Search results

Stefan Lindgren, professor i medicin, var nyligen värd för en stor nordisk konferens i Lund om vad som krävs inom vårdyrkesutbildningarna för att klara framtidens globala hälso- och sjukvård. Här listar han de fem viktigaste slutsatserna från konferensen. Stefan Lindgren listar utmaningar för vårdyrkesutbildningarna framöver. Foto: Ulrika Oredsson • Tyngdpunkten i morgondagens hälso- och sjukvård

https://www.lu.se/artikel/listan-om-framtidens-globala-sjukvard - 2025-09-19

Lovisa Brännstedt har redan bestämt titeln på sin kommande avhandling om den romerska kejsarinnan Livia: ”Femina Princeps”. Det är latin för ”kvinna”, kombinerat med en term som bara brukade användas om män. I sitt privatliv kombinerar hon också aktiviteter som brukar förknippas med kvinnor respektive män: å ena sidan att sticka, å andra sidan att dricka öl och titta på sport. Antiken och sticknin

https://www.lu.se/artikel/folk-vurmar-antiken-och-stickning - 2025-09-19

Jesper Olsson, fakultetskoordinator på Kansli HT efterlyser fortbildning i engelska för administratörer. ”Internationalisering ställer högre krav på administratörer” – så stod det i LUM för tre år sedan. Det en artikel som rapporterade från en KIA-kurs på temat ”Administratören – en viktig del av ett internationellt universitet”. Vi som var med på kursen var eniga om att vi sett en stor förändring

https://www.lu.se/artikel/insandare-sprakstod-administratorer-saknas - 2025-09-19

Göran Molin, professor i livsmedelshygien på LTH, är kritisk till påbudet att alla universitetets lärare ska genomgå högskolepedagogisk fortbildning. I dessa de yttersta av tider skallar ropen att universitetslärare måste bli bättre. Och visst – universitetets ambition att stödja och utveckla sina lärares pedagogiska kompetens är lovvärd. Det som dämpar min egen entusiasm är inslagen av tvång och

https://www.lu.se/artikel/gasttyckaren-hogskolepedagogik-den-nya-teologin - 2025-09-19

Allt mer forskning bygger på stora datamängder – big data. Det gäller inte bara teknik, medicin och naturvetenskap utan i allt högre grad också humanvetenskaperna. Datamängderna innebär fantastiska möjligheter, men också stora utmaningar. Hur hanterar Lunds universitet dem? Får forskarna det stöd de behöver? Rustar vi studenterna för att möta den digitala revolutionen? LUM gör nedslag inom forskni

https://www.lu.se/artikel/big-data-kraver-goda-navigatorer - 2025-09-19

Astronomiska mängder ny information om världen, om våra arvsanslag och vanor skapas hela tiden digitalt. De erbjuder en guldgruva för forskningen – förutsatt att man kommer åt datamängderna, kan lagra och analysera dem. – Vi har gott om spetskompetens på området, fler och fler delar av Lunds universitet närmar sig tröskeln för när big data blir en självklarhet i forskning och undervisning, säger S

https://www.lu.se/artikel/big-data-i-forskningen-bade-verklighet-och-retorik - 2025-09-19

Digitalt lagrad information så omfattande (vanligen terabyte och petabyte) att den är svår att bearbeta med traditionella metoder. 1,5 petabyte = storleken på tio miljarder foton på Facebook 2,5 petabyte = mängden information/minnen som en mänsklig hjärna kan lagra 20 petabytes = mängden data som varje dag processas av Google (siffran är från 2012) Var: Skapas inom bl.a. meteorologi, bioinformatik

https://www.lu.se/artikel/detta-ar-big-data - 2025-09-19

I en stor datorhall på Margaretavägen i Lund, bredvid LDC, surrar det för fullt. Här jobbar superdatorerna Alarik, Erik och Platon – Sydsveriges kraftfullaste – med att räkna ut komplexa problem som lundaforskare inte förmår bringa ordning i på egen hand. Just nu samsas en simuleringskörning av ett kommande MAX IV-strålrör med beräkningar i astrofysik och data från Lund University Bioimaging Cente

https://www.lu.se/artikel/lunarc-universitetets-kraftcentrum - 2025-09-19

– Det satsas alldeles för lite på teoretisk datavetenskap inom både forskning och utbildning – i Lund och i hela Sverige. Det Lunds universitet behöver är en stark och samlad forskningsmiljö inom algoritmer inte minst – en miljö som kan fungera som en bred teoridrivande bas. Omdömet kommer från Thore Husfeldt, professor i datavetenskap och expert på algoritmer och beräkningskomplexitet. Thore Husf

https://www.lu.se/artikel/det-satsas-alldeles-lite-pa-teoretisk-datavetenskap - 2025-09-19

Bättre karriärvägar och ett större databeräkningscentrum. Det behöver universitetet satsa på för att möta framtiden vad gäller big data, anser partikelfysikern Oxana Smirnova. Partikelfysikern Oxana Smirnova menar att big data är för omfattande för forskarna att sköta själva. Oxana Smirnova är universitetslektor i partikelfysik. Hon sysslar med beräkning av extremt stora datamängder och är bland a

https://www.lu.se/artikel/oxana-smirnova-vi-behover-anstalla-fler-tekniska-experter - 2025-09-19

Den enorma ökningen av data inom biologi och medicin skapar nya utmaningar för forskarna. Att utvinna information ur databaserna är forskarvärldens nya gruvarbete. Dag Ahrén lär ut databasgrävande till biologer. Han ingår i ett nationellt nätverk av bioinformatiker, BILS (Bioinformatics Infrastructure for Life Sciences). Forskningsingenjör Dag Ahrén konstaterar att det har skett en väldigt snabb u

https://www.lu.se/artikel/datamining-forskarvarldens-nya-gruvarbete - 2025-09-19

Universitetet borde satsa tvärvetenskapligt på bioinformatik. Forskarna behöver stöd i att tolka alla data som väller in. Det menar professor Mauno Vihinen. Mauno Vihinen, professor i proteinbioinformatik, efterlyser bioinformatiska helpdesks på lokal nivå ute bland forskarna. Bioinformatiken i Lund är inte tillräckligt organiserad. Den saknar samordning över fakultetsgränserna. Det konstaterade p

https://www.lu.se/artikel/battre-inblick-i-databasvarlden-kan-ge-ny-tvarvetenskaplig-forskning - 2025-09-19

En bild från en vanlig mobilkamera har idag en storlek på nästan 2 megabyte. Då kan man tänka sig de enorma datamängder som alstras av kameror som tar tusentals bilder i tre dimensioner av en enda kroppsdel eller ett enda vävnadsprov. Så här ska data från den kommande nationella 7-Tesla-kameran hanteras, visar Freddy Ståhlberg. De samlas på LU, men ska sedan kunna föras över på ett säkert och snab

https://www.lu.se/artikel/otroliga-datamangder-i-nya-medicinska-bilder - 2025-09-19

Några som ofta – och framgångsrikt – analyserar stordata ur olika perspektiv är matematikforskarna inom bildanalysgruppen. Med hjälp av geometri, algebra och statistik upptäcker de nya mönster och samband i bilder, oavsett om det handlar om pixlar, ord eller radiosignaler. Matematikprofessor Kalle Åström. – När det här analysmaterialet växer så här drastiskt hittar man korrelationer som kanske int

https://www.lu.se/artikel/matematiker-soker-nya-monster-i-bilder - 2025-09-19

Att jämföra de första enkla klimatmodellerna med dem som görs idag är som att jämföra en liten suddig svartvit streckteckning med ett stort, högupplöst fyrfärgsfoto. Allt har ökat dramatiskt – både komplexiteten, den geografiska upplösningen och modellernas datamängder. Markku Rummukainen är professor i klimatologi och leder det strategiska forskningsområdet MERGE, som handlar om forskning om och

https://www.lu.se/artikel/datorkraft-bristvara-allt-mer-avancerade-klimatmodeller - 2025-09-19

Träna dig på att kunna förklara din forskning på 30 sekunder. Ha ett tydligt budskap. Jobba igenom alla fyra delarna av budskapslådan. Det var några av tipsen till en grupp forskare som nyligen fick öva forskningskommunikation. Bland annat handlade det om konsten att bli intervjuad av journalister. Lars Pettersson tränar på att väcka intresse för sin forskning. Efteråt får han feedback från journa

https://www.lu.se/artikel/forklara-din-forskning-pa-en-halv-minut - 2025-09-19

Professor Daniel Conley brinner för att inspirera andra forskare om hur man med tydlig kommunikation lättare kan sprida sin kunskap och bidra i samhället. Redan i introduktionskursen för doktorander hemma på institutionen lär Daniel Conley sina adepter hur de kan berätta om forskning för en släkting, för frisören, etc. – Vi måste börja tidigt med den här typen av utbildning, säger han. Daniel Conl

https://www.lu.se/artikel/prata-i-bilder-och-personliga-berattelser - 2025-09-19

Mycket av forskningen kring mänskligt beteende är helt ordbaserad: forskarna läser, ställer frågor, skickar enkäter och skriver rapporter. Men därmed missar man mycket när det gäller ljud, synintryck och människors samspel med sin fysiska miljö. Devrim Umut Aslan vill studera konsumenters förhållande till en affärsmiljö (Södergatan i Helsingborg) från ett sociokulturellt perspektiv. – Detta kan ma

https://www.lu.se/artikel/kommundoktorand-videofilmar-konsumenter-i-helsingborg - 2025-09-19

Söndagen den 4 november är det dags för ett samarbete av det mer udda (och leriga!) slaget när stafettävlingen ”MAX IV2,195” startar. Lag från MAX-IV laboratoriet och byggherren Fastighets AB ML4 med sin projektorganisation tar sig an utmaningen att tillsammans förverkliga minst ett maraton. Löpslingan går runt byggarbetsplatsen på Brunnshög i Lund som denna dag stängs av för evenemanget. Totalt d

https://www.lu.se/artikel/max-iv-bygget-blir-maratonarena-en-dag - 2025-09-19

Politik + litteratur = sant? Ja, i alla fall delvis, menar de LU-forskare som deltar i en seminarieserie om politisk samtidslitteratur. Men bilden skiljer sig mellan Spanien, Tyskland, Frankrike och Sverige. Christian Claesson, Annika Mörte Alling, Paul Tenngart och Alexander Bareis. Vänstervågens 70-tal var på många håll en höjdpunkt för den politiska litteraturen. Poststrukturalism och dekonstru

https://www.lu.se/artikel/politisk-skonlitteratur-ar-vanligare-i-kristider - 2025-09-19