Search results

Hur minns du coronapandemin? I mars 2020 stängdes stora delar av samhället ner för att minska virusspridningen, många människor blev svårt sjuka och dog av viruset. Det är nu fem år sedan Världshälsoorganisationen (WHO) meddelade att spridningen av covid-19 var en pandemi. Pandemin innebar att vi i varierande grad blev tvungna att frysa våra sociala kontakter, att arbeta hemifrån eller att stanna

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-undersoker-minnen-av-pandemin - 2026-05-06

Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ända sedan 1600-talet, när den moderna naturvetenskapliga forskningen såg dagens ljus, har metoderna förfinats och förb

https://www.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2026-05-06

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2026-05-06

Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun

https://www.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2026-05-06

För första gången har forskare lyckats göra en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen både hade slät och fjällad hud. Detta förmodligen för att både kunna simma snabbt och ta sig fram på havsbotten. Plesiosaurier, eller svanödlor, levde i alla världens hav under större delen av tidsperioden mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). Re

https://www.lu.se/artikel/forskare-har-analyserat-mjukdelar-fran-en-183-miljoner-ar-gammal-svanodla - 2026-05-06

Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Hav

https://www.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2026-05-06

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-05-06

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-05-06

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2026-05-06

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-05-06

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. När Försvarsmakten på 1960-talet började samla in luftprover för att registrera radioaktivt nedfall från kärnvapentester, var det knappast någon som t

https://www.lu.se/artikel/forsvarets-gamla-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-05-06

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-05-06

Hur kan företag fatta hållbara beslut som tar hänsyn till naturen? Den frågan står i centrum när forskningsprogrammet Mistra BIOPATH vid Lunds universitet nu får 50 miljoner kronor från Mistra och kan fortsätta i ytterligare fyra år. Programmet fokuserar på hur biologisk mångfald kan bli en naturlig del av företagsstrategier och finansiella beslut. I dag saknas ofta naturens värden i ekonomiska ka

https://www.lu.se/artikel/miljonregn-over-forskning-om-hur-foretag-kan-framja-biologisk-mangfald - 2026-05-06

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-05-06

Sveriges satsningar på klimatvänligt grönt stål kan bli en motor för både europeisk konkurrenskraft och energi¬självständighet. Men utan en uthållig och strategisk industripolitik riskerar tekniken att kommersialiseras i Kina i stället, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. På gott och ont spelar industripolitiken en avgörande roll för den tunga industrins globala omställning mot en mer

https://www.lu.se/artikel/industripolitik-avgorande-fortsatt-utveckling-av-gront-stal - 2026-05-06

Att lagra solenergi i form av bränsle är något forskare hoppas ska kunna ersätta fossila drivmedel i framtiden. Ett forskarlag i Lund kan nu ha löst ett långvarigt problem som begränsat utvecklingen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system öppnas möjligheten för billigare och mer hållbara solbränslen. – Vi kan nu se mekanismer som tidigare varit dolda, som gö

https://www.lu.se/artikel/nyckelproblem-solbranslen-nara-en-losning - 2026-05-06

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-05-06

I mitten av december firas varje år forskningsupptäckter under nobelfestligheterna i Stockholm. Två sådana upptäckter vävs samman i lundaforskarna Peter Zygmunts och Pontus Gourdons gemensamma arbete. Det handlar om en högupplöst avbildningsteknik som hjälper forskarna att kartlägga atomer i kroppen och kunskap om hur cellens jonkanaler regleras. (INTERVJU). Det är snudd på hissnande att forskare

https://www.medicin.lu.se/artikel/cellernas-kansliga-kanaler - 2026-05-05

Jul och nyår är familjens högtider med glädje, fest, omtanke och gemenskap. Men för många kan det istället innebära en tid av ensamhet, ekonomisk utsatthet och ökad risk för alkohol- och spelberoende. Men det finns hjälp att få mot beroendesjukdomar. Det visar inte minst en ny forskningsstudie om spelberoende. Rent evolutionärt har hjärnans belöningssystem haft till uppgift att motivera oss att gö

https://www.medicin.lu.se/artikel/personer-med-beroende-extra-utsatta-under-jul-och-nyarshelgerna - 2026-05-05

Stadsplanerare har det inte helt lätt. Städer måste byggas tätare eftersom omgivande jordbruksmark och natur måste skyddas - samtidigt som hälsokraven är högt ställda. Under fem år har forskare närstuderat förtätningsplaner i tre städer och hittat nycklar till hur den svåra ekvationen kan lösas. Lösningen är i korthet att fokusera på invånarnas välmående samt att inte bara följa befintliga standar

https://www.medicin.lu.se/artikel/halsovinster-om-stader-fortatas-pa-ratt-satt - 2026-05-06