Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 540336 hits

MAX IV-stipendiater: Värdefullt med teknisk kunskap och nya nätverk

Neama Imam från Egypten och Saeed Saedy från Iran är två av höstens stipendiater vid MAX IV. De är bägge mycket tacksamma för att de fick chansen. – Vid MAX IV finns så många erfarna forskare så därför är möjligheten att skapa bra nätverk goda, säger Saeed Saedy. Han har lärt sig mycket under stipendietiden i Lund. – Nu vet jag hur man genererar elektronstrålen, hur man underhåller den inuti lagri

https://www.lu.se/artikel/max-iv-stipendiater-vardefullt-med-teknisk-kunskap-och-nya-natverk - 2025-09-30

MAX IV del i ett fredsprojekt – utbildar forskare från Mellanöstern

Under hösten har MAX IV haft fyra stipendiater från SESAME-projektet i Mellanöstern, vilka har utbildats i hur man bygger strålrör och forskar vid en avancerad synkrotronljusanläggning. – Man kan se det som en del i ett fredsprojekt, säger professor ­Sverker Werin. Precis som CERN efter andra världskriget fick europeiska forskare att samarbeta kring partikelfysik, vill SESAME få forskare i Mellanö

https://www.lu.se/artikel/max-iv-del-i-ett-fredsprojekt-utbildar-forskare-fran-mellanostern - 2025-09-30

Omorganisationer riskerar självdö om personalen glöms bort

Glöm alla enkla lösningar när det kommer till ledarskap och organisationsförändringar, råder Nadja Sörgärde och Stefan Sveningsson. – Det är alltför vanligt att man fattar ett ledningsbeslut och sen tror man att organisationsförändringen är klar. Men då har den knappt börjat, säger forskarna som författat en bok i ämnet. Tänk dig att du sparkar ut en boll på en plan. Bollen landar mitt på planen.

https://www.lu.se/artikel/omorganisationer-riskerar-sjalvdo-om-personalen-gloms-bort - 2025-09-30

Arkeologisk turiststråk växer fram i järnåldersmänniskornas spår

Efter ett och ett halvt år börjar det arkeologiska EU­-­­sam­arbetet ArcheoBalt bära frukt. Projektet, som ska ta fram en arkeologisk rutt i södra Östersjö­området, har gjort att arkeologerna vid LU funnit nya vägar att förmedla Uppåkras historia och arkeologiska skatter. Just nu pågår det treåriga 20-miljoners projektet ArcheoBalt. Det är ett EU-samarbete mellan Institutionen för arkeologi och an

https://www.lu.se/artikel/arkeologisk-turiststrak-vaxer-fram-i-jarnaldersmanniskornas-spar - 2025-09-30

Vill driva barnonkologin framåt

Utanför de olika intagningsrummen på barnonkologen avdelning 64, hänger in­plastade namnskyltar med regnbågar, enhörningar och traktorer som de unga patienterna själva har gjort. Hit kommer varje år runt 60 nyinsjuknade barn i cancer från södra Sverige. Av dem överlever 85 procent. Här har även barnläkaren och forskaren Kees-Jan Pronk en av sina två arbetsplatser. Det är en varm och inbjudande stä

https://www.lu.se/artikel/vill-driva-barnonkologin-framat - 2025-09-30

Mindre matsvinn med rätt förpackning

Mat ska ätas och inte kastas. Men det är inte alltid maten når sitt mål – en tredjedel av all mat som produceras blir matsvinn. Och matsvinnet är ett större klimatproblem än förpackningen. – Förpackningen är i många fall nödvändig för att vi ska kunna minska mat­svinnet, säger Katrin Molina-Besch, forskare i förpackningslogistik vid LTH. Bara i Sverige kastar vi runt 130 kilo mat per person varje

https://www.lu.se/artikel/mindre-matsvinn-med-ratt-forpackning - 2025-09-30

Njurfunktion och benskörhet på äldre dar

Med ökande ålder sker en generell förlust av funktioner i alla kroppens organ. Bland annat är nedsatt njurfunktion och benskörhet vanligare hos äldre. Det senare i högre grad hos kvinnor. En ny avhandling från Lunds universitet sätter ljuset på kvinnors åldrande och undersöker sambandet mellan två vanliga sjukdomar som kan följa på åldrandet – njursvikt och benskörhet. Njurarna renar vårt blod gen

https://www.lu.se/artikel/njurfunktion-och-benskorhet-pa-aldre-dar - 2025-09-30

Universitetet får 100 miljoner för att styra stort polarforskningsprojekt

Nu står det klart att Lunds universitet tilldelas 100 miljoner kronor från EU för att koordinera det internationella forskningsprojektet Interact under ytterligare fyra år. Pengarna ska bland annat användas till att skicka fler polarforskare till Arktis, tillgängliggöra data med hjälp av artificiell intelligens och minska forskningsstationernas klimatpåverkan. – Klimatförändringarna i Arktis går d

https://www.lu.se/artikel/universitetet-far-100-miljoner-att-styra-stort-polarforskningsprojekt - 2025-09-30

Jobbar på distans i Australien

Tropisk trädgård och ibland en koala på en gren. Det är översättaren Hanna Löfgrens utsikt från sitt arbetsrum i Australien. På kvällen kan det bli en strand­promenad eller ett dopp. Att jobba på långdistans från Lund har sina fördelar i februari. Hanna Löfgren och hennes familj har precis flyttat tillbaka till sitt hus och sin by i Inverloch Australien efter ett år i Lund, där hon vikarierade som

https://www.lu.se/artikel/jobbar-pa-distans-i-australien - 2025-09-30

Proffspatient lotsar läkarstudenter rätt

Stämningen i det lilla undersökningsrummet på kvinnoklinikens är helt klart nervös. Läkarstudenterna Caroline Hellsten, Joakim Öhman och Rasmus Hagberg ska för första gången under utbildningen genom­föra en gynekologisk undersökning. Marina Larsson Silly, som är dagens ”proffspatient”, är desto lugnare. Hon har varit med förut och är van att ge studenterna feedback när de undersöker henne. Det är

https://www.lu.se/artikel/proffspatient-lotsar-lakarstudenter-ratt - 2025-09-30

LU ska utveckla utbildningar inom EU-program

Nu drar de nya europeiska samarbetsprojekten ”European University” igång. Lund är med i alliansen EUGLOH och det handlar främst om utbildningssamarbete. Det finansieras av EU och involverar inledningsvis fem länder. Lunds universitet har särskilt ansvar för att utveckla utbildningsprogram – något som vicerektor Sylvia Schwaag-Serger tycker passar bra. – Det är vi duktiga på och samtal pågår med Ju

https://www.lu.se/artikel/lu-ska-utveckla-utbildningar-inom-eu-program - 2025-09-30

Campus Helsingborgs önskerektor

Nu har tiden gått ut för ansökningarna till rektorstjänsten och det är dags för rekryteringsgruppen att välja ut lämpliga kandidater för intervjuer. Detta arbete kommer att pågå under hela våren. LUM har pratat med sju medarbetare på olika nivåer inom flera fakulteter om hur de ser på rektorsrollen, hur viktig rektor är för dem och vilka utvecklingsområden som känns mest angelägna för en ny rektor

https://www.lu.se/artikel/campus-helsingborgs-onskerektor - 2025-09-30

Konstnärer och forskare söker ny etik för människa och natur

Forskare samverkar med konstnärer på Moderna Museet i Malmö för att lyfta nya sätt för människan att leva tillsammans med naturen – utan att utarma den. Den internationella utställningen ”Sensing within Nature” kompletteras av performances, en seminarieserie och samtal i sökandet efter en ny etik när det gäller människa och natur. – Akademisk kunskap kan hjälpa aktivister och miljörörelser att väl

https://www.lu.se/artikel/konstnarer-och-forskare-soker-ny-etik-manniska-och-natur - 2025-09-30

Fackförbundet SACO:s önskerektor

Nu har tiden gått ut för ansökningarna till rektorstjänsten och det är dags för rekryteringsgruppen att välja ut lämpliga kandidater för intervjuer. Detta arbete kommer att pågå under hela våren. LUM har pratat med sju medarbetare på olika nivåer inom flera fakulteter om hur de ser på rektorsrollen, hur viktig rektor är för dem och vilka utvecklingsområden som känns mest angelägna för en ny rektor

https://www.lu.se/artikel/fackforbundet-sacos-onskerektor - 2025-09-30

De lotsar rätt till digital undervisning

Den 18 mars gick universitet över till digital undervisning. Men redan ett par dagar tidigare lanserades kursen ”Växla över till Canvas (Covid-19)” för LU-lärare. Här arbetar runt tjugo personer med att svara på alla ”hur gör man-frågor” när lärarna ska knäcka koden med digital undervisning. En av dem som svarar på frågor är Jennie Paldanius. Har ni mycket att göra? – Det är bra ös, vi jobbar lång

https://www.lu.se/artikel/de-lotsar-ratt-till-digital-undervisning - 2025-09-30

Före detta student gör hemma hos-reportage med bästa lärarna

En ny ”tv-serie” med några av LU:s bästa föreläsare lanseras på you­tube i februari. Universitetslärarna öppnar dörren till sina hem och blir intervjuade på ett personligt sätt runt en hjärtefråga. Bakom serien står Simon ­Folger, före detta student som inte riktigt ville sluta studera. Detta är hans sätt att fortsätta ta del av spännande resonemang och forskare. – Andra studenter har fått tipsa m

https://www.lu.se/artikel/fore-detta-student-gor-hemma-hos-reportage-med-basta-lararna - 2025-09-30

Studenternas önskerektor

Nu har tiden gått ut för ansökningarna till rektorstjänsten och det är dags för rekryteringsgruppen att välja ut lämpliga kandidater för intervjuer. Detta arbete kommer att pågå under hela våren. LUM har pratat med sju medarbetare på olika nivåer inom flera fakulteter om hur de ser på rektorsrollen, hur viktig rektor är för dem och vilka utvecklingsområden som känns mest angelägna för en ny rektor

https://www.lu.se/artikel/studenternas-onskerektor - 2025-09-30

Humaniora 2020 firas med extra tjänster

– Humaniora 2020 kommer att innebära ett firandets och ett samarbetets år vid HT-fakulteterna. Vi kommer inte minst att vända oss till nästa generations studenter, säger dekanen Johannes Persson om fakulteternas satsning på ett år för att uppmärksamma humaniora. Under Humaniora 2020 vill HT-fakulteterna visa vad humanister och teologer egentligen gör genom extra satsningar på utåtriktad verksamhet

https://www.lu.se/artikel/humaniora-2020-firas-med-extra-tjanster - 2025-09-30

Administratörens önskerektor

Nu har tiden gått ut för ansökningarna till rektorstjänsten och det är dags för rekryteringsgruppen att välja ut lämpliga kandidater för intervjuer. Detta arbete kommer att pågå under hela våren. LUM har pratat med sju medarbetare på olika nivåer inom flera fakulteter om hur de ser på rektorsrollen, hur viktig rektor är för dem och vilka utvecklingsområden som känns mest angelägna för en ny rektor

https://www.lu.se/artikel/administratorens-onskerektor - 2025-09-30

Fem myter om vad som skiljer människan från djuren

Doktoranden Lena Lindström resonerar om förmågor som vi länge trott var unikt mänskliga – men som visat sig inte vara det. Föreställningen att det finns en avgörande skillnad är ovetenskaplig, anser hon.  Här är några vanliga föreställningar Lena Lindström slår hål på:Komplext språk. Präriehundar använder varningsläten för att beskriva små skillnader i annalkande personers utseende, såsom färgen p

https://www.lu.se/artikel/fem-myter-om-vad-som-skiljer-manniskan-fran-djuren-0 - 2025-09-30