Search results
Filter
Filetype
Your search for "swedish" yielded 91218 hits
SAFE i Sverige? - Om ett amerikanskt "investeringsdokument" och dess tillämpning inom ramen för gällande svensk rätt
Aktiebolag är i behov av kapital. Detta beror dels på ett lagstadgat krav om att alla aktiebolag måste inneha ett aktiekapital, dels på att olika affärsprojekt och investeringar kostar pengar. Det finns nackdelar med samtliga befintliga finansieringsalternativ. Av denna anledning utreds i detta arbete, med användande av den rättsdogmatiska metoden, om en alternativ lösning för kapitalanskaffning iLimited companies are in need of capital. This is partly due to the statutory requirement that all limited companies must hold a share capital, but also because of the fact that different business projects and investments cost money. The existing financing options all have some disadvantages. As a result, this essay investigates an alternative solution for the raising of capital in limited compani
Finns det civilrättsliga skyddsåtgärder i svensk rätt? - En analys av den svenska implementeringen av förordning (EU) 606/2013
Den 11 januari 2015 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU av den 13 december 2011 om den europeiska skyddsordern och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 606/2013 av den 12 juni 2013 om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor i kraft inom Europeiska unionen. På grund av sin natur behövdes kompletterande bestämmelser införas i svensk nationell On January 11th, 2015, Directive 2011/99/EU of the European Parliament and of the Council of 13 December 2011 on the European protection order and Regulation (EU) No 606/2013 of the European Parliament and of the Council of 12 June 2013 on mutual recognition of protection measures in civil matters entered force in the European union. Due to the complex nature of the regulation, supplementary legis
SD in i värmen : en diskursanalytisk studie av hur Sverigedemokraterna skildrades i svensk rikspress 2014-2016
Språkkrav vid rekrytering - En studie om arbetsgivarens rätt att ställa krav på svenskkunskaper
Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden ökar och arbetslösheten bland utrikes födda är idag högre än någonsin tidigare. En anledning till att det är så svårt för utrikes födda att få tillträde till arbetsmarknaden är att de inte anses leva upp till de krav på svenskkunskaper som ställs. Samtidigt kan alltför höga krav på språkkunskaper utgör
Vinstmarginalbeskattning för resebyråer - Är de svenska bestämmelserna förenliga med mervärdesskattedirektivet?
Uppsatsen kommer undersöka om de svenska bestämmelserna för vinstmarginalbeskattning av resebyråer är förenligt med bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet. Detta görs då det framkommit att bestämmelserna tolkas olika i Europeiska unionens medlemsstater och föranlett flera mål om fördragsbrott. Detta görs genom att gå igenom nyckelbegreppen resande, resor och beskattningsunderlag. Uppsatsen går
Yttrandefrihet och personlig integritet i konflikt
Syftet med denna uppsats är att redogöra för den utsträckta yttrandefrihet som finns i svensk rätt och belysa dess relation till personlig integritet. Skyddet för yttrandefriheten i svensk rätt är omfattande och består av rätten att yttra sig samt av det rättsliga skyddet. Regeringsformen ger var och en rätt till yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen, innehållande offentlighetsprincipen, samt
Lönediskriminering - En kritisk granskning av Arbetsdomstolens praxis vid lönediskriminering mellan män och kvinnor
Arbetsdomstolen har som högsta instans endast vid två tillfällen fällt en arbetsgivare för lönediskriminering på grund av kön i Sverige och senast det hände var 1996. Sedan dess har vi fått en ny diskrimineringslag, EU-rätten har fått ett ökat fokus på civila rättigheter och jämlikhet mellan könen har gått från att vara en konkurrensfråga till en av EU:s huvudprinciper. Den individuella lönesättni
Andragenerationens makedonier Kvalitativ studie med fem svenskfödda makedoniers syn på integrering och barnuppfostran.
Lagförslag om villkor enligt kollektivavtal i offentliga upphandlingar – Förenligt med unionsrätten?
Svenska myndigheter upphandlade år 2012 för mångmiljardbelopp. Att använda offentlig upphandling som ett sätt att effektivisera användningen av skattemedel genom att nå samhälleliga mål såsom skäliga villkor för arbetstagare är inte längre så kontroversiellt som det tidigare varit. Det nya EU-rättsliga upphandlingsdirektivet 2014/24/EU öppnar ännu mer än tidigare upp för möjligheten att ta sociala
Ett dolt kronvittnessystem? - Den svenska rättsordningens sätt att hantera kronvittnen
Vid revideringen av brottsbalken 1989 infördes det billighetsskäl i 29 kap. 5 § BrB som rätten utöver brottets straffvärde ska beakta vid straffmätningen. Omständigheterna som räknas upp i paragrafen är sådana som inträffat efter brottets genomförande eller som har med den tilltalades personliga omständigheter att göra. Rätten får, med stöd av billighetsskälen, döma till lindrigare straff än vad s
Att börja från början
Barnen utan blåmärken - När våldet inte lämnar synliga spår
Barnagaförbudet i svensk rätt innebär ett absolut skydd för barn att leva ett liv fritt från övergrepp. Förbudet präglas av principen om barnets bästa. Barnagaförbudet innebär däremot inte att alla typer av övergrepp mot barn är sanktionerade med straff. En grupp som riskerar att falla utanför svensk straffbestämmelse är de barn som utsätts för våld i hemmet utan att det lämnar synliga spår. Brott
Från formell till ekonomisk arbetsgivare
Sverige har föreslagit ett införande av en ändrad syn på arbetsgivarbegreppet från ett skatteperspektiv. Historiskt sett har Sverige alltid tillämpat ett så kallat formellt, eller legal, synsätt på vem som är arbetsgivare. Enligt det formella arbetsgivarbegreppet är arbetsgivaren den som är part till anställningsförhållandet eller den som betalar ut ersättning för utfört arbete. Ändringen som fö
Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas
Lönetransparensdirektivet – är det nu vi får jämställda löner? En analys av lönetransparensdirektivet och dess potentiella påverkan på det svenska rättsläget om könsrelaterad lönediskriminering
Könsrelaterade löneskillnader har försökt bekämpas på EU-nivå genom likalöneprincipen som stadgas i artikel 157 FEUF och är konkretiserad i Recastdirektivet. Bestämmelserna verkar inte vara tillräckliga för att eliminera problemet. Utöver lönediskrimineringsförbud, har arbetsgivare i Sverige en skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder. Trots att löneskillnader minskat på den svenska arbetsmarknad
Precision och försvar - Om kraven på gärningsbeskrivningens precision enligt Rättegångsbalken och Europakonventionen
I svensk rätt finns bestämmelser som berör gärningsbeskrivningen i 30:3 RB och 45:4 RB. Det första lagrummet stadgar att gärningsbeskrivningen utgör ramen för domstolens prövning. Det andra lagrummet stadgar vilket innehåll en gärningsbeskrivning ska ha. Frågan hur preciserad den information som ges i gärningsbeskrivning ska vara har länge varit omdiskuterad. Kraven på gärningsbeskrivningens prec
Surrogatmodern, barnet och det rättsliga föräldraskapet - när rättsliga och sociala familjeband inte överensstämmer
Surrogatmoderskap är inte tillåtet enligt svensk rätt. Det saknas ett uttryckligt förbud men andra regleringar utesluter surrogatarrangemang genom sina bestämmelser. Detta kan vara problematiskt eftersom svenska medborgare som anlitar surrogatmödrar utomlands inte anses vara rättsliga föräldrar till barnet när det föds. Syftet med denna framställning har varit att undersöka hur det rättsliga föräl