Search results

I Sverige finns inget direkt förbud mot att bränna religiösa skrifter, vilket det däremot finns i Finland. Att bränna religiösa skrifter är en form av hädelse, och det är en sådan typ av lagstiftning som Finland har. Att häda innebär att kränka Gud eller ett annat religiöst föremål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hädelselagstiftningens historia i Sverige och Fin-land. Frågeställningarna

En central del av det mervärdesskatterättsliga systemet är rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt. Näringsidkare som bedriver blandad ekonomisk verksamhet behöver metoder för att fastställa hur stor andel av den ingående mervärdesskatten som är avdragsgill. Rätten till avdrag regleras i 13 kap. ML, som genomför bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv. I HFD 2023 ref. 45 underkände HFD

De svenska kriminella gängen beskrivs idag drivas av jakten på status och det talas om en heder bland gängmedlemmar som upprätthålls genom våld och kontroll, särskilt av kvinnor. Därmed har denna studie i syfte att undersöka hur hedersrelaterade normer tar sig uttryck i svenska gängmiljöer, samt vilka könsspecifika konsekvenser som detta medför. Två semistrukturerade intervjuer med två svenska ide

De senaste åren har alltfler EU-medborgare, främst romer från Rumänien och Bulgarien, kommit till Sverige för att försörja sig på svenska gator och torg. I folkmun kallas de ”tiggare”, i svenska officiella dokument kategoriseras de som ”utsatta EU-medborgare”. Ungefär 100 av unionsmedborgarna som bor i utsatthet i Sverige är barn. Denna uppsats handlar om tillgången till hälso- och sjukvård för ba

Denna uppsats utforskar hur resning i brottmål till förmån för den tilltalade fungerar som funktion i Sverige och Norge. Den syftar vidare till att, med en komparativ metod, utreda funktionerna i respektive land och analysera vad Sverige kan lära sig utifrån de skillnader som finns i Norge. I ett uppmärksammat mål i Sverige förra året blev en person beviljad resning efter tredje försöket för att

En av de mest fundamentala principerna inom den svenska aktiebolagsrätten är det begränsade personliga ansvaret som stadgas i 1 kap. 3 § ABL. Innebörden av regeln är att aktieägare som huvudregel endast svarar för tillskjutet kapital. Tack vare ansvarsbegränsningen har investeringar i riskfyllda affärsprojekt möjliggjorts. Från huvudregeln finns dock vissa lagstadgade associationsrättsliga bestämm

Uppsatsen behandlar frågan om det i svensk rätt finns ett humanitärt undantag från straffbarheten vid människosmuggling och organiserande av människosmuggling. Att något sådant undantag skulle finnas stöds inte av bestämmelsernas ordalydelse men däremot av vissa uttalanden i förarbeten och praxis. Det sägs på flera ställen i både förarbeten och praxis att den inte är straffbart att av endast ideel

Sverige har både ett intresse och en skyldighet att inte låta grova krigsbrottsförbrytare få uppehålla sig inom landets gränser utan att prövas straffrättsligt. Enligt reglerna i utlänningslagen kan en särskild situation uppstå då asylsökande som, genom att begå krigsbrott innan sin ankomst till Sverige, exkluderas från rätt till asyl men ändå inte kan återsändas på grund av att han eller hon risk

I Sverige genomfördes i juli 2014 en lagändring som innebar att möjligheten för personer under 18 år att få dispens för att gifta sig togs bort. I samband med ändringen begränsades även möjligheten att erkänna utländska äktenskap med svensk anknytning i de fall då någon av parterna var under 18 år vid äktenskapets ingående. Begränsningen innebär att dessa äktenskap som regel inte längre erkänns om

Syftet med uppsatsen är att genom en rättsdogmatisk metod och ett kritiskt perspektiv granska huruvida innehållet i termen barnets bästa förhåller sig till brottsofferbegreppet i svensk rätt. Uppsatsen behandlar frågan om en inkorporering av barnkonventionen är motiverad med hänsyn till barnets rätt att komma till tals i situationer där barn bevittnar våld mot närstående. Frågan om barn som bevitt

I takt med att EU skapat sig en större roll för samhandeln mellan de anslutande medlemsländerna har den EU-rättsliga ordningen inverkat på vissa av de nationella rättsystemen. Ett relativt nytt system har frivilligt införts i den svenska rätten vilket behandlar bekämpningsmedel för konkurrensöverskridande samarbeten som karteller. Denna kartellbekämpande ordning, kallad eftergiftssystemet, har int

Den gällande svenska våldtäktsregleringen baseras antingen på tvång eller på otillbörligt utnyttjande vid en särskilt utsatt situation. I begreppet tvång ligger såväl våld som hot, vilka båda enligt den svenska regleringen är lågt ställda krav. ”Särskilt utsatt situation” å andra sidan ser bland annat till vissa exemplifierade situationer. I och med att Europadomstolen avkunnade Bulgariendomen, vi

Virtuella valutor i allmänhet och bitcoin i synnerhet är en del i den digitala utveckling som sker i allt snabbare takt. Virtuella valutor har under de senaste åren gått ifrån att vara en företeelse som enbart attraherade en ytterst begränsad skara individer till att bli ett globalt virtuellt valutasystem med miljontals användare. Även den finansiella expansionen som virtuella de valutorna varit mVirtual currencies in general and bitcoin in particular are parts of a digital development that is currently entering the financial markets in an increasing phase. Moreover, virtual currencies were just a few years ago an occurrence that attracted only a very few particular types of people. However, presently virtual currencies have developed into becoming a major global phenomenon with millions o

I denna uppsats jämförs de svenska häktnings- och restriktionsreglerna med motsvarande norska och danska regler. Uppsatsens syfte är att, utifrån skillnader mellan regelverken, undersöka vilka rättspolitiska argument som kan göras gällande för att de svenska häktnings- och restriktionsreglerna borde ändras. I uppsatsen används två metoder, komparativ metod och rättsanalytisk metod. Den komparativa

Under de senaste årtiondena har samhället förändrats och idag är samboförhållandet en vanlig samlevnadsform i både Sverige och Finland. Trots liknande rättskultur, skiljer sig sambors efterlevandeskydd åt i dessa länder. Syftet med denna uppsats är i första hand att, mot bakgrund av sambolagstiftningen i Sverige och Finland, redogöra för likheter och skillnader gällande sambors efterlevandeskydd i

Det saknas möjlighet att genomgå en surrogatprocess inom vården i Sverige. Svenska par och ensamstående vänder sig istället utomlands för att anlita en surrogatmoder. Därefter ämnar de bli erkända som rättsliga föräldrar till barnet eller barnen i Sverige. Sverige har intagit en negativ ställning till att införa surrogatmoderskap i Sverige och vill inte heller underlätta för enskilda som vänder si

Sverige har idag ett system med en mycket stark presumtion för villkorlig frigivning efter två tredjedelar av avtjänat fängelsestraff. Enbart den intagnes skötsamhet under sin anstaltsvistelse kan läggas till grund för att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp. En majoritet av de svenska riksdagspartierna vill ändra eller avveckla systemet med villkorlig frigivning så som det ser ut i