Search results

För att harmonisera skyddet av känslig information inom näringslivet och forskarvärlden antog EU-parlamentet 2016 ett direktiv för skydd av företagshemligheter. Sverige hade sedan 1990 en lag på området men för att genomföra direktivet utarbetade den svenska lagstiftaren en ny lag som trädde i kraft den 1 juli 2018. Den nya lagen behåller många av de rättsregler som den gamla lagen hade men införa

Sammanfattning Denna uppsats har fått sin grogrund från medieuppmärksamhet kring utvisningar av arbetskraftsmigranter. Enligt medierna beror utvisningarna på små fel från arbetsgivarens sida som gör att de inte uppfyller kraven i Utlänningslagen för att få sina arbetstillstånd förlängda. Det har därav blivit av stort intresse att undersöka saken vidare för att få en klarhet i det som försiggår i v

År 2018 trädde den nya förvaltningslagen i kraft. Den nya lagen var en revision av 1987 års lag och i samband med lagändringen tillkom en ny be-stämmelse, dröjsmålstalan. Dröjsmålstalan är avsedd att få ett ärende hos en förvaltningsmyndighet avgjort inom fyra veckor när sex månader har passerat från ansökan av den enskilde. Den nya bestämmelsen tillkom bland annat för att Sverige hade ett åtagand

Det naturrättsliga tänkandet utgjorde under lång tid den rådande synen på rätten. I Sverige kom detta så småningom att förändras, inte minst under 1900-talet. Den skandinaviska rättsrealismens inflytande och rättspositivismens dominans sedan dess väcker en diskussion gällande om naturrätten fortsatt har en plats i svensk rätt. I denna uppsats inom allmän rättslära angriper jag denna diskussion ino

Den svenska rättsstaten står inför allvarliga prövningar. Det grova våldet till följd av skjutvapen har ökat markant i Sverige, och risken för tredje man att drabbad av skjutningar och detonationer på offentlig plats har ökat. Samtidigt som våldet även blivit mer hänsynslöst och likgiltigt. Antalet brott inom denna kategori ökar, men uppklaringsandelen är låg. En förklaring till den dystra statist

I Sverige har förvaltningsbeslut överprövats sedan medeltiden. Överprövning har i regel genomförts av myndighet även om vissa frågor prövats i domstol. I slutet av 1900-talet fick europarätten, i form av Europakonventionen och EU-rätten, allt större inflytande på svensk rätt. Till skillnad från den svenska traditionen för förvaltningsrättsligt överklagande fäster europarätten stor vikt vid domstol

Med tanke på den ökade gängkriminaliteten i Sverige under de senaste åren har en stor debatt kring anonyma vittnen skapats och fått stor uppmärksamhet. Inte minst efter att vi fick en ny regering under hösten 2022 som genom Tidöavtalet har lovat att införa ett system med anonyma vittnen. Sverige är ett av de få länderna i EU som inte tillåter anonyma vittnen i dagsläget men det kommer sannolikt at

Jord- och skogsbruk utgör en viktig faktor för det svenska samhället; inte bara vad gäller sysselsättningar och exporter, utan även ur en historisk aspekt. Traditionellt har jord- och skogsmark vanligtvis gått i arv mellan generationer och med detta i beaktning har det således ställts upp stränga krav för när och under vilka omständigheter som juridiska personer får förvärva sådan mark. Jordförvär

Under år 2015 antog regeringen en ändring av brottsbalken (BrB, 1962:700) som ger rätten en möjlighet att erkänna strafflindring i fall där den tilltalade medverkar till utredningen av sin egen brottslighet (29 kap. 5 a § 1 st. BrB). Fastän ändringen hade önskvärda syften, bland annat en ökad effektivitet, är rätten att inte belasta sig själv en generell och grundläggande rättighet som inte får gl

I Sverige finns det idag ett antal lagar och prejudikat ämnade att reglera och skydda den svenska yttrandefriheten. Något speciellt blir det när yttrande friheten nyttjas av en arbetstagare i förhållande till arbetsgivaren. Det finns skydd för arbetstagares yttrandefrihet i Europakonventionen, svensk grundlag, EU direktiv, speciallagstiftning främst i form av visselblåsarlagen och praxis. Arbetet

AI-teknik används mer och mer i dagens samhälle och i och med det uppstår en del juridiska frågetecken. Ett av dessa frågetecken är vilken medverkan AI kan ha i avtalsprocessen. Syftet med denna uppsats är att besvara frågan om dagens tolkningsmetoder kan appliceras på avtal skrivna med hjälp av AI. Eftersom det finns väldigt många sorters avtal har arbetet avgränsats till hur en svensk domstoToday, AI technology is used more and more, and alongside that, some legal questions arise. One of these questions concerns what role AI can have in the contract process. The purpose of this essay is to answer the question of whether today’s interpretation methods can be applied to contracts written with the help of AI. Since there are numerous varieties of contracts, this essay has been delimited

Målet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom ideella organisationer i Sverige beskriver integrationsmöjligheterna för flyktingar från Mellanöstern och flyktingar från Ukraina. Detta undersöktes utifrån de ideella organisationernas eget integrationsarbete, massflyktsdirektivet, samt det bemötande flyktingarna får från samhället. Studien utgick från en kvalitativ metod, mer speci