Search results

Europa snarare än övriga världen. Ett större ekologiskt samvete och mer fokus på att kompensera globala ojämlikheter. Sir Peter Scott, professor i högre utbildning vid University College London, tror att internationaliseringen kommer att behöva förändras i grunden. Peter Scott var inbjuden som huvudtalare på webbinariet Sustainable Internationalisation (se relaterad artikel nedan) och medverkade f

https://www.lu.se/artikel/klimatforandringarna-framjar-projekt-europa - 2025-10-28

När resandet återupptas efter pandemin kommer trygghet och säkerhet på urbana resmål få ökad betydelse, enligt en ny rapport från Lunds universitet. Resultaten visar att svenska besöksmål uppfattas som trygga. Samtidigt saknas ett organiserat trygghetsarbete inom besöksnäringen, något som den pågående pandemin har aktualiserat behovet av. Forskningsprojektet har under två år undersökt uppfattninga

https://www.lu.se/artikel/framtidens-resenarer-vantas-stalla-okade-krav-pa-trygghet-och-sakerhet - 2025-10-28

Chefer som håller ordning och reda har ett stort värde. Men det är skillnad på chefskap och det populära ledarskapspratet – och Johan Alvehus menar att det senare inte behövs i det offentliga. – Corona gör nog att många reflekterar över chefsrollen och inser att behovet av ledarskap inte är så stort. Det går bra ändå, säger Johan Alvehus, docent i tjänstevetenskap och engagerad i CLOO, Centrum för

https://www.lu.se/artikel/hellre-en-ordentlig-chef-en-karismatisk-ledare - 2025-10-28

Du är ny rektor för Ekonomihögskolan som precis blivit internationellt trippelackrediterad och därmed anslutit sig till en elitgrupp av business schools. – Det känns naturligtvis väldigt fint och uppfordrande att vi klarat tre sådana granskningar. Nu vill man ju inte tappa någon av de stjärnorna så det handlar om fortsatt arbete för att leva upp till de internationella målen. Men det räcker inte –

https://www.lu.se/artikel/hur-kanns-det-att-vara-rektor-en-av-varldens-basta-handelshogskolor - 2025-10-28

Efter disputationen väntar ett yrkesliv för forskaren som mer eller mindre ofrivillig entreprenör, menar historikern David Larsson Heidenblad. Han skriver om vikten av att fokusera på vad man gör och göra det väl – oavsett om det hjälper till att betala hyran eller inte. ’ Den som ger sig in på den akademiska banan kommer att få uppleva många ­professionella övergångsfaser. Vilken som är störst oc

https://www.lu.se/artikel/gasttyckaren-hitta-balansen-mellan-vad-du-gor-och-vad-du-far-betalt - 2025-10-28

Hur tar man ett foto som ska illustrera en titel på en låt? Det vet Inger Ekström, informatör på Biologiska institutionen. Hennes fotointresse har hängt med från den analoga pocketkamerans tid på högstadiet till dagens digitala. Nu är hon en del av en fotocirkel och ett galleri. – Men nu under coronan så har vi inte kunnat ha några utställningar och får säga upp lokalen, säger Inger Ekström lite u

https://www.lu.se/artikel/ser-varlden-genom-kameralinsen - 2025-10-28

Att längta till digitala möten är få förunnat. Men det gör forskarna vid Design­vetenskaper. De har hittat mötesrummen som ger dem energi och smart struktur. Han har en virtuell kopp kaffe i handen och ser ut lite som en figur i spelet Sims. – Att ha möten på distans känns numera kreativt och lustfyllt, säger Mattias Wallergård. Hans avatar lutar sig avslappnat mot en pelare i den lounge-liknande

https://www.lu.se/artikel/narhet-pa-distans-med-kreativa-vr-moten - 2025-10-28

Nationalekonomen Andreas Bergh har blivit seriefigur. I nyutkomna boken ”­Hjälpas åt: Om marknader och människor” för Berghs tecknade alter ego ett filosofiskt samtal om marknadsekonomin – och hur missförstådd den är. – Jag beskriver marknadsekonomin som ett sätt att hjälpas åt. Oavsett om man kritiserar eller försvarar den, så verkar det finnas flera missuppfattningar. Det vanligaste från vänster

https://www.lu.se/artikel/forskaren-som-blev-seriefigur - 2025-10-28

Det är dags att börja arbeta med den digitala arbets­miljön. Det menar pedagogen Carola Aili, som tillsammans med datavetaren Elisabet Bjarnason undersökt hur LU-lärarnas vardag formas av den ­digitala tekniken. Studien visar på en klyfta mellan vad lärarna behöver och universitetet erbjuder. Nära och snabb support betyder mycket för arbetsmiljön. De som hade tillgång till fungerande lokal support

https://www.lu.se/artikel/fem-observationer-om-lararnas-digitala-arbetsliv - 2025-10-28

Utan sol inget liv. Det är den korta förklaringen till varför den är närvarande i de flesta religioner. Från aztekerna till dagens japanska kejsare och wiccahäxor – alla tillber de solen. – I de tidigaste civilisationernas religioner där det finns texter bevarade har solen blivit kult, ofta kopplad till den högsta makten. I forntidens Egypten är faraon solens son och i slutet av kejsartidens Rom v

https://www.lu.se/artikel/vanligt-med-solkult-jorden-runt-i-alla-tider - 2025-10-28

Skapa centrala riktlinjer för de som ­arbetar med internationalisering. Ge Erasmusstudenter ett Interrailkort och beräkna varje LU-medarbetares koldioxidutsläpp. Det var några av idéerna som lyftes på ett välbesökt webbinarium om hållbar internationalisering. Lunds universitet är Sveriges mest internationella lärosäte, räknat till antalet utländska studenter. I en ny global jämförelse intog univer

https://www.lu.se/artikel/efterlyser-riktlinjer-internationalisering - 2025-10-28

Det krävs synnerliga skäl för att få fortsätta att jobba efter den lagstadgade rätten som gäller till 68 år. Och Lunds universitet har valt att låta den regeln gälla för alla fakulteter och enheter. Tidigare har det varit möjligt för professorer som uppnått pensionsålder, då 67 år, att fortsätta verka som emeriti, och när det förelåg särskilda skäl erbjuda dem en tidsbegränsad anställning med låg

https://www.lu.se/artikel/svarare-att-fa-jobba-kvar-som-emeriti - 2025-10-28

I Lund är man först i landet med två obligatoriska veckor i forskningsetik för alla doktorander oavsett disciplin. För att kunna genomföra det krävs fler lärare och Daniela Cutas är nyrekryterad som universitetslektor i etik och kom med snöstormen i vintras från Umeå. – Det är en konstig tid att börja ett nytt jobb i, konstaterar hon apropå pandemin. Hon må vara lite vilsen i Lund, men i ämnet for

https://www.lu.se/artikel/etiksatsningen-doktorander-forstarks - 2025-10-28

Den opålitliga solen här i norr är alltid hett efterlängtad och när den väl tittar fram rusar vi ut. Att vara solbränd, och inte vinterblek, upplevs fortfarande som något sunt och snyggt. Men klimatförändringar och hudcancer gör att solen även hänger ihop med oro – och ett nytt bredbrättat mode. Nästan alla nordbor har en längtan efter ljus och värme. Den syns i våra flöden på sociala medier som f

https://www.lu.se/artikel/det-soldyrkande-folket - 2025-10-28

Att kunna fånga en så stor del av solljusets spektrum som det går – med så lite material som möjligt. Fysikprofessorn Magnus Borgström ägnar sig åt att hitta effektivare sätt att ta vara på solens energi. Idag kan de vanliga solcellerna på marknaden omvandla ungefär 15–20 procent av sol­energin till ström som vi kan använda. Vanligaste materialet är kisel. – De bästa solcellerna du kan köpa ligger

https://www.lu.se/artikel/jakten-pa-varldens-basta-solcell - 2025-10-28

Varför förvaltar Lunds universitet ­skånska bondgårdar? Jo, av tradition. Från 1666 och lång tid framåt finansierades hela universitetet av de gårdar som änkedrottningen Hedvig Eleonora ­donerat – så kallade akademiska hemman. Dessa förvaltas än idag av universitetet och uppgår till ett värde av cirka 700 miljoner kronor. – Stiftelsen Akademihemman är den enda generella stiftelsen på universitetet

https://www.lu.se/artikel/1600-talsgardar-ett-vardefullt-arv-universitetet - 2025-10-28

Perovskitmaterialet är en lovande kandidat i solcellssammanhang. Kemiprofessor Tönu Pullerits är en av de forskare som har bidragit till framsteg inom området. Men den långsiktiga drömmen vore att lyckas trixa på kvantnivå för att avsevärt höja verkningsgraden hos solceller generellt sett. I forskarvärlden jobbar man intensivt med att hitta alternativa material, eftersom tillverkningen av kiselsol

https://www.lu.se/artikel/nytt-material-kan-hoja-solcellers-effektivitet - 2025-10-28

Kenneth Wärnmark och hans kollegor var för några år sedan först i världen med att visa att järn kan fånga in solljus. Sedan dess har Wärnmark fått axla två stora forskningsanslag på vardera 35 miljoner kronor. Syftet med forskningen är att utveckla billigare och miljö­vänligare solceller och solbränsle med hjälp av specialdesignade järnmolekyler. Järnmolekylerna är tänkta att ingå i en typ av solc

https://www.lu.se/artikel/jarn-kan-ge-billigare-och-gronare-solceller - 2025-10-28

Vår sol strålar ut ofattbara mängder energi. Det solljus som träffar jordklotet under en enda timme motsvarar i runda tal mänsklig­hetens totala energiförbrukning för ett helt år. Jakten på hur solstrålarnas energi kan fångas in har präglat kemi­professor Villy Sundströms långa forskarkarriär. Redan i början av 1980-talet kände Villy Sundström en fascination över fotosyntesen, naturens egen lösnin

https://www.lu.se/artikel/vill-anvanda-fotosyntesens-magi-att-utvinna-energi - 2025-10-28

Under året som gått har sjukvården bevittnat allt fler patienter med långtidseffekter av covid-19, bland annat kroniska symtom som tyder på pots. Pots är ett tillstånd som gör att pulsen rusar när man står upp. Hittills vet man för litet om pots som komplikation efter covidinfektion, men forskare från Lunds universitet och Karolinska institutet beskriver nu i en fallrapport om tre svenska patiente

https://www.lu.se/artikel/fallstudie-belyser-pots-vid-langtidscovid - 2025-10-28