Search results

This article is over 5 years old, and the information may therefore be outdated. When Lund University switched to digital teaching there were many challenges both for the teaching staff and students. How exams and assessment were to be conducted now that the students were not on-site was an important question and a very difficult challenge. The existing tools for digital on-campus exams were teste

https://www.staff.lu.se/article/digital-exams-campus-and-remote-solutions - 2026-06-21

Under pandemins zoom-möten har vi sett många variationer i hur mötesdeltagarna riggar sin hemmastudio. Men hur gör politiska ledare och toppdiplomater för att visa sin status? Elsa Hedling, som forskar om diplomatins digitalisering, har gjort en studie över hur internationella makthavare arbetar med sin framtoning på skärmen. När världens ledare träffas finns i vanliga fall ett strängt protokoll d

https://www.svet.lu.se/artikel/sa-markerar-diplomater-status-under-pandemins-virtuella-moten - 2026-06-21

Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symptom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symptomens uppkomst vid Alzheime

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/alzheimerproteiner-kan-ligga-bakom-psykiska-symtom-hos-aldre - 2026-06-21

Genom att analysera små blåsor som hjärncellerna släpper ifrån sig för att kommunicera med omgivningen, mikrovesiklar, kartlägger forskare vid Lunds universitet vad som sker i hjärnan hos strokepatienter. Mikrovesiklar kan mätas i blodet och studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke, ökar förståelsen av stroke och öppnar dörrar för nya behandlingsstrategier.Stroke orsakad av b

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/sparamnen-i-blodet-speglar-vad-som-sker-i-hjarnan-vid-stroke - 2026-06-21

Bland vinterns disputationer vid Medicinska fakulteten, lyfter vi denna gång dessa: Mattias Hills arbete om hjärt-lunghälsa hos personer som levt länge med en svår ryggmärgsskada. João Vieira om fetmas effekt på ämnesomsättning, minne och återhämtning efter stroke. Ellen Landgren om patienters upplevelser av personcentrerad vård vid reumatoid artrit. Ida von Konow om hur barn med medfödda hjärtfel

https://www.medicin.lu.se/artikel/om-ryggmargsskada-fetma-reumatism-och-donerade-hjartklaffar - 2026-06-22

Genom att analysera små blåsor som hjärncellerna släpper ifrån sig för att kommunicera med omgivningen, mikrovesiklar, kartlägger forskare vid Lunds universitet vad som sker i hjärnan hos strokepatienter. Mikrovesiklar kan mätas i blodet och studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke, ökar förståelsen av stroke och öppnar dörrar för nya behandlingsstrategier.Stroke orsakad av b

https://www.medicin.lu.se/artikel/sparamnen-i-blodet-speglar-vad-som-sker-i-hjarnan-vid-stroke-2 - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ibland förändras maktbalansen mellan världens stormakter mitt framför ögonen på oss – som när muren föll för 30 år sedan eller som de senaste veckorna när USA drog sig bort från i de kurdiska områdena i Syrien. Ibland sker förändringarna så långsamt att vi inte märker det. Under Framtidsveckan lät vi fem experter –

https://www.lu.se/artikel/vem-kommer-att-bestamma-i-framtiden - 2026-06-22

Sverige och Danmark är bland de länder i världen med högst förekomst av typ 1-diabetes i relation till invånarantal. Här finns också en lång tradition av forskning om sjukdomen. DiaUnion är ett samarbete mellan forskare och life science-företag i Öresundsregionen och projektet finansieras av bland annat EU. I DiaUnion går länderna samman i kampen mot typ 1-diabetes och relaterade autoimmuna sjukdo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diaunion-screenar-barn-autoimmuna-sjukdomar-i-oresundsregionen - 2026-06-21

Förståelsen för att andra kan ha ett annat perspektiv än ditt, är grundläggande i mänsklig socialitet. Att ta en annan persons visuella perspektiv är en komplex förmåga som uppträder hos barn först runt två års ålder. En ny studie från Lunds universitet, publicerad i Science Advances, visar att denna förmåga först uppstod hos dinosaurier, åtminstone 60 miljoner år innan den uppträdde hos däggdjure

https://www.lu.se/artikel/dinosaurier-var-forst-med-att-anta-ett-annat-perspektiv-sitt-eget - 2026-06-22

Under pandemins zoom-möten har vi sett många variationer i hur mötesdeltagarna riggar sin hemmastudio. Men hur gör politiska ledare och toppdiplomater för att visa sin status? Elsa Hedling, som forskar om diplomatins digitalisering, har gjort en studie över hur internationella makthavare arbetar med sin framtoning på skärmen. När världens ledare träffas finns i vanliga fall ett strängt protokoll d

https://www.lu.se/artikel/sa-markerar-diplomater-status-under-pandemins-virtuella-moten - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En teknolog och två medicinare vid Lunds universitet får 2 miljoner euro var från Europeiska forskningsrådet (ERC) i 2014 års utlysning av ERC Consolidator Grant till etablerade toppforskare. Av 2 525 inkomna ansökningar från hela Europa beviljades bidrag till 372. Av de 372 beviljade ansökningarna kom nio från fors

https://www.lu.se/artikel/6-miljoner-euro-till-toppforskare-vid-lunds-universitet - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Projekt Öppen vetenskap vid LUI september tog rektor ett beslut om ett 2-årigt projekt som syftar till att etablera en stödfunktion för forskare inom området öppen vetenskap. UB involveras genom att Kristoffer Holmqvist blir projektledare på 50%.Från beslutet ”Anvisning av medel till och genomförande av projektet öp

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-oktober-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation - 2026-06-21

ACTRIS is a state-of-the-art European research infrastructure within atmospheric science. The European Commission has now decided to establish ACTRIS ERIC – a consortium for research infrastructures linked to aerosols, clouds and reactive trace gases in order to increase knowledge about climate change and air pollution. The consortium includes 17 countries which contributes to a broad spectrum of

https://www.fysik.lu.se/en/article/atmospheric-research-europe-reaches-new-heights - 2026-06-21

This article is over 5 years old, and the information may therefore be outdated. CONFERENCE, 350TH ANNIVERSARY This event is part of the Lund university 350 jubilee and will be held in Swedish only. Therefore the information that follows is in Swedish.Den smarta staden väcker löften om effektivare och mer hållbara lösningar och kommersiella förhoppningar om nya produkter, tjänster och marknader. M

https://www.iiiee.lu.se/article/humans-city-day-focusing-sustainable-urban-planning - 2026-06-21

A major European research initiative is transforming how scientists study life at every scale, from molecules to entire organisms. Euro-BioImaging, a distributed research infrastructure, is providing researchers across Europe with unprecedented access to state-of-the-art imaging technologies and expertise. In Sweden, participation in Euro-BioImaging is coordinated through national infrastructures,

https://www.lbic.lu.se/article/euro-bioimaging-expands-access-advanced-imaging-across-europe - 2026-06-21

Hur maximerar man effekten av intressenternas medverkan i forskningsprojekt? Det har det sex år långa forskningsprogrammet UserAge utforskat. Intressenters medverkan i forskning förespråkas ofta, men det är först nu som effekterna har kartlagts. I CASE:s forskningsprogram UserAge har 25-talet vetenskapliga artiklar publicerats sedan programmet startade 2017.Christine E. Laustsen och Camilla Malm v

https://www.case.lu.se/artikel/userage-sa-involveras-anhoriga-och-professionen-bast - 2026-06-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. . För att en forskare ska ha framgång behöver han eller hon inte bara producera god forskning – denna måste också bli synlig i den hårda konkurrensen.Detta har lett till framväxten av en gråzon med mer eller mindre oseriösa tidskrifter som tar betalt av de forskare som vill bli omnämnda. Kristoffer Holmqvist varnar

https://www.lu.se/artikel/oserios-open-access-publicering-har-blivit-en-ny-industri - 2026-06-21

Magnetkameratekniken har gjort det möjligt för forskare och kliniker att se hur vi människor ser ut på insidan – i alla kroppsdelar som innehåller vatten – utan att behöva använda kirurgi. Men för några år sedan höll nya EU-regler på att sätta käppar i hjulet. De har arbetat tillsammans sedan 1980-talet, röntgensjuksköterskan Titti Owman och forskaren Pia Sundgren. – På den tiden använde vi oss bl

https://www.medicin.lu.se/artikel/har-vassas-vard-och-forskning-med-hjalp-av-magnetkamerorna - 2026-06-21

Kalhyggen anses ofta vara negativa för den biologiska mångfalden, varför hyggesfritt skogsbruk diskuteras som ett mer gynnsamt alternativ. Men kan det vara så att kalhyggen – med rätt förvaltning i ett landskapsperspektiv – skulle kunna gynna vissa arter? På senare tid har det blivit allt vanligare att hitta fåglar och dagfjärilar på kalhyggen, arter som normalt trivs på exempelvis slåttermarker o

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forvaltning-av-kalhyggen-att-gynna-vissa-arter - 2026-06-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Några frågor till Fredrik Nilsson. Tillsammans med Lars-Eric Jönsson från Institutionen för kulturvetenskaper är han redaktör för nyutkomna ”Kulturhistoria – En etnologisk metodbok”. Nio forskare, som samtliga är etnologer, har skrivit olika kapitel. Från Institutionen för service management och tjänstevetenskap med

https://www.ses.lu.se/artikel/manga-metoder-att-forsta-historien - 2026-06-21