Search results

En internationell forskargrupp, ledd av Johan Jakobsson vid Lunds universitet, har tilldelats ett anslag på 52 miljoner från Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP) i samarbete med Michael J. Fox Foundation för att driva ett forskningsprojekt hur transposoner— ofta kallade "hoppande gener" — bidrar till neuroinflammation och utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Hoppande gener är delar av DNA som

https://www.medicin.lu.se/artikel/52-miljoner-gar-till-att-avsloja-genetiska-faktorer-bakom-parkinsons-sjukdom - 2026-05-24

I en studie från förra året visade en forskargrupp vid Lunds universitet att gravida kvinnor med preeklampsi har en tydlig obalans i sin tarmflora jämfört med friska gravida. Nu startar forskargruppen en ny klinisk studie för att undersöka om probiotika kan ha en positiv inverkan på tillståndet. Preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning, är en av de allvarligaste komplikationerna under graviditet

https://www.medicin.lu.se/artikel/kan-probiotika-gora-skillnad-gravida-med-okad-risk-preeklampsi - 2026-05-24

Fem forskare vid fakulteten beviljas anslag från Vetenskapsrådet för klinisk behandlingsforskning inom neurologi, neonatologi, kardiologi, thoraxkirurgi samt diabetes. Följande projekt tilldelas medel från Vetenskapsrådet:  Forskare: Ola Andersson, docent vid Lunds universitet och överläkare i neonatologi vid Skånes universitetssjukhus.Forskningsstudie: Bevarad navelssträngscirkulation vid akut ke

https://www.medicin.lu.se/artikel/vrs-anslag-till-klinisk-behandlingsforskning-2024 - 2026-05-24

En av de forskare vid Lunds universitet som tilldelats anslag från Barncancerfonden är Karolin Hansén Nord. Hon forskar på osteosarkom, en typ av skelettcancer som främst drabbar barn och unga. Drivkraften ligger i de forskningsresultat hon och forskargruppen nått hittills, och hon tror att deras behandlingsprototyp kan vara relevant för fler cancerformer än bara osteosarkom. Barncanceröverlevnade

https://www.medicin.lu.se/artikel/29-miljoner-kronor-till-barnonkologisk-forskning-vid-lunds-universitet - 2026-05-24

Som första land i världen tillåter Sverige sedan 2022 tacklingar inom damhockey. Stora hockeynationer följer nu spänt Lunds universitets forskning om konsekvenserna av hårdare tag i rinken. En första studie visar nu att nästan nio av tio spelare i Svenska damhockeyligan är positiva till tacklingar – oavsett kroppsstorlek. – Det tyckte vi var intressant att se. Spannet i kroppsstorlek mellan de spe

https://www.medicin.lu.se/artikel/svenska-hockeydamer-positiva-till-tacklingar - 2026-05-24

En observationsstudie från Lunds universitet som undersökt sockerkonsumtion, har fått stor nationell och internationell uppmärksamhet. Studien visar att sötade drycker har större negativ inverkan på hälsan än andra sockerkällor. De ökade signifikant risken för ischemisk stroke, hjärtsvikt, förmaksflimmer och bråck på bukens kroppspulsåder. Av de 70 000 svenskar som deltog i hälsostudien, blev 26 0

https://www.medicin.lu.se/artikel/fragor-och-svar-om-sockerstudie-fran-lunds-universitet - 2026-05-24

Överraskande många undersköterskor inom den palliativa vården är positiva till eutanasi, alltså dödshjälp som sker genom att någon annan än patienten utför den avgörande handling som leder till patientens död. Däremot var få av läkarna inom den palliativa vården positivt inställda. Det visar en enkätstudie som genomförts av forskare vid Lunds universitet. Debatten om en legalisering av dödshjälp,

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-tycker-palliativ-vardpersonal-om-dodshjalp - 2026-05-24

Balans och kroppsupfattning - Elisabeth Ekstrand och Mikael KarlbergHörselsinnet - Johannes EhingerSmak- och luktsinnet - Pernilla Sahlstrand JohnsonKänselsinnet - Ulrika WijkSynsinnet - Ulrika Kjellström och Lotta GränseFoto: Linn Johansson, Åsa HansdotterI skolan fick vi lära oss att vi har fem sinnen, men idag vet vi att vi har minst sju. Förutom syn, hörsel, smak, lukt och känsel har vi även b

https://www.medicin.lu.se/artikel/sinnessjukt-att-aldras-med-vara-sju-sinnen - 2026-05-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund har delat ut vardera 400 000 kr i forskningsmedel ur Per-Eric och Ulla Schybergs Stiftelse till fyra forskare vid Lunds universitet. Två av forskarna Daniel Bexell och Karolin Hansén Nord, finns vid Medicinska fakulteten. Daniel Bexell, Institutionen för laboratoriemedicin, a

https://www.medicin.lu.se/artikel/schybergstipendiater-2019 - 2026-05-24

Det var älgar och deras förmåga att växa ut nya horn efter fällning som först väckte Nicholas Leighs intresse för regenerativ forskning. Av praktiska skäl föll valet på mindre djur, i hans fall salamandrar. – Även vi människor kan återskapa vävnad, till exempel när ett benbrott läks. Under graviditeten kan foster läka ett skadat hjärta och små barn kan faktiskt återskapa en fingertopp inklusive fi

https://www.medicin.lu.se/artikel/hoppas-hitta-en-avstangningsknapp-cancer - 2026-05-24

Över 270 000 personer besöker varje år akuten efter att ha skadats i en fallolycka. Fallolyckor orsakar årligen mer än 2000 dödsfall i Sverige och förutom lidande för patienten, kostar de årligen samhället 16,8 miljarder kronor. En forskningsstudie vid Lunds universitet visar att det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor. Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest antal b

https://www.medicin.lu.se/artikel/manga-fallolyckor-kan-enkelt-forebyggas - 2026-05-24

Vid typ 2-diabetes har kroppen försämrad förmåga att frisätta insulin och det leder till för höga nivåer av blodsocker. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu hur nivåerna av ett särskilt protein är förhöjda i bukspottkörteln hos personer med typ 2-diabetes. Genom att slå ut genen för proteinet IGFBP7 upptäckte forskarna att insulinutsöndringen förbättrades. Nedsatt insulinutsöndring leder

https://www.medicin.lu.se/artikel/protein-som-paverkar-formagan-att-frisatta-insulin-vid-typ-2-diabetes - 2026-05-24

Årets mottagare av Leif C. Groop-priset kartlägger mekanismer i fettväven, vilket har ökat förståelsen kring varför vissa med fetma får typ 2-diabetes. Ingrid Wernstedt Asterholm vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är forskaren som blir sporrad att hitta nya svar när iakttagelserna i labbet inte stämmer överens med gängse uppfattningar. Prismotivering ”Ingrid Wernstedt Asterholm vid S

https://www.medicin.lu.se/artikel/ingrid-wernstedt-asterholm-far-leif-c-groop-priset-forskning-om-fettvaven - 2026-05-24

När nya forskningsresultat nu publiceras från Lunds universitets MASAI-studie, är de ännu bättre än de första resultaten från i fjol: AI-stödd bröstscreening hittade 29 procent fler fall av cancer jämfört med traditionell screening. Med AI-stödet hittades även tydligt fler invasiva cancrar i tidigt skede. Nu ska forskningsstudiens sista del fokusera på bröstcancer som missas i screeningen. De nya

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-stodd-screening-brostcancer-nya-resultat-tyder-pa-annu-hogre-traffsakerhet-0 - 2026-05-24

Forskning visar att gröna och artrika utemiljöer kring skolor och förskolor främjar barns välbefinnande och lärande. Trots det har vi relativt ont om natur på svenska skolgårdar. Varför är det så – och vad kan göras annorlunda för att skapa mer natur på skolgårdar? För att diskutera detta bjöd LU Land in till ett digitalt seminarium med tre experter på området. Här följer en sammanfattning av semi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-skapar-vi-mer-plats-natur-pa-skolgarden - 2026-05-23

Han far in som ett yrväder med cykelhjälm på hjässan, besvarar mejl med enkla stavelser och ställer initierade frågor på möten samtidigt som han lyckas arbeta vid datorn. För Henrik Smith går livet i hundranittio. Men så har han ju också fasligt mycket att uträtta. Henrik Smith vill nämligen rädda världen. Har han tid att gå i pension? Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-miljopionjaren-som-aldrig-saktar-ned - 2026-05-23

Den totala livsmedelsproduktionen skulle inte påverkas i någon större grad om man sänkte direktstöden till jordbruket inom EU. Det visar en rapport från AgriFood där man analyserat vilka konsekvenserna skulle bli för produktion, konkurrenskraft och miljö om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, gjordes om. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) reformeras regelbundet och nu pågår arbetet inför n

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sankta-direktstod-till-jordbruket-sa-skulle-konsekvenserna-bli - 2026-05-23

Det finns en tydlig önskan i samhället att återvinna mer, både näringsämnen och olika material. Men problemet med recycling är att föroreningar kan följa med. I ett projekt på CEC har man identifierat mikroplaster i både kompostjord och biogödsel. På Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) pågår tre olika projekt där man undersöker olika återvunna produkter och material för att se om de inneh

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilka-risker-finns-det-med-fororeningar-i-en-cirkular-materialhantering - 2026-05-23

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2026-05-23

I oktober är det dags för Sveriges första Swedish Biodiversity Symposium. En helt ny mötesplats där experter och intressenter inom biologisk mångfald samlas för att främja en positiv utveckling på området. Vi fick en pratstund med Mats Björkman, projektledare för symposiet. Mats Björkman är universitetslektor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Han är också e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/det-har-har-saknats-premiar-swedish-biodiversity-symposium-en-ny-motesplats-biologisk-mangfald - 2026-05-23