Search results

Hur kan man bäst arbeta över kommun- och sektorsgränser för att stötta klimatanpassning genom naturbaserade lösningar på landsbygden? Det är en av flera frågor som Policylabb Storkriket, ett Formasfinansierat innovationsprojekt, ska ge svar på. Initiativet kommer från LU Land vid CEC på Lunds universitet, tillsammans med det blivande biosfärsområdet Storkriket i Skåne. Mitt i Skåne ligger det, Sto

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/policylabb-storkriket-klimatanpassning-over-granserna-genom-naturbaserade-losningar - 2025-11-20

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-11-20

Lunds universitet kommer på tredje plats i världen i QS Hållbarhetsrankning, meddelar universitetet på tisdagen i ett pressmeddelande. QS World University Rankings: Sustainability rankar hållbar utveckling vid cirka 1750 lärosäten i världen. Lunds universitet ligger i topp i Sverige och är näst bäst i Europa, utöver den globala tredjeplatsen. Henrik Smith, professor i zooekologi och ordförande för

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-systematiskt-arbete-bakom-lunds-universitets-topprankning-inom-hallbarhet - 2025-11-20

Forskning visar att gröna och artrika utemiljöer kring skolor och förskolor främjar barns välbefinnande och lärande. Trots det har vi relativt ont om natur på svenska skolgårdar. Varför är det så – och vad kan göras annorlunda för att skapa mer natur på skolgårdar? För att diskutera detta bjöd LU Land in till ett digitalt seminarium med tre experter på området. Här följer en sammanfattning av semi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-skapar-vi-mer-plats-natur-pa-skolgarden - 2025-11-20

Han far in som ett yrväder med cykelhjälm på hjässan, besvarar mejl med enkla stavelser och ställer initierade frågor på möten samtidigt som han lyckas arbeta vid datorn. För Henrik Smith går livet i hundranittio. Men så har han ju också fasligt mycket att uträtta. Henrik Smith vill nämligen rädda världen. Har han tid att gå i pension? Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-miljopionjaren-som-aldrig-saktar-ned - 2025-11-20

Den totala livsmedelsproduktionen skulle inte påverkas i någon större grad om man sänkte direktstöden till jordbruket inom EU. Det visar en rapport från AgriFood där man analyserat vilka konsekvenserna skulle bli för produktion, konkurrenskraft och miljö om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, gjordes om. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) reformeras regelbundet och nu pågår arbetet inför n

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sankta-direktstod-till-jordbruket-sa-skulle-konsekvenserna-bli - 2025-11-20

Det finns en tydlig önskan i samhället att återvinna mer, både näringsämnen och olika material. Men problemet med recycling är att föroreningar kan följa med. I ett projekt på CEC har man identifierat mikroplaster i både kompostjord och biogödsel. På Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) pågår tre olika projekt där man undersöker olika återvunna produkter och material för att se om de inneh

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilka-risker-finns-det-med-fororeningar-i-en-cirkular-materialhantering - 2025-11-20

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2025-11-20

I oktober är det dags för Sveriges första Swedish Biodiversity Symposium. En helt ny mötesplats där experter och intressenter inom biologisk mångfald samlas för att främja en positiv utveckling på området. Vi fick en pratstund med Mats Björkman, projektledare för symposiet. Mats Björkman är universitetslektor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Han är också e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/det-har-har-saknats-premiar-swedish-biodiversity-symposium-en-ny-motesplats-biologisk-mangfald - 2025-11-20

Parkslide och andra främmande invasiva arter sprider sig snabbt och hotar både ekosystem, infrastruktur och ekonomi – och när de väl har fått fäste är de svåra att bli av med. Men vilka metoder finns egentligen för att bekämpa parkslide och andra invasiva arter? Främmande invasiva arter är ett begrepp vi hör allt oftare. För att en art ska klassas som invasiv enligt en skandinavisk definition ska

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kampen-mot-den-invasiva-arten-parkslide-utmaningar-och-framsteg - 2025-11-20

I mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin åttonde rapport till regeringen om hur det går för Sveriges klimatarbete. I fokus för årets rapport står (bland annat) jordbrukets klimatpåverkan. Henrik Smith, professor på CEC och ledamot i rådet, presenterade delar av rådets slutsatser. Klimatpolitiska rådets uppgift är att årligen är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på. V

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-i-fokus-nar-klimatpolitiska-radet-lanserade-sin-rapport - 2025-11-20

Hur arbetar etniska organisationer, även kallade invandrarorganisationer, med bistånd och utveckling i sina hemländer? Andra europeiska länder arbetar mer aktivt än Sverige med att använda den kunskap om hemlandet som finns inom dessa organisationer. Om detta skriver lundasociologerna Axel Fredholm, Johan Sandberg och Olle Frödin i forskningsartikeln ”The Migration-Development Nexus Revisited: Imm

https://www.soc.lu.se/artikel/etniska-organisationer-i-sverige-kan-spela-en-viktigare-roll-i-bistand-och-utveckling - 2025-11-19

Idag ökar ljudnivån i vår byggnad när ett 70-tal besökande sociologer från Japan till Colombia, samt hela Europa, träffas på Sociologen för att samtala och fördjupa sig i ämnet konstsociologi. Sociologiska institutionen i Lund är värd för ESA:s forskningsnätverkskonferens "ARTS IN MOVEMENT" eller det långa namnet "2022 ESA RN02 Sociology of the Arts Mid-term Conference 14-16 september 2022". ESA,

https://www.soc.lu.se/artikel/sociologikonferensen-arts-movement-rullar-igang-idag-i-vart-hus - 2025-11-19

Framtiden för arbetslivet i Europa benas ut i en ny antologi som med hjälp av olika forskare tittar på framförallt tre stora omställningar som sker i arbetslivets just nu. Dessa omställningar beror på tre oundvikliga fenomen: pandemin, klimatet och digitaliseringen. Fyra lundasociologer bidrar med kapitel i boken. Aldrig i modern tid har det arbetande Europa ställts inför så grundläggande förändri

https://www.soc.lu.se/artikel/pandemin-klimatet-och-digitaliseringen-arbetslivets-stora-anpassningar-just-nu - 2025-11-19

Tvärtom vad många tror har kvinnor haft en framstående roll i IS rekrytering – särskilt när det gäller att få med andra kvinnor. En ny studie från Lunds universitet visar att det var delaktigheten i en religiös kultur, som motsätter sig jämställdhet, moderna könsroller och könsnormer, som lockade svenskor att ansluta sig till Islamiska Staten. På internet propagerar de svenska IS-kvinnorna för sha

https://www.soc.lu.se/artikel/aggressivt-patriarkal-varldsaskadning-lockade-svenska-kvinnor-att-ga-med-i - 2025-11-19

Fredagen den 21 oktober försvarade Oriana Quaglietta Bernal framgångsrikt sin doktorsavhandling "In Her Words: Women's Accounts of Managing Drug-related Risk, Pleasure, and Stigma in Sweden". De senaste fem åren har Oriana Quaglietta Bernal undersökt varför kvinnor i Sverige börjar, fortsätter och ibland slutar använda droger. Hennes avhandling utforskar kvinnors drogerfarenheter och dess betydels

https://www.soc.lu.se/artikel/oriana-quaglietta-bernal-har-forsvarat-sin-avhandling - 2025-11-19

Fysiskt våld är sällan något som människor tänker på eller utför. Till och med våldsspecialister - personer med en benägenhet för våld och förmåga att orsaka förödande skador - är bara involverade en bråkdel av sin vakna tid. Sociologiprofessorn David Wästerfors är en anomali. Han har tänkt jättemycket på våld. I höstas publicerade David Wästerfors några av sina tankar i boken "Violence: Situation

https://www.soc.lu.se/artikel/david-wasterfors-kan-inte-sluta-tanka-pa-vald - 2025-11-19

Sara Eldén har tilldelats medel från FORTE för forskningsprojektet ”RUT för äldre: Nya villkor för omsorgspraktiker i äldres vardagsliv” tillsammans med Terese Anving på Genusvetenskapliga institutionen. Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) stödjer forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Nu tilldelas forskningsmedel till biträdande universitetslektor Terese Anving

https://www.soc.lu.se/artikel/forskningsbidrag-till-sara-elden-och-terese-anving-projekt-om-rut-tjanster-och-omsorg-av-aldre - 2025-11-19

Trots att antalet medlemmar i svenska politiska partier generellt minskar är svenskarna fortfarande politiskt engagerade. Istället för att gå på partimöten utföra fler sina vardagsrutiner inom politiska gemenskaper. Sociologen Colm Flaherty har studerat identiteter och vardaglig radikal aktivitet inom utomparlamentariska vänstergrupper för att undersöka hur politiskt deltagande förändrats i Sverig

https://www.soc.lu.se/artikel/i-utomparlamentariska-grupper-ar-politiken-vardagsrutin - 2025-11-19

Christopher Mathieu på Sociologiska institutionen är en av redaktörerna för en ny och tung bok som klargör den komplexa och mycket omdiskuterade frågan om vad som ger ett jobb kvalitet. Det är lätt att föreställa sig hur det är att ha ett bra jobb: bra lön, låg stress, korta arbetstider, mycket frihet och kreativitet och en stark känsla av mening. Vänliga kollegor är bra. En bekväm arbetsplats? En

https://www.soc.lu.se/artikel/att-fanga-det-flyktiga-konceptet-arbetskvalitet - 2025-11-19