Search results

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur avvägningen mellan effektivitet och rättssäkerhet i förarbetena till skattetillägget kommit att påverka hur dagens skattetillägg fungerar i praktiken vid Skatteverkets kontrollverksamhet avseende tjänsteavdrag. Detta redogörs för genom att dagens regelverk och de förarbeten som legat till grund för skattetillägget analyseras i förhållande till effektiv

En oskriven men samtidigt stark princip inom den svenska försäkringsrätten är produktfrihetsprincipen. I korthet föreskriver principen att det är försäkringsbolagets prerogativ att fritt få utforma sin produkt. Den här friheten följer dock inte helt oväntat med en rad begränsningar, i den här uppsatsen undersöks några av de framför allt försäkringsrättsliga lagregler som inverkar på den här frihet

Den senaste tidens genetiska utveckling har medfört stora möjligheter att genom assisterad befruktning hjälpa naturen på traven för par som av olika anledningar inte kan få barn på naturlig väg. Man kan insemineras, ägg kan befruktas utanför kroppen och man kan använda sig av donerade ägg eller spermier. Man kan till och med hyra en livmoder. Möjligheterna ökar och fler och fler kan bli föräldrar The recent development in the area of assisted reproductive technology has entailed large opportunities to help childless couples to get pregnant. Today, women can get inseminated and their eggs can be fertilized outside their bodies. Donated gametes can be used and you can even rent a uterus. The possibilities are growing – but to what cost? Assisted reproduction means a deviation from the natur

material Expression Reception and Recall of Narrative Instrument (ERRNI) in six- and eightyear old children with typical language development. ERRNI provides information about a person's narrative skills, including expressive language and story comprehension. ERRNI can be used in a clinical context, by speech language pathologists or psychologists, when evaluating nan·ative skills in both chil

Både i Sverige och utomlands finns det ett behov av tvistlösning som alternativ till domstolsprövning. I Sverige har sedan 1917 Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut fungerat som institut för alternativ tvistlösning genom skiljeförfarande och en gångbar lagstiftning på området har i Sverige funnits sedan 1929. Skiljeförfarandet som tvistlösningssätt präglas av fyra essentiella hörnstenar -

Intresset för svenska modeprodukter ökar både i Sverige och utomlands. Under 2011 omsatte svensk modeindustri 206 miljarder kronor. I takt med att intresset för svenskt mode ökar blir det alltmer lockande att plagiera framgångsrika företags plagg. Modeföretagen investerar mycket tid och stora summor på formgivningen av en produkt för att den ska bli så attraktiv och konkurrenskraftig som möjligt.

Möjligheten att rikta nyemissioner infördes år 1973 i svensk rätt. Numera utgör riktade nyemissioner ett etablerat alternativ vid kapitalanskaffning i bolag. Aktiemarknadsbolagens möjligheter att genomföra riktade emissioner begränsas av aktieägarskyddsreglerna i aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) och god sed på aktiemarknaden. Uppsatsen visar att det finns en allmän uppfattning om att möjlighetern

Genom freden i Roskilde 1658 kunde Sverige tillskansa sig det tidigare danska Skåne. Fredsavtalet garanterade skåningarna rätten till, bland annat, dansk lag och tidigare danska privilegier. Statens arbete mot uniformitet i provinsen, genom att försvenska området, tog dock sakta men säkert vid, och 1683 var arbetet utfört och uniformiteten införd. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att klargöra v

Den ideella föreningen är en av få oreglerade associationsformer i svensk rätt. Dess syfte är primärt ideellt men möjligheten finns att genom dem del- vis bedriva näringsverksamhet. I mindre till medelstora ideella föreningar består styrelsen av mestadels obetalda lekmän, vilket leder till att risken för att något går fel är hög, något som kan innebära ekonomisk skada för föreningen. Vid en sådan

Tidtabeller är nyckeln för att utnyttja den tillgängliga kapaciteten på järnvägen på ett optimalt sätt. I Sverige är det Trafikverket som tilldelar kapacitet genom att årligen ta fram en tågplan som specificerar alla tåg som ska framföras det kommande året. Att ta fram tågplanen är en komplex uppgift som försvåras av infrastrukturens begränsningar och att alla aktörer är beroende av varandra. När

Surrogatarrangemang har varit kraftigt debatterat i Sverige. I dagens läge finns ingen reglering på området. Surrogatarrangemang sker dock ändå genom att svenskar åker utomlands eller utför heminsemination. Detta innebär att barn tillkommer men det finns ingen reglering som hanterar dess rättsliga förhållanden. Syftet med uppsatsen är att undersöka om en framtida reglering av altruistiskt surroga

Unga vuxna har länge varit särbehandlade i svensk straffrätt. Särbehandlingen sker i både straffmätning och val av påföljd. En av de allmänna uppfattningar som motiverar särbehandlingen är att ungdomar är omogna och har en outvecklad ansvarsförmåga. Särbehandlingen innebär att andra viktiga straffrättsliga principer och teorier sätts åt sidan för att ge plats åt ett mer humanistiskt tänk gällande

Om en tvist har internationell anknytning och svensk domstol är behörig, kan svensk domstol behöva tillämpa ett annat lands lag. För en svensk domare anses det vara betydligt svårare att tillämpa utländsk rätt än svensk rätt. Det har hävdats att rättvisan äventyras när utländsk lag ersätter domstolslandets lag. Tolkningsfel påstås vara regel och i praktiken avgörs många tvister enligt domstolsland

Detta examensarbete är inspirerat av den slöjdebatt som sker i Sverige idag, angående huruvida ett slöjförbud bör införas i den svenska för- och grundskolan. Arbetet intar ett straffrättsligt perspektiv på frågan och undersöker hur argumenten som framförs av politiska förespråkare, i ett par utvalda motioner, förhåller sig till Nils Jareborgs och Claes Lernestedts kriminalrättsliga grundprinciper.

Den här kvalitativa studien handlade om internationella studenter och coronapandemin utifrån kritisk realism. Forskningsfrågorna var hur påverkade coronapandemin internationella studenters interpersonella relationer, behov av tillhörighet och social identitet. Åtta (N=8) semistrukturerade intervjuer genomfördes med internationella studenter som hade studerat i Sverige vårterminen 2020 och som hade