Search results

Stiftelsen Promobilia satsar 25 miljoner kronor på ett nytt, storskaligt forskningsprojekt mot Parkinsons sjukdom. Donationen gör det möjligt för fyra forskargrupper, varav en vid Lunds universitet och tre vid Karolinska Institutet, att kraftsamla kring utvecklingen av nya behandlingsstrategier som angriper sjukdomens grundorsaker. Med hjälp av innovativa metoder, såsom avancerade genterapier och

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stiftelsen-promobilia-satsar-25-mkr-mot-parkinsons-sjukdom - 2026-05-05

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.fysik.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2026-05-05

Anne‑Lise Viotti, forskare vid avdelningen för atomfysik, tilldelas ett femårigt forskningsanslag på 15 miljoner kronor från ÅForsk. Med stödet kan hennes grupp fördjupa och vidareutveckla arbetet med ultrasnabbt extremt ultraviolett ljus, ett område med betydelse för både grundforskning och framtida teknologier. Banar väg för ny förståelse av elektroners rörelserDen process som Anne‑Lise Viotti s

https://www.fysik.lu.se/artikel/stort-forskningsanslag-till-anne-lise-viotti-banbrytande-xuv-studier - 2026-05-05

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2026-05-05

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-05-05

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-05-05

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-05-05

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-05-05

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.biologi.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-05-05

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och -7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.biologi.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-05-05

Grattis Anna Blom, professor i medicinsk proteinkemi vid Lunds universitet, som får Svenska Läkaresällskapets (SLS) Berzeliusmedalj i guld 2021 för nyskapande forskning inom medicinsk kemi. Hur känns det att ta emot den här fina utmärkelsen? – Det är en stor ära för mig att tilldelas Berzeliusmedaljen och att vår forskning uppmärksammas. Jag började min postdoc-utbildning på klinisk kemi i Malmö 1

https://www.medicin.lu.se/artikel/anna-blom-far-berzeliusmedaljen-2021-framsteg-inom-medicinsk-kemi - 2026-05-05

På uppdrag av regeringen utvecklar och tillhandahåller SciLifeLab avancerade tekniker, instrument och kompetens till forskare inom akademin, industrin och sjukvården i hela Sverige. Sedan den 1 juni i år är Johan Malmström plattform Scientific Director vid Integrated Structural Biology, ISB, som är en av plattformarna inom SciLifeLab. Vad är plattformens uppdrag? – Plattformen kommer i samarbete m

https://www.medicin.lu.se/artikel/johan-malmstrom-science-director-plattform-vid-scilifelab - 2026-05-05

E-handeln ökar i rekordfart och nästan allt går att handla på nätet. Kläder, hemelektronik och livsmedel – för de flesta konsumenter står varorna utanför dörren när de önskar. Men än så länge når e-handelns leveranser inte den äldre befolkningen i lika stor utsträckning. Under pandemin har e-handeln blivit ett alltmer självklart val. Näthandeln är och har varit ett sätt att undvika coronasmitta, m

https://www.ch.lu.se/artikel/kylt-leveransskap-kan-underlatta-nathandel-aldre - 2026-05-05

Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt försöker svara på frågan hur det kom sig att 217 patienter på Vipeholmssjukhuset i Lund dog under åren 1941, -42 och -43. Med hjälp av arkivmaterial undersöker fyra forskare hur vardagen kan ha sett ut på Vipeholmssjukhuset, vilka idéer och åsikter man hade i ledning och hur arbetet organiserades för de anställda. – När man pratar om Vipeholm har, med all rä

https://www.ses.lu.se/artikel/doden-pa-vipeholm-utreds-med-hjalp-av-arkivforskning - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I dag, måndag den 14 oktober 2019, offentliggjordes årets pristagare i Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Pristagarna är Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer ”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”. Forskaren och nationalekonomen Jan Bietenb

https://www.lu.se/artikel/lundaekonom-om-ekonomipristagarna-ingen-tvekan-om-att-esther-duflo-fortjanar-priset - 2026-05-06

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vinnova satsar 20 miljoner kronor på ett forskningsprojekt om universitetets roll som samhällsbyggare. – Hur kan universiteten bidra till samhällsutvecklingen? Vi kommer att titta på förändringsprocesser inom akademi och samhällsliv. Det kan vara allt från hur universiteten utformar utbildningar till hur de förhålle

https://www.lu.se/artikel/20-miljoner-till-forskning-om-universitetets-roll-i-samhallet - 2026-05-06

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap, tilldelas tillsammans med tre forskare i Italien och Danmark, prestigefulla ERC Synergy Grant på 10 miljoner euro. Målet för de fyra forskarna är att utveckla skräddarsydda nervceller från stamceller för cellterapi vid Parkinsons sjukdom eller Huntingtons sjukdom. Grattis! – Tack, det känns väldigt roligt av många anledningar! Dels är det mycket p

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-synergy-grant-utveckling-av-skraddarsydda-stamcellsbehandlingar - 2026-05-06

Karin Johansson är en av de forskare som får anslag. Hon forskar på lymfödem, ett område där det hänt mycket inom diagnostik och behandling de senaste åren.  – Nämen vad glad jag blir - då blir det pengar till fler doktorander, säger Karin Johansson, docent och forskare verksam i forskargruppen Rehabilitering och hållbar hälsa vid Institutionen för hälsovetenskaper och knuten till Lunds universite

https://www.medicin.lu.se/artikel/133-miljoner-kronor-till-forskare-vid-lunds-universitet-nar-cancerfonden-delar-ut-arets-anslag - 2026-05-05

Doktoranden Karl Teurneau-Hermansson, ST-läkare i thoraxkirurgi och sedan tidigare specialist i allmänkirurgi är en av årets Teggerstipendiater. Hans forskning syftar till att förhindra neurologiska skador hos patienter som opereras för akut typ A aortadissektion. Aortadissektion är en sjukdom som uppstår på grund av ett hål i det innersta av kroppspulsåderns tre vägglager. Detta får följd till at

https://www.medicin.lu.se/artikel/mer-tid-till-forskning-tack-vare-teggerstiftelsen - 2026-05-05

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram en fem i topp-lista. Det finns många studier som undersöker enskilda livsstilsfaktorer, men det har saknats forskning där man sätter de olika faktorerna

https://www.medicin.lu.se/artikel/livskvalitet-fem-i-topp-lista - 2026-05-05