Search results

I den här uppsatsen undersöks Klarspråkshjälpens användbarhet för personer som arbetar på offentliga verksamheter och har förkunskaper i klarspråk. För att undersöka användbarheten ombads tre personer som arbetar på en kommun och tre personer som arbetar på en myndighet att använda Klarspråkshjälpen för att redigera en text. I intervjuer med deltagarna visade det sig att de hade använt Klarspråksh

Denna uppsats undersöker artificiell intelligens förmåga att klarspråksanpassa text. Syftet med undersökningen är att ta reda på om Chat GPT-4 kan användas för klarspråksanpassning, och om Chat GPT-4:s klarspråksanpassningar skiljer sig från mänskliga klarspråksanpassningar och i så fall hur. Materialet består av sex klarspråksanpassade versioner av en text från en svensk myndighet. Tre av textern

I den här uppsatsen presenteras hur skrivande och skrivprocessen skildras genom metaforer. Fokus ligger på att kartlägga vilka metaforer som används för att beskriva skrivande, om det finns några mönster i användningen och om det finns skillnader i vilka metaforer som används beroende på vilken typ av skrivande det skrivs om. Materialet består av fyra skrivhandböcker som används som kurslitteratur

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns underlag i språkbruket för att ändra rekommendationen för hur ordet egen böjs i en possessiv konstruktion i singular och om det är rimligt att varianten egna klassas som ytterligare en korrekt variant. För att undersöka det gjordes en korpusundersökning i Korp och Retriever där hobbyskribenters och yrkesskribenters användning av varianten egn

I den här uppsatsen undersöks kommuners texter om råd för att minska smittspridning i samband med coronapandemin. Syftet är både att undersöka hur väl kommunerna följer råden för klarspråk och att jämföra stora och små kommuners klarspråksanvändning. Materialet består av sex texter: tre från de små kommunerna Falkenberg, Jokkmokk och Olofström samt tre från de stora kommunerna Stockholm, Håbo och

I den här uppsatsen undersöks meningslängdens betydelse för läsförståelsen hos barn med lässvårigheter. Syftet är att ta reda på om råden om att skriva korta meningar i lättläst skön­litteratur är rimliga eller behöver nyanseras. Med en kvantitativ metod jämförs skön­litterära texter som manipulerats på fyra olika sätt – med långa och korta meningar och med och utan sambandsskapande ord. Materiale

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur läsbarheten i Region Skånes version av 1177 Vårdguidens covid-19-information har förändrats under pandemins gång. Materialet består av två artiklar om covid-19 från 1177.se som analyseras i tre olika versioner hämtade från 2020, 2021 och 2022. Artiklarnas läsbarhet analyseras utifrån infallsvinklarna disposition, tilltal och omtal och

Studiens syfte är att undersöka hur fackförbunden Akademikerförbundet SSR och Vision artikulerar socialtjänstens situation i artiklar och pressmeddelanden publicerade på deras hemsida samt i deras medlemstidningar utgivna under år 2015 fram till och med april 2016. Studiens metodologiska tillvägagångssätt är en kvalitativ innehållsanalys och dess teoretiska utgångpunkter är organisationsteori och

Denna uppsats undersöker hur en psykiatrisk vårdinstitution väljer att informera om psykiska sjukdomar när mottagaren är barn som är anhöriga i psykiatrin. Syftet är att ta reda på vilka sociala strategier som används för att informera om ett känsligt ämne på ett respektfullt och förtroendeingivande sätt. I min undersökning har jag utgått från teorier om artighetsstrategier som kan sägas skapa ant