Search results

Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Incredible journeys: How do multiple sensory cues allow animal migrants to precisely navigate to a distant goal? Grattis Eric, hur känns det?– Fantastiskt roligt! Det är andra gången med Advanced Grantför mig och det känns som en fin bekräftelse att vi är på rätt väg med vår forskning.Kan du berätta om d

https://www.biologi.lu.se/artikel/annu-en-biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-12-01

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen 'Agrotis infusa' är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels

https://www.biologi.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-12-01

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.biologi.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-12-01

Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av havet för sin överlevnad. Bakom studien står 377 forskare

https://www.biologi.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-12-01

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. ka variationen hos tre vanliga gräsmarksfjärilar: puktörneblåvinge, ljungblåvinge och ängsblåvinge.Re

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-12-01

Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger bio

https://www.biologi.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-12-01

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-12-01

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-12-01

En ny studie från Lunds universitet visar att flyttfåglar flyger mest effektivt i måttlig hastighet – precis det tempo de använder under sina långa resor över kontinenterna. Nu i slutet av sommaren, när näktergalarna lämnar Sverige för södra Afrika, flyger de inte i full fart. I stället flyger de i jämn takt – och enligt studien från Lund är det ingen slump.Flyttfåglar tillbringar hundratals timma

https://www.biologi.lu.se/artikel/lagom-ar-bast-det-perfekta-tempot-flyttfaglar - 2025-12-01

Staffan Bensch, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Genetics of long-distance migration”. Grattis Staffan, hur känns det?– Fortfarande ganska overkligt. Jag jobbade väldigt länge med ansökan som jag skickade in för ett år sedan. Beslutet som kom i juni var först ett nej, ändrades sedan till reserv och efter tre månader på reservlistan hade jag i princip

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-erc-advanced-grant-forskning-om-sangfaglars-flyttbeteende - 2025-12-01

Ljudet av kattugglor får unga rödhakar att äta mindre under sin flytt söderut. En ny studie från Lunds universitet visar hur hotet från nattaktiva rovdjur påverkar fåglarnas beteende – och i förlängningen deras överlevnad. När unga rödhakar ger sig av på sin första flytt söderut under hösten gör de regelbundna stopp längs vägen för att vila och fylla på sina energireserver. Men varje rast innebär

https://www.biologi.lu.se/artikel/hotfulla-hoanden-nattetid-da-ater-rodhaken-mindre - 2025-12-01

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder. Ny forskning från Lunds universitet visar att atmosfären fungerar som ett eget ekosystem med komplexa ekologiska processer som påverkar hur djur rör sig mellan olika höjdnivåer. Vi ser ofta på luften som tom – men i själva verket är den full av liv. I en ny vetenskaplig artikel introducerar forskare i Lund, Nederländerna och US

https://www.biologi.lu.se/artikel/livet-i-luften-sa-navigerar-djuren-mellan-himlens-vaningsplan - 2025-12-01

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2025-12-01

I en unik långtidsstudie, där forskare studerat samma population blåmesar under 30 års tid, visar resultaten att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria i södra Sverige. Varje år har forskare från Lunds universitet samlat in prover från hundratals blåmesar ur en och samma population i ett lokalt häckningsområde utanför Lund. Detta har gett en detaljerad bild av utveckli

https://www.biologi.lu.se/artikel/varmare-varar-fordubblar-spridning-av-fagelmalaria - 2025-12-01

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2025-12-01

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2025-12-01

“Cretaceous Diatom Database: A tool for investigating early diatom evolution"Authors: Karolina Bryłka, Matt P. Ashworth, Andrew J. Alverson, Daniel J. ConleyJournal: Journal of PhycologyDOI: 10.1111/jpy.13499https://doi.org/10.1111/jpy.13499In this article we present first comprehensive database of the Cretaceous Diatoms. We combined two views: palaeontology and phylogenetic. First and foremost we

https://www.geology.lu.se/article/karolina-brylka-and-co-authors-cover-latest-volume-journal-phycology - 2025-12-01

Read more...

https://www.geology.lu.se/article/miguel-marx-analysed-soft-tissue-183-million-year-old-jurassic-plesiosaur - 2025-12-01

The world's oldest complete wooden hunting weapons are 200,000 years old, not 300,000 as previously believed. This is shown by a new dating study that Zoran Perić from the Department of Geology participated in, which has now been published in Science Advances and highlighted in international media. The discovery indicates that the spears originate from Neanderthals, deepening our understanding of

https://www.geology.lu.se/article/worlds-oldest-complete-wooden-hunting-weapons-are-younger-previously-thought-co-author-zoran-peric - 2025-12-01

Compared with other migratory birds, the common swift follows a very unusual pattern when it migrates from the breeding areas in Europe to its wintering locations south of the Sahara. This is what researchers have observed in a major eleven-year international study of the birds. “Our study is very significant for understanding how organisms, in this case the common swift, can migrate from one part

https://www.biology.lu.se/article/rare-pattern-observed-migrating-common-swifts - 2025-12-01