kommunikations

ABL, vinstsyftet och lojalitetsplikten

Den svenska aktiebolagsrätten ger upphov till ett antal intressekonflikter mellan olika parter. En av dessa intressekonflikter är mellan aktieägarna och företagsledningen, där företagsledningen kan ha incitament att driva företaget på ett sätt som strider mot aktieägarnas bästa intresse. Kompe-tensfördelningen i aktiebolag är uppställt på så sätt att ägandet och kontrol-len för aktiebolaget kan i

Utgör "Litigation Public Relations" marknadsföring i lagens mening? - En tvärdisciplinär studie av den svenska marknadsföringsrätten

Litigation Public Relations (LPR) är en form av strategisk kommunikation som syftar till att vinna allmänhetens åsikt då en rättsprocess aktualiseras. Tanken är att företag genom vinst av allmänhetens dom ska kunna tjäna, mo-raliskt och ekonomisk, på rättsprocessen och eventuell medial uppmärksamhet den väcker. Uppsatsen har som syfte att kartlägga det förfarande som faller in under LPR och hur deLitigation Public Relations (LPR) is a form of strategic communication aimed at winning in the court of public opinion during any legal process. The idea is that by winning in the court of public opinion, a company may be able to gain both morally and financially from the process and its potential media cover-age. The purpose of this essay is to map out the practice that is LPR and how this practi

Känslors roll i läs- och skrivundervisningen hos elever vid särskilda ungdomshem: En kvalitativ intervjustudie av lärare vid den statliga ungdomsvårdens skolverksamhet

Syftet med detta examensarbete är att skapa en bättre förståelse för vilken roll känslor har för att bedriva kunskapsutvecklande läs- och skrivundervisning i svenskämnet inom ramen för skolverksamheten på särskilda ungdomshem, vid Statens institutionsstyrelse. Det empiriska materialet i examensarbetet är semistrukturerade kvalitativa intervjuer av fem lärare vid olika särskilda ungdomshem, geograf

Omyndig, men straffmyndig - En analys av den straffrättsliga påföljdsbestämningen för unga lagöverträdare mellan 15 och 17 år

Den som är yngre än 18 år stadgas vara omyndig enligt gällande rätt, men den som är 15 år gammal kan bli föremål för straffrättsliga påföljder om den begått ett brott. Enligt gällande rätt bör dock straffrättsliga påföljder dömas ut mycket restriktivt när lagöverträdare är mellan 15 och 17 år, eftersom vårdande åtgärder angetts erhålla företräde. Enligt barnkonventionen, vilken gäller som svensk l

En resa i ruset - en rättshistorisk och samtida undersökning av uppsåtsbedömningen vid självförvållad berusning

En närmast evig fråga i den svenska straffrätten är hur uppsåtsbedömningen ska utföras vid gärningspersoner påverkade av självförvållad berusning. Svensk rätt har genom historien antagit olika ståndpunkter i frågan vilka i uppsatsen utreds genom ett rättsutvecklingsperspektiv. Det rådande rättsläget undersöks genom en rättsanalytisk rättsfallsanalys av 32 hovrättsdomar från 2018. Rättsfallsundersö

Allting är relativt, även LAS-åldern - En analys av 67- och 68-årsregeln och dess relation till Likabehandlingsdirektivet samt Diskrimineringslagen

Enligt den nuvarande 32a – 33 §§ LAS, den så kallade 67-årsregeln, har en arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då hen fyller 67 år, om arbetsgivaren meddelar arbetstagaren om att dennes anställning avslutas minst en månad innan arbetstagaren fyllt 67 år. I samband med att Sverige får en allt mer åldrande befolkning och det finns ett behov av att förlänga arbetsl

Ungas internet- och kollaborativa konsumtion i Sverige: En jämförelse av vad som predicerar ungas intention till, och deras skattade, konsumtionsbeteende

Internetkonsumtion med frakt utgör en konsumtionsform som har eskalerat i Sverige. Även om detta konsumtionsbeteende inte är miljövänligt är det samtidigt förankrat med kollaborativ konsumtion. Med tanke på att studier saknas där dessa konsumtionsbeteenden jämförs, syftar denna studie därför till att jämföra vad som predicerar ungas intention till, och deras skattade, internetkonsumtion (med frakt

Underlåtenhet att anmäla eller avslöja pågående våldtäkt - En åskådares skyldighet att agera vid pågående våldtäkt

Sverige saknar i nuläget någon allmän skyldighet för invånare att intervenera mot pågående brottslighet på liknande sätt som andra europeiska länder. Motsvarigheten inom svensk lagstiftning hittas i underlåtenhet att avslöja pågående brottslighet. Inom den gällande rätten hittas smalt rum för med-borgare att behöva ingripa mot pågående brott. I uppsatsen analyseras de objektiva förutsättningarna f

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör – ytterligare en försvagning av rättssäkerheten?

Den ”nya” rättegångsbalken trädde i kraft 1948 vilket satte grunden för den svenska straffprocessen med flertalet grundläggande rättssäkerhetsprinci-per. Samhället som processen hade att hantera då – 1948 – avviker väsent-ligt från såväl dagens samhälle som brottslighet. Trots detta har reglerna som reglerar den svenska rättsprocessen, sedan de infördes förhållit sig relativt oförändrade. Den 1 j

Oskäligt i förhållande till vem? Särskilt om beaktandet av externt intresse inom skälighetsbedömning av avtalsklausuler i offentliga kontrakt på socialrättens område

I Sverige är det kommuner som har ett yttersta ansvar för att den enskilde får det socialrättsligt stöd hen behöver. Kommunala myndigheter är därför enligt lag skyldiga att tillhandahålla en rad olika typer av offentlig service. Till följd av senaste decenniers politiska reformer har välfärdspolitiken i hög grad påverkats av marknadspolitiska modeller och privata lösningar. Kommunerna anlitar allt