Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 545220 hits

Falken ser bytet tydligt i över 350 km/h

Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrimsfalken störtar ner på sitt byte i hastigheter som lätt matchar en Formel 1-bil. Rovfåglars synskärpa är väl undersökt och visar att en del stora örnar och gamar har dubbelt så skarp syn som människor. Däremot har forskare fram tills nu aldrig studerat synsinnets hastighet hos rov

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/falken-ser-bytet-tydligt-i-over-350-kmh - 2025-10-01

Dinosaurieexpert och planetbildningsguru nya hedersdoktorer i naturvetenskap

Två internationella toppforskare utses till hedersdoktorer vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Mary Higby Schweitzer har med sina fossilfynd, bland annat från en dräktig Tyrannosaurus Rex-hona, nått kultstatus. Astronomen Thomas Henning har genom avancerade observationer gett världen en ökad förståelse av hur stjärnor och planeter bildas. Mary Higby Schweitzer, professor vid N

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dinosaurieexpert-och-planetbildningsguru-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-10-01

Unikt center för insektsforskning invigs

För att bättre förstå det framtida samspelet mellan insekter, klimat och människa startar Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Max Planck-sällskapet ett nytt forskningscenter – Max Planck Center - next Generation Insect Chemical Ecology (nGICE). Initialt ska centrat drivas under en femårsperiod. De tre lärosätena står gemensamt för finansieringen på totalt 75 miljoner kronor. Målet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unikt-center-insektsforskning-invigs - 2025-10-01

Ökad markanvändning i tropikerna rubbar kolcykeln mer än vad som tidigare varit känt

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att människans kraftigt ökade markanvändning i världens tropiska områden rubbar den globala kolcykeln mer än vad som tidigare varit känt. Genom att studera data från ett nytt satellitbildsystem kan forskarna även slå fast att biomassan i de tropiska skogarna minskar. Vegetationen runt om i världen fyller en mycket viktig funktio

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/okad-markanvandning-i-tropikerna-rubbar-kolcykeln-mer-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-10-01

Immunförsvaret otillräckligt när klimatet förändras

Forskare har för första gången konstaterat ett samband mellan olika fågelarters immunförsvar och de skilda klimatförhållanden där de lever. Forskarna vid Lunds universitet drar slutsatsen att när klimatet förändras kommer vissa djur att utsättas för sjukdomar som de inte kan hantera. I studien visar forskarlaget att evolutionen under miljontals år har skräddarsytt immunförsvaret hos många fågelart

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/immunforsvaret-otillrackligt-nar-klimatet-forandras - 2025-10-01

Lunds universitet får 100 miljoner för att styra stort polarforskningsprojekt

Nu står det klart att Lunds universitet tilldelas 100 miljoner kronor från EU för att koordinera det internationella forskningsprojektet Interact under ytterligare fyra år. Pengarna ska bland annat användas till att skicka fler polarforskare till Arktis, tillgängliggöra data med hjälp av artificiell intelligens och minska forskningsstationernas klimatpåverkan. – Klimatförändringarna i Arktis går d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-far-100-miljoner-att-styra-stort-polarforskningsprojekt - 2025-10-01

Lundamatematiker tilldelas prestigefyllt pris för forskning kring vattenvågor

Nu står det klart att universitetslektor Erik Wahlén vid Matematikcentrum, Lunds universitet, tilldelas Wallmarkska priset 2020. Priset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien och är på 110.000 kronor. Erik Wahlén tilldelas priset ”för framstående insatser avseende icke-linjära partiella differentialekvationer, inte minst gällande vattenvågor”. I sin forskning har Wahlén valt att studera matemati

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundamatematiker-tilldelas-prestigefyllt-pris-forskning-kring-vattenvagor - 2025-10-01

Ny studie löser gammal klimatgåta om ekosystemens koldioxidupptag

De globala ekosystemens förmåga att binda koldioxid regleras i hög utsträckning av näringsämnena kväve och fosfor. Ju mer begränsade växter är av dessa ämnen desto mer koldioxid stannar i atmosfären, istället för att absorberas av skogar och andra ekosystem. En ny studie kartlägger nu de globala mönstren kring denna kväve- och fosforbegränsning. Växter behöver vatten, solljus och koldioxid för att

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-loser-gammal-klimatgata-om-ekosystemens-koldioxidupptag - 2025-10-01

Förbluffande upptäckt bekräftar Lundaforskarens 15 år gamla planetbildningsteori

Nya bilder på en snögubbeformad is-asteroid bortom Plutos bana omkullkastar vedertagna teorier om hur planeter föds. Bilderna, tagna av rymdsonden New Horizons, ger istället stöd åt en radikal teori som Lundaastronomen Anders Johansen lanserade redan för 15 år sedan. I en artikel som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science lägger teamet bakom Nasas rymdsond New Horizons fram en teori s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forbluffande-upptackt-bekraftar-lundaforskarens-15-ar-gamla-planetbildningsteori - 2025-10-01

Kärnfamiljsuppfostran i grupp – en evolutionär lyckträff för fåglar

Fåglars uppväxt är mer präglande än vad man tidigare trott. Nu kan forskare vid Lunds universitet slå fast att fåglar som föder upp sina ungar i kärnfamiljsliknande grupper utvecklar en större mångfald av egenskaper jämfört med de arter som föder upp sina ungar i grupper av individer som tillfälligt träffas under parningssäsongen. I en ny studie har forskare vid Lunds universitet och Universitetet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/karnfamiljsuppfostran-i-grupp-en-evolutionar-lycktraff-faglar - 2025-10-01

Motorsågsgeolog studerar historiska klimatförändringar

Genom att analysera årsringar från flertusenåriga träd som konserverats i mossar skapar geologen Johannes Edvardsson en unik tidslinje över Sveriges historiska klimat. I de begravda tidskapslarna finns även nycklar som kan hjälpa oss att bättre förstå hur våra skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Med ett skrikande ljud skär motorsågens vassa klinga genom den svartnade stocken

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/motorsagsgeolog-studerar-historiska-klimatforandringar - 2025-10-01

Forskare avslöjar nytt sinne hos hundar

Ett internationellt forskarlag bestående av forskare från Lund och Budapest har upptäckt ett helt nytt sinne hos hundar, värmesinnet. Med sin kalla nosspegel kan en hund på avstånd känna värmen från ett annat djur eller en människokropp. – Det har tagit lång tid för oss människor att upptäcka det här, det är ju 15 000 år sedan som människa och hund började leva sida vid sida på jorden och hela den

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-nytt-sinne-hos-hundar - 2025-10-01

Ovanligt mönster bland flyttfåglar saknar förklaring

Hos arten större strandpipare flyger hanarna 800 kilometer längre än honorna när de flyttar till övervintringsplatserna i södra Europa. Mycket ovanligt enligt forskare vid Lunds universitet som inte kan förklara varför just arten större strandpipare skiljer sig från nästan alla andra arter. Lundabiologerna Linus Hedh och Anders Hedenström ville ta reda på var arten större strandpipare (Charadrius

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ovanligt-monster-bland-flyttfaglar-saknar-forklaring - 2025-10-01

Lönsamhet, inte fler nötdjur, behövs för att rädda naturbetesmarken

Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de. Naturbetesmark är en central del av det svenska kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden. Genom bete och de ”störningar” som djuren har orsakat på mark

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lonsamhet-inte-fler-notdjur-behovs-att-radda-naturbetesmarken - 2025-10-01

Ovanligt tidig vår – så svarar naturen i Sverige mot det allt varmare klimatet

De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. Bland annat visar en alldeles färsk studie att vegetationen i Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 1

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ovanligt-tidig-var-sa-svarar-naturen-i-sverige-mot-det-allt-varmare-klimatet - 2025-10-01

Lundamatematiker får prestigefyllt anslag för forskning kring vattenvågor

Tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har matematikern Dag Nilsson erhållit en postdoktoral tjänst i tyska Saarbrücken. Under två år ska den Lundafostrade forskaren gå till botten med tre intrikata ekvationer kopplade till vattenvågor. Havets vågor ser så naturliga ut när de rullar in mot stranden. Men ingenting kunde vara mer fel. I flera hundra år har forskare försökt fö

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundamatematiker-far-prestigefyllt-anslag-forskning-kring-vattenvagor - 2025-10-01

Svampliknande nanopartiklar av guld kan bli användbara i framtidens datorer

Genom ett avancerat experiment kan forskare slå fast att nanopartiklar gjorda av metall och halvledare har egenskaper som aldrig tidigare skådats. Partiklarna är bland annat extremt bra på att förstärka infallande laserljus. Den nya upptäckten kan bli mycket viktig för utvecklingen av framtidens optiska datorer. I en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svampliknande-nanopartiklar-av-guld-kan-bli-anvandbara-i-framtidens-datorer - 2025-10-01

Våren luktar jord av en anledning

Det finns en anledning till att våren luktar jord när fälten plöjs och trädgårdsrabatter grävs. Forskare från bland annat Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt jordlukten och kan visa att doften är länken i ett intrikat samspel mellan en millimeterstor insektsliknande organism som funnits på jorden i 400 miljoner år och jordbakterier som är superproducenter av antibioti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/varen-luktar-jord-av-en-anledning - 2025-10-01

Ny studie slår hål på teorier om kvantmekanikens betydelse för fotosyntesen

Utvecklingen av fotosyntesen spelade en avgörande roll när livet på jorden uppstod för fyra miljarder år sedan. Under det senaste decenniet har en del forskare tyckt sig se indikationer på att kvantmekaniska effekter är av betydelse i denna komplexa process. De idéerna krossas nu i en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Fotosyntesen, i vilken levande organismer

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-slar-hal-pa-teorier-om-kvantmekanikens-betydelse-fotosyntesen - 2025-10-01

Fåglar svarar på vintersvält med en kall näbb

Småfåglarnas taktik för att klara av matbrist och kalla vintrar är att sänka temperaturen på näbben. Därmed förhindrar de att kroppsvärme går förlorad. Det visar en ny studie gjord av forskare i Lund och Storbritannien. Forskarna har studerat talgoxar, både i det vilda och i fångenskap. De konstaterar att fåglarna reagerar på matbrist genom att stoppa blodflödet till näbben, vilket gör att den bli

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/faglar-svarar-pa-vintersvalt-med-en-kall-nabb - 2025-10-01