Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 544344 hits

Amerikanske fysikern Jun Ye ger 2022 års Rydbergföreläsning

2022 års Rydbergföreläsning ges av professor Jun Ye vid JILA och NIST, University of Colorado, USA. Hans forskning är fokuserad på utvecklingen av nya verktyg för ljus-materia-interaktioner och deras tillämpningar inom precisionsmätning, kvantfysik, och frekvensmetrologi. Rydbergföreläsningen äger rum tisdag den 10 maj kl 15.15. -Det kommer att vara möjligt att vara med online, berättar Sune Svanb

https://www.fysik.lu.se/artikel/amerikanske-fysikern-jun-ye-ger-2022-ars-rydbergforelasning - 2025-10-03

När elever får koda själva blir fysikundervisningen bättre

Vilken roll spelar programmering i fysikundervisningen? Kan programmering användas för att lära ut fysikaliska begrepp? I sitt avhandlingsarbete undersöker Kim Svensson hur rörelsen mellan formel, kod och visualisering kan bidra till lärande i fysik. I framtiden hoppas Kim att programmering kan användas på ett mer öppet sätt, där eleverna får möjlighet att utforska sina egna modeller och idéer på

https://www.fysik.lu.se/artikel/nar-elever-far-koda-sjalva-blir-fysikundervisningen-battre - 2025-10-03

Fullt fokus på acceleratorer under Fysikdagarna i Lund

Svensk acceleratorbaserad forskning är temat när Svenska Fysikerförbundet bjuder in till nationell konferens i Lund den 15–17 juni. Under Fysikdagarna får 200 forskare, gymnasielärare och studenter ta del av de senaste nyheterna från forskningsanläggningarna CERN, FAIR, ESS och MAXIV. - Sverige gör mycket stora investeringar i de här forskningsinfrastrukturerna. Under Fysikdagarna vill vi visa på

https://www.fysik.lu.se/artikel/fullt-fokus-pa-acceleratorer-under-fysikdagarna-i-lund - 2025-10-03

Biodatorer tusentals gånger mer energisnåla än vanliga datorer

En biodator som kräver tusentals gånger mindre energi än dagens datorer har nu utvecklats av forskare med hjälp av nanoteknik. Den är den mest kraftfulla i sitt slag hittills och kan bana väg för att lösa komplicerade logistikproblem som elektroniska datorer inte klarar av, berättar Heiner Linke, professor i nanofysik. Lyssna till en intervju med Heiner Linke i Vetenskapsradion, Sveriges Radio Tex

https://www.fysik.lu.se/artikel/biodatorer-tusentals-ganger-mer-energisnala-vanliga-datorer - 2025-10-03

Mot en nationell strategi för halvledare

Hur samverkar vi i Sverige kring en nationell strategi för halvledare? Svaret kan vara närmare än vi tror. Efter en paneldiskussion i Almedalen tar Lund nu första steget mot att etablera ett nationellt kompetenscentrum för halvledare. Halvledarbrist är en global utmaning som behöver snabba lösningar. Under den nyligen avslutade Almedalsveckan synliggjordes problematiken i Lunds universitets panels

https://www.fysik.lu.se/artikel/mot-en-nationell-strategi-halvledare - 2025-10-03

Ny grundforskning: Korta våglängder kan få elektroner att svänga

Det kvantmekaniska fenomen där man kan få elektroner i atomer att svänga med hjälp av laserstrålning har varit känd sedan teorin presenterades redan 1955. Tidigare har dock detta bara kunnat påvisas för strålning med långa våglängder. Men i ny forskning från bland annat LTH har man kunnat mäta elektronsvängningar vid tio gånger kortare våglängd än tidigare. Resultaten publiceras nu i Nature. Fenom

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-grundforskning-korta-vaglangder-kan-fa-elektroner-att-svanga - 2025-10-03

Branden på Fysicum

Under måndag den 22 augusti uppstod en brand i taket till en av institutionens byggnader längs Sölvegatan. Branden uppkom i hus L i samband med ett takarbete och är släckt. I huset finns undervisningslokaler och kontor. Inga personer kom till skada. Övriga byggnader har inte påverkats av branden. Hus L är tills vidare avstängt. Den undervisning som var inplanerad i huset flyttas nu till andra loka

https://www.fysik.lu.se/artikel/branden-pa-fysicum - 2025-10-03

Banbrytande ekvation kan ge vassare kvantdatorer

Genom en ny ekvation har en forskargrupp lyckats beskriva dynamiken hos ett allmänt återkopplat kvantsystem. Upptäckten möjliggör djupare studier av kvantmekanik och kan bli viktig i utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Dagens teknik minskar ständigt i storlek. Vid riktigt små längdskalor börjar kvanteffekter, så som tunnling, superposition och sammanflätning bli påtagliga. Det är därför vikti

https://www.fysik.lu.se/artikel/banbrytande-ekvation-kan-ge-vassare-kvantdatorer - 2025-10-03

Stora Guldmedaljen till Lars Samuelson

Lars Samuelson, professor i nanoteknik och halvledarelektronik och grundare av NanoLund, tilldelas Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) Stora Guldmedalj för betydelsefulla insatser inom akademins verksamhetsfält. Priset delas ut av IVA:s beskyddare H.M. Konungen. Lars Samuelson tilldelas priset för sina internationellt framstående insatser som nyskapande forskare och forskningsledare inom na

https://www.fysik.lu.se/artikel/stora-guldmedaljen-till-lars-samuelson - 2025-10-03

Framtidens flygbränsle får eget labb

Nu är labbet som tar oss närmare framtidens bioflygbränsle invigt. Jetmotorlabbet vid LTH gör det möjligt att i fullskala studera hur motorer påverkas av nya bränslen – kunskap som blir allt viktigare när fossila flygbränslen fasas ut och ersätts av mer hållbara alternativ. Jetmotorlabbet finns vid LTH:s Trafikflyghögskola i Ljungbyhed och ska användas av forskare inom Trafikflyghögskolan, Energiv

https://www.fysik.lu.se/artikel/framtidens-flygbransle-far-eget-labb - 2025-10-03

Mathieu Gisselbrecht får finansiering för att utveckla temperaturtåligare kvantdatorer

Mathieu Gisselbrecht vid fysiska institutionen har tilldelats ett mångmiljonanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Under fem år ska han driva ett stort projekt om kvantmekanisk sammanflätning. Fysikdocent Mathieu Gisselbrecht får 26 miljoner kronor för att studera sammanflätning. Det är ett kvantmekaniskt fenomen som bäst kan beskrivas som en samling partiklar för vilka kvanttillståndet

https://www.fysik.lu.se/artikel/mathieu-gisselbrecht-far-finansiering-att-utveckla-temperaturtaligare-kvantdatorer - 2025-10-03

Daniel Diaz Rivas vinner pris för bästa masteruppsats i fotonik 2022

I sitt examensarbete från Lunds universitets masterprogram i fotonik visar Daniel Diaz Rivas att det är möjligt att rekonstruera den tidsberoende polariseringen av en mycket kort puls med hjälp av en dispersionsscanningsteknik. Daniel har nu fått motta ett pris från Photonics Sweden för bästa masteruppsats i fotonik 2022. Läs en intervju med pristagaren på vår engelska webbplats

https://www.fysik.lu.se/artikel/daniel-diaz-rivas-vinner-pris-basta-masteruppsats-i-fotonik-2022 - 2025-10-03

Klimatstressad skog ändrar doft

Att vandra i skogen är inte bara en naturupplevelse, det är också en doftsensation. Men en ändrad doft från träden kan vara ett tecken på att skogen är klimatstressad. Detta är resultat som forskare tar med sig in i ett nytt projekt som ska utvärdera konsekvenserna av ett förändrat skogsbruk. Forskningsprojektet koordineras av Lunds universitet och finansieras av EU med 60 miljoner kronor. Kunskap

https://www.fysik.lu.se/artikel/klimatstressad-skog-andrar-doft - 2025-10-03

Nobelpristagare i fysik föreläser i Lund 14 december

Professor Anton Zeilinger vid Wiens universitet är en av tre forskare som delar 2022 års Nobelpris i fysik. Zeilinger får priset med motiveringen ”För experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”. Den 14 december gästar professor Anton Zeilinger Lund och ger en föreläsning om sin forskning. När Onsdag den 14 december klocka

https://www.fysik.lu.se/artikel/nobelpristagare-i-fysik-forelaser-i-lund-14-december - 2025-10-03

På upptäcktsfärd i en annan verklighet

Jakten på att kunna kontrollera kvantfysikens märkvärdiga fenomen pågår världen över. Årets Nobelpris i fysik bidrar till att göra ämnet ännu hetare. Även vid Lunds universitet deltar man i att utforska kvanttillståndens okända och ibland hjärnskrynklande perspektiv. Fysikdocent Mathieu Gisselbrecht visar vägen ner i Laserlabbets källarkorridor på Fysicum. I ett par olika rum breder avancerad utru

https://www.fysik.lu.se/artikel/pa-upptacktsfard-i-en-annan-verklighet - 2025-10-03

Ny typ av solceller testas i rymden

Fysikforskare vid Lunds universitet lyckades nyligen bygga små solslukande antenner – nanotrådar – med tre olika material som bättre matchar solspektrat jämfört med dagens kiselsolceller. Eftersom nanotrådarna är lätta och kräver lite material per ytenhet ska de nu testinstalleras på satelliter, vilka drivs av solceller och där verkningsgrad i kombination med låg vikt är A och O. För några dagar s

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-typ-av-solceller-testas-i-rymden - 2025-10-03

Lundaforskare har varit med och utvecklat nytt astronomiskt superinstrument

Med hjälp av en ny multiobjektspektrograf kommer världens astronomer kunna utföra de hittills mest djuplodande observationerna av Vintergatan. Instrumentet, som består av nära tusen optiska fibrer, har utvecklats genom ett internationellt samarbete där Lundaforskare ingått. I mitten av december invigdes den nya multifiberspektrografen WEAVE (WHT Enhanced Area Velocity Explorer) som är placerad på

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundaforskare-har-varit-med-och-utvecklat-nytt-astronomiskt-superinstrument - 2025-10-03

Två Lundaforskare får sammanlagt 48 miljoner från Europeiska forskningsrådet

Ville Maisi och Martin Bech har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska de båda forskarna driva projekt inom detektering av mikrovågor och röntgenmikroskopi. Ville Maisi, universitetslektor i Fasta tillståndets fysik vid LTH och forskare inom NanoLund, får 28 miljoner kronor för sitt projekt som handlar om att bygga mikrovågsdetektorer. De flesta associerar

https://www.fysik.lu.se/artikel/tva-lundaforskare-far-sammanlagt-48-miljoner-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-03

Vanliga metaller kan omvandlas till el och värme

Jordklotet är fullt av järn och aluminium. Metallerna finns i jordskorpan eller som skrot lite varstans. Förbränningsforskare vid Lunds Tekniska Högskola har börjat inse att dessa vanliga metaller fungerar alldeles utmärkt att förbränna för att göra el och värme av. Med hjälp av sol- eller vindenergi kan det oxiderade pulvret sedan bli vanlig metall igen. Enligt forskarna är processen säker, billi

https://www.fysik.lu.se/artikel/vanliga-metaller-kan-omvandlas-till-el-och-varme - 2025-10-03