Search results

Jutahusen är en stadsdel i västra delen av staden Lund. På 1800-talet började fattigt folk från landsbygden bosätta sig i området. De rådande omständigheterna gör gällande att ordet juta i sammanhanget har använts i betydelsen 'främling' med starkt nedsättande nyanser. Den gamla bebyggelsen började i slutet av 1800-talet ersättas med tegelhus. Man tog då även obebyggd mark i anspråk. Bygga

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur arbetarklassen gestaltas i Susanna Alakoskis självbiografiskt färgade roman Svinalängorna (2006). Uppsatsen syftar också till att undersöka vad som spelar in i klassificeringen av familjen som arbetarklass genom att jämföra romanens gestaltning av arbetarklassen med den som framträder i historieskrivningen. För att besvara mina frågeställningar

Denna kandidatuppsats syftar till att studera hur representanter för arbetarklassen framställs i romanerna Mig äger ingen (2006) och Yarden (2009). Vidare undersöks det huruvida man genom dessa verk kan följa arbetarklassens utveckling i Sverige under den senare delen av 1900-talet. Arbetat utgår från tidigare forskning om arbetarlitteratur och framställningen av klass i skönlitteratur. Min fråge

Uppsatsen fokuserar på några vuxnas erfarenheter av att lära sig svenska som andraspråk. Syftet är att undersöka hur vuxna inlärare upplever sin egen svenska idag, vilka faktorer de tillskriver sitt resultat och om de idag känner sig motiverade att fortsätta studera svenska. Metoden är kvalitativ i form av åtta halvstrukturerade intervjuer med kvinnliga informanter i åldrarna 35 till 49. De har bo

Denna uppsats är en kvantitativ studie om femtio vuxna andraspråksinlärares placering av finita verbet i påståendesatser i ett antal speciellt utformade skriftliga testuppgifter. Undersökningens syfte var att få svar på om problemet med syntaxen i påståendesatser förekommer hos inlärare av svenska som andraspråk samt om och hur olika kontexter, som t.ex. fundamenttyp eller finita verbets typ påver

Vikten av litteraturläsning betonas i ämnet svenska som andraspråk och är ett led i elevens allsidiga utveckling. Genom att läsa lär sig eleven nya saker; dels om sin omvärld men även om sig själv och andra. Skönlitteraturen är ett sätt att utveckla ordförråd och kritiskt tänkande samt att stimulera till samtal och reflektion. Dock är det inte alltid så lätt för en elev att ta till sig innehållet

Varje språk har sitt eget unika sätt att presentera aktioner med hjälp av verb och verbfraser. Aktionsart är en kategori som många moderna forskare använder sig av vid beskrivning av olika egenskaper hos en aktion. I olika källor definieras aktionsart på olika sätt. Det gemensamma är att aktionsarten på ett eller annat sätt ger oss information om situationens temporala struktur, dess början, slut

I uppsatsen undersöks flödestexter, oredigerade och skrivna utan syfte att offentliggöras. Författarna använder sig av skrivandet som kognitionsverktyg och språkbruket liknar på flera vis vad Lev S Vygotskij kallar egocentriskt språk. Stilen i flödestexterna analyseras med hjälp av bl a Ann Banfields kriterier för inre monolog i romantexter. Undersökningen syftar till att placera flödestexterna ur

Syftet var att jämföra två tematiskt likvärdiga böcker avseende språk och stil. En av böckerna är skriven av en höglitterär författare, den andra av en populärlitterär. Böckerna som jämfördes är Kerstin Ekmans Händelser vid vatten och Camilla Läckbergs Fyrvaktaren. Hypotesen var att Läckberg använder språket som ett medel för att berätta sin historia, medan Ekman låter språket bli en del av sin hi

Syftet med uppsatsen var att jämföra antalet kvinnliga respektive manliga författare som elever i den senare delen av grundskolan får kännedom om. För att undersöka det använde jag mig av läroböcker i svenska riktade till årskurs 7-9. Antalet författare i alla undersökta läroböcker räknades samt viktades på olika sätt. Först efter hur många gånger de nämndes i läroböckerna och därefter efter hur m

Syftet med denna uppsats är att undersöka om suggestopedimetoden med dess fokus på glädje och avspänning, frigörandet av hjärnkapacitet och ett tryggt inlärningsklimat leder till framgång i ordinlärning i ett andraspråk. Som utgångspunkt finns Krashens teori om att ett lågt affektivt filter och ordinlärning har ett samband. Undersökningen omfattade 32 studerande som studerar C-nivå inom ämnet Sv

Uppsatsen undersöker skönlitterärt, isländskt bildspråk i svensk översättning. Fokus för studien ligger på litterära, det vill säga nyskapade, metaforer och de övriga, utvalda bildspråkskategorierna används i jämförande syfte. För ändamålet används Englar alheimsins, en roman av Einar Már Guðmundsson. Den svenska översättningen av Inge Knutsson jämförs med det isländska originalet i syfte att få r

Danska, norska och svenska är nordiska språk med stora likheter. Danskar, norrmän och svenskar förstår varandras språk relativt väl, framförallt i skrift. Syftet med denna uppsats är att undersöka om den som lär sig ett nordiskt språk som främmande språk också kan förstå de andra språken på samma sätt som infödda nordbor. Vidare vill jag ta reda på om något av de tre språken är „bättre“ att lära s

Beskattning av pokervinster har inte minst under 2011 varit ett ämne för många diskussioner i media. Vissa anser att det krävs stora inslag av skicklighet för att vara duktig på poker och att det inte borde anses vara ett lotteri. Denna skicklighetsaspekt var fall för prövning i HD under 2011 i den s.k. Grebbestadsdomen. Vissa ansåg att domen skulle direkt avgöra om pokervinster skulle komma att bTaxation on poker winnings have not the least in 2011 been a topic of discussion in the media. Some believe that it requires significant element of skill to be good at poker and that it should not be considered a lottery. This skill aspect was tried in the Supreme Court in 2011 in the so-called Grebbestad verdict. Some felt that the appeal would directly determine whether poker profits would be ta

Syftet med uppsatsen är att undersöka diminutiv i svenskan, dels olika språkliga uttryck för fenomenet, dels i jämförelse med andra språk som uttrycker det med ett suffix. I linje med en avhandling om diminutiv i danskan av K. Møller väljer jag att betrakta fenomenet i termer av betydelse och inte form. Jag utgår följaktligen från betydelsekategorin diminutiv, vilken undersöks utifrån fyra aspekte