Search results

Forskare i Lund har upptäckt en antitoxinmekanism som tycks kunna neutralisera hundratals olika toxiner och därmed skydda bakterier mot virusattacker. Mekanismen har fått namnet Panacea, efter den grekiska medicinens gudinna vars namn har blivit synonymt med universellt botemedel. Förståelsen av bakteriella toxin- och antitoxinmekanismer kommer att vara avgörande för framtida framgångsrik fagterap

https://www.lu.se/artikel/multifunktionell-pa-och-avknapp-hammar-bakterietillvaxt - 2026-04-24

Ny forskning visar att en stor andel av de som dör av överdoser haft minimal kontakt med vården under sitt sista levnadsår. Studien understryker behovet av att hitta nya metoder för att nå ut med insatser till människor som riskerar att dö av överdos. – Vi visste att gruppen fanns, men inte att den var så stor. Nästan hälften av alla som dör av överdos tillhör denna grupp, säger Björn Johnson, en

https://www.lu.se/artikel/nya-ron-ifragasatter-dagens-arbete-mot-overdoser - 2026-04-24

De flesta könsnormer ifrågasätts i takt med att samhället förändras. Trots det fortsätter samma jultomte att dyka upp år efter år, i media och i våra hem. Vad är det med jultomten som gör honom immun mot den kritik som andra patriarker får utstå? – Många svenska föräldrar är idag progressiva och medvetna om genusfrågor. Detta verkar dock inte ha lett till att våra binära julritualer ifrågasätts. V

https://www.lu.se/artikel/darfor-accepterar-vi-jultomtens-traditionella-maskulinitet - 2026-04-24

Ett fingeravtryck har hittats i den tjära som användes för att bygga den äldsta kända träplankbåten i Skandinavien, vilket ger en direkt koppling till de sjöfarande plundrare som använde båten för över 2 000 år sedan. Genom att analysera själva tjäran är forskare vid Lunds universitet närmare att lösa det långvariga mysteriet om varifrån angriparna kom. Under 300-talet f.Kr. attackerade en armada

https://www.lu.se/artikel/fingeravtryck-fran-forntida-sjofarare-hittat-pa-skandinaviens-aldsta-plankbat - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kvinnor kan ha betydligt högre risk än män att utveckla lungsjukdomen KOL. Det visar forskare vid Lunds universitet i en ny studie. Med hjälp av en ny diagnostisk metod visas nu att kvinnor kan ha dubbelt så hög risk som män att utveckla KOL. Johannes Luoto, forskare vid Lunds universitet och läkare vid geriatriska

https://www.lu.se/artikel/hogre-risk-kvinnor-att-utveckla-kol - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det var sommaren 2009 och Anders Rosengren hade precis kommit tillbaka till jobbet efter semestern. Då kom svaret som han och många väntat på. Den prestigefyllda tidskriften Science var intresserad av att publicera en artikel om ett arbete de hållit på med under lång tid - men först måste de åtgärda en lång lista på

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/han-vill-oka-patienternas-medverkan - 2026-04-23

Det är dags att summera året, detta 2021, då ingenting varit sig riktigt likt, om ett år nu någonsin kan vara likt ett annat. För mig personligen har det varit omvälvande att ta över som rektor för Lunds universitet tillsammans med en ny ledning: prorektor Lena Eskilsson och de fem vice männen och kvinnorna Per Mickwitz, Kristina Eneroth, Ann-Kristin Wallengren, Jimmie Kristensson och Viktor Öwall

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/dags-att-ringa-det-ar-som-gatt-och-ringa-det-ar-som-kommer - 2026-04-23

Vid årsskiftet firar Skåne två år som en region med SMS-livräddning. Närmare 24 000 skåningar har anmält sig villiga att rycka ut när mobilen larmar om hjärtstopp i närheten. Lundaforskare tittar nu närmare på förloppet vid hjärtstopp utanför sjukhus: Hur ser förutsättningarna ut för de utryckande civilpersonerna? Och hur går det för de personer som överlever? – Vi i Skåne har en mycket robust HLR

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartstopp-utanfor-sjukhus-lagesbild-av-skane-efter-inford-sms-livraddning - 2026-04-24

Vid årsskiftet firar Skåne två år som en region med SMS-livräddning. Närmare 24 000 skåningar har anmält sig villiga att rycka ut när mobilen larmar om hjärtstopp i närheten. Lundaforskare tittar nu närmare på förloppet vid hjärtstopp utanför sjukhus: Hur ser förutsättningarna ut för de utryckande civilpersonerna? Och hur går det för de personer som överlever? – Vi i Skåne har en mycket robust HLR

https://www.lu.se/artikel/hjartstopp-utanfor-sjukhus-lagesbild-av-skane-efter-inford-sms-livraddning - 2026-04-24

Säg ”Primula” och en del tänker på en blomma. Andra tänker på ett lönesystem vars användarvänlighet lämnar en del övrigt att önska. Men när systemet började utvecklas under 1990-talet var det supermodernt – och något som lärosätena själva tagit fram. Välkommen att följa med i den vindlande berättelsen om personal- och lönesystemet Primula. Vi har talat med en frustrerad forskare, en systemförvalta

https://www.ehl.lu.se/artikel/primula-systemet-som-vi-alskar-att-hata-eller-i-alla-fall-klaga-pa - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Under onsdagen presenterades sex av de mest innovativa idéer och projekt som just nu finns inom Lunds universitet. De fick dela på totalt 300 000 kronor när Lunds universitets och Sparbanken Skånes pris för framtidens innovationer delades ut. Ett solenergisystem för skolor i utvecklingsländer och en ny behandling fö

https://www.lu.se/artikel/framtidens-innovationer-prisade-i-lund - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna. För tio år sedan

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bredare-syn-pa-blatt-kol-ger-input-till-klimatmote - 2026-04-23

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2026-04-23

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/forskare-vill-forandra-resnormer-och-minska-flygresor-inom-universitetet - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum. Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. I studien har forskarna studerat effekten av tillsatt socker - dvs socker som tillsät

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den ärftliga belastningen för att insjukna i typ 2 diabetes är stark. Barn till typ 2 diabetiker har cirka 40 procents livsrisk, syskon en trefaldigt ökad risk jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes i familjen. Många av riskgenerna för sjukdomen är väl kända. Vid den nyligen avslutade kongressen European S

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-vager-tyngre-riskgener-typ-2-diabetes - 2026-04-23

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2026-04-23

Att det är en konst att skriva bra flervalsfrågor är det nog många lärare som håller med om. Flervalsfrågor, på engelska kallade Multiple Choice Questions eller MCQ, är så kallade stängda frågor, där den som svarar får välja bland ett antal givna svarsalternativ istället för att själv formulera ett svar. Foto: Ashley Batz på unsplash.com. MCQ När man skapar sina flervalsfrågor måste man reflektera

https://www.education.lu.se/artikel/konsten-att-formulera-flervalsfragor-till-ett-quiz - 2026-04-23

Nytt gränssnitt till EBSCOhostDen 5:e augusti ändras gränssnittet för EBSCOhost-databaserna. Ni har redan nu möjlighet att bekanta er med gränssnittet via följande länk: http://ludwig.lub.lu.se/login?url=https://research.ebsco.com/c/hrh7jr/search?locale=en Denna länk finns även i Databases A-ZMer information om det nya gränssnittet hittar ni på EBSCO:s hjälpsidor:https://connect.ebsco.com/s/articl

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-maj-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation-4 - 2026-04-23

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2026-04-23