Search results

Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur. Den slutsatsen drar en internationell grupp med forskare som gått igenom litteratur på området. Sannolikt är sådana ”egenskapspaket” vanliga inom både växtförädling och djuravel utan att människor känner till det. Enligt forskarna gynnar det naturliga urvalet ofta kombinatione

https://www.biologi.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2026-06-11

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution. Anpassning, eller adaptation, är en genetisk förändring som ger högre duglighet i den rådande miljön. Anpassningar kan vara utseen

https://www.biologi.lu.se/artikel/illgron-aggressiv-och-sexuellt-lyckosam-hulken-odla-ger-evolutionara-nycklar - 2026-06-11

Nytt gränssnitt till EBSCOhost uppskjutetEftersom funktionalitet i det nya gränssnittet för våra EBSCOhost-databaser har fungerat otillfredsställande har EBSCO nu flyttat vår övergång från 4/2 till augusti. Förhoppningsvis ska alla funktioner vara på plats då. Exakt datum i augusti återkommer vi till senare.Tack alla som lämnat synpunkter som möjliggjort den här senareläggningen.Vi kommer hålla ko

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-februari-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation-4 - 2026-06-11

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen och har identifierat tio som har samband med normal insulinkänslighet och bättre blodsockerkontroll. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans. Både otillräcklig utsöndring av insulin från bukspottkörteln och ett försämrat svar på insulin i kr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-i-mage-och-tarm-paverkar-insulinkansligheten - 2026-06-11

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution. Anpassning, eller adaptation, är en genetisk förändring som ger högre duglighet i den rådande miljön. Anpassningar kan vara utseen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/illgron-aggressiv-och-sexuellt-lyckosam-hulken-odla-ger-evolutionara-nycklar - 2026-06-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Juridiska fakulteten har utsett Bengt Lundell, Clare McGlynn och Samuel Engblom till hedersdoktorer. De promoveras i Lunds domkyrka den 25 maj 2018. Clare McGlynn är Professor of Law vid Durham University i Storbritannien. I sin forskning belyser hon aktuella samhällsfrågor från ett kritiskt, och ofta feministiskt o

https://www.lu.se/artikel/tre-nya-hedersdoktorer-vid-juridiska-fakulteten - 2026-06-11

Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägga lika mycket energi på att bekämpa infektioner. En liten förändring i kroppstemperatur kan vara direkt dödlig för människan. Småfåglar, däremot, sänker sin nattliga kroppstemperatur med flera grader under

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2026-06-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Musikhögskolan i Malmö har den stora glädjen att presentera dirigenten och tonsättare Leif Segerstam, som i årets sista och största projekt leder vår symfoniorkester i två av sina egna symfonier, inramat av verk av Pjotr Tjajkovskij. Rakt igenom programmet löper Stormen som en röd tråd – en metafor för livet, kärlek

https://www.mhm.lu.se/artikel/varldsdirigenten-leif-segerstam-leder-musikhogskolans-symfoniorkester - 2026-06-11

Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten av grustaget. Den första stenen hittades 2017 av en finsk masterstudent.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2026-06-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Högt blodtryck ökar risken för njurskador vid diabetes. Gränsen för behandling är också satt snävare vid diabetes men nu visar en stor undersökning att även sänkning av normalt blodryck har en skyddande effekt på njurarna. Sambandet mellan högt blodtryck och njurskador vid diabetes är sedan länge känt. Därför inleds

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bra-njurarna-sanka-ocksa-normalt-blodtryck - 2026-06-11

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Genom att genetiskt manipulera hormonproducerande tarmceller har amerikanska forskare lyckats få dem att tillverka insulin. Försöken är utförda på möss men forskarna utesluter inte att samma princip skulle kunna tillämpas på patienter med typ 1 diabetes. - Resultaten visar att det går att styra vilken sorts hormoner

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mossens-tarmceller-borjar-tillverka-insulin - 2026-06-12

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Enzymet arginas kan spela en nyckelroll för uppkomsten av hjärt- kärlsjukdom hos personer som redan har diabetes typ 2. Arginas motverkar enligt forskarna bildningen av skyddande kväveoxid i blodkärlen – och behandling som hämmar detta enzym visade sig minska risken för kärlkramp hos diabetespatienterna. Detta visar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/enzym-forklarar-karlkramp-hos-diabetiker - 2026-06-12

Att alla studenter ska lära sig om hållbarhet någon gång under sin utbildning har Universitets- och Högskolerådet beslutat. Men hur kan man som lärare inkludera hållbarhet i sin undervisning – utan att slå knut på sig själv i ett ofta pressat tidschema? Det är bara en av frågorna som behandlats i seminarieserien Teaching & Learning in Higher Education - Principles & Practices under höstterminen. N

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/seminarium-19-januari-sustainable-teachersom-att-arbeta-hallbart-som-larare - 2026-06-12

Forskare har för första gången gjort en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet, samt vissa skogar i Afrika och Amazonas, är extra sårbara fram till år 2100. Jordens skogar fyller inte bara en viktig funktion som kolsänka. Skogarna är också en garant för liv och biologisk mångfald. Ett

https://www.lu.se/artikel/studie-visar-hur-jordens-skogar-kommer-att-paverkas-av-klimatforandringar - 2026-06-12

Anne L'Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet, meddelades den 3 oktober att hon som universitetets första verksamma forskare får Nobelpriset i fysik 2023. – Det känns helt otroligt. Fantastiskt! Jag är väldigt stolt, säger Anne L'Huillier. Hon fick beskedet om att hon tilldelats Nobelpriset i fysik under en föreläsning. Telefonen ringde, men det var under en paus som Kungliga vetens

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/nobelpriset-i-fysik-till-lunds-universitet - 2026-06-12

I Aftonbladets debattserie #viktigasteklimatrösterna skriver forskare om hur klimatpolitiken skulle se ut om forskningen fick bestämma. I del 8 skriver vår forskare Johan Hultman om artutrotning och bristen på insikt av denna i partiernas valmanifest. Johan Hultman uppmanar politiker som känner sig manade att ta ett verkligt miljöansvar för planetens framtid och ställa sig upp inför väljarna med e

https://www.ses.lu.se/artikel/som-forskare-far-jag-panik-av-valmanifesten - 2026-06-11

Trots att vi är mer nöjda med vården än någonsin utreds snart ett helt eller delvis förstatligande av vården. Men reformen riskerar att bli en belastning för en yrkeskår som redan har en stor arbetsbörda. Dessutom kan maktförskjutningen till nationell nivå innebära en risk för demokratin. Det säger hälso- och sjukvårdsforskaren Henrik Loodin. Hälso- och sjukvård har alltid hamnat högt på väljarnas

https://www.ch.lu.se/artikel/forskare-stor-vardreform-riskerar-trotta-ut-landets-lakare-och-sjukskoterskor - 2026-06-11

Dagens universitet växte fram under medeltiden och har överlevt skiftande statsskick, ekonomiska system, krig och orostider. Men hur hållbart är universitetssystemet framöver? Historieprofessor Johan Östling ser stora förändringar framför oss och betonar att universiteten måste värna sin autonomi medan tid är. I dagens demokratier tar vi för givet att universiteten ska bidra till ett öppet samhäll

https://www.lu.se/artikel/universitet-tusenarig-institution-som-maste-varna-sin-frihet - 2026-06-12

Ditt namn på en ytterdörr. En självklarhet för oss allra flesta, men långt ifrån en verklighet för alla. I Sverige finns idag 33 000 hemlösa och siffran är stigande. För att bryta den negativa spiralen vill forskare vid Socialhögskolan ändra hemlöshetspolitiken med att satsa än mer på det lyckade projektet Bostad först. Att kunna stänga dörren om sig och kalla något sitt eget är grundtanken i att

https://www.ch.lu.se/artikel/mitt-hem-ar-min-borg - 2026-06-11

Kvant. Ordet dyker upp allt oftare i samtal om framtidens teknologi, säkerhet, medicin och datorer. Samtidigt uppfattas området ofta som både abstrakt och svårtillgängligt. Men vad är egentligen kvantfysik och varför är intresset så stort just nu? – Kvantfysik utvecklades för att beskriva universums allra minsta beståndsdelar. När forskare började studera atomer, elektroner och ljus upptäckte man

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/vad-ar-kvant-egentligen-och-varfor-pratar-alla-om-det - 2026-06-11