Search results

För över hundra miljoner år sedan slog en himlakropp ned på månen och bildade den från jorden synliga jättekratern Tycho. Den vedertagna dateringen är 109 miljoner år. Men en ny avhandling från Lunds universitet visar att kratern troligtvis är betydligt äldre än så. Den 85 kilometer breda och 4,8 kilometer djupa Tychokratern har under flera hundra år fascinerat människan. Likt ett stekt ägg har de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/datering-av-kand-mankrater-ifragasatts-i-ny-avhandling - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I 13 år drev rättssociologiprofessor Per Wickenberg ett internationellt program för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i skolor och utbildning i 16 länder. Över 500 personer från 29 länder utbildades inom programmet, som lett till hundratals lokala projekt för att förbättra barns livssituationer

https://www.soclaw.lu.se/artikel/wickenberg-blickar-bakat-och-framat-pa-framjandet-av-barns-rattigheter-i-ny-rapport - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Under veckan har den terrormisstänkte Rakhmat Akilov själv berättat i rätten om attacken på Drottninggatan i Stockholm då fem personer miste livet. Lisa Flower, emotionssociolog, har tittat närmare på hur försvarsadvokater förhåller sig till allvarliga brott och hur de hanterar sina känslor i rättssalen. Nu är Lisa

https://www.soc.lu.se/artikel/hur-kan-du-forsvara-en-terrorist - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Fackets nya roll och förhållandet mellan innovation och kvalitet på arbetet är innehållet i två nya sociologiska artiklar publicerade i tidskriften "European Journal of Workplace Innovation". Anders Kjellberg, Susanne Boethius och Chris Mathieu medverkar i ett specialdubbelnummer av tidskriften "European Journal of

https://www.soc.lu.se/artikel/tre-sociologer-medverkar-i-specialnummer-om-den-hallbara-europeiska-arbetsplatsen - 2026-05-05

Myndigheter och företag kan idag uppleva att de utmanas av misstroende medborgare i digitala forum. Även om organisationer och medborgare sällan möts i dialog eller diskussion med varandra, så konstruerar de hela tiden föreställningar om varandra. Detta är något Maria Rosén, Institutionen för strategisk kommunikation, tittat närmare på i sin avhandling som hon försvarar den 21 maj 2021. Avhandling

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-avhandling-i-strategisk-kommunikation - 2026-05-05

En ny rättssociologisk studie visar att personer som fått brottsofferersättning ofta upplever att kompensationen är för låg för att vara meningsfull. Både allmänheten och brottsoffer vill se högre brottsofferersättning – och nu har regeringen lämnat ett lagförslag om höjda ersättningsbelopp. Tre fjärdedelar av brottsoffren svarar att pengarnas betydelse varit begränsad eller obefintlig. Åtta av ti

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-laga-krankningsbelopp-riskerar-att-gora-mer-skada-nytta - 2026-05-05

Med en dryg vecka kvar till valet är tonläget i politiken högt och polariseringen tydlig. Men skiljaktigheterna handlar inte bara om ideologi och åsikter. Man är också benägen att tycka att motståndarna är oärliga, ointelligenta och fördomsfulla. Det visar forskare vid Lunds och Göteborgs universitet i en studie om så kallad affektiv polarisering. Tidigare studier från amerikansk politik har visat

https://www.sam.lu.se/artikel/hat-och-fordomar-kan-forsvara-regeringsbildning - 2026-05-05

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Socialsekreterarnas arbetsuppgifter i Trelleborg har delvis övertagits av ”smarta datorer”, eller automatiserat beslutsfattande. Nu ska forskare i socialt arbete utvärdera den omstridda Trelleborgsmodellen och ta reda på vad som händer när ny teknik tar över vissa arbetsuppgifter. Blir socialsekreterarna färre eller

https://www.sam.lu.se/artikel/omstridda-trelleborgsmodellen-utvarderas - 2026-05-05

En internationell forskargrupp, ledd av Johan Jakobsson vid MultiPark, Lunds universitet, har tilldelats ett anslag på 52 miljoner från Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP) i samarbete med Michael J. Fox Foundation för att driva ett forskningsprojekt hur transposoner— ofta kallade "hoppande gener" — bidrar till neuroinflammation och utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Hoppande gener är delar

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/52-miljoner-gar-till-att-avsloja-genetiska-faktorer-bakom-parkinsons-sjukdom - 2026-05-05

En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Upptäckten typer på att kärlförändringar kan driva på neurodegenerativa sjukdomar snarare än att de uppstår som en följd av nervcellsskador. En ökad risk för demens hos personer som utsatts för svår hjärnskada, s

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2026-05-05

Stiftelsen Promobilia satsar 25 miljoner kronor på ett nytt, storskaligt forskningsprojekt mot Parkinsons sjukdom. Donationen gör det möjligt för fyra forskargrupper, varav en vid Lunds universitet och tre vid Karolinska Institutet, att kraftsamla kring utvecklingen av nya behandlingsstrategier som angriper sjukdomens grundorsaker. Med hjälp av innovativa metoder, såsom avancerade genterapier och

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stiftelsen-promobilia-satsar-25-mkr-mot-parkinsons-sjukdom - 2026-05-05

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.fysik.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2026-05-05

Anne‑Lise Viotti, forskare vid avdelningen för atomfysik, tilldelas ett femårigt forskningsanslag på 15 miljoner kronor från ÅForsk. Med stödet kan hennes grupp fördjupa och vidareutveckla arbetet med ultrasnabbt extremt ultraviolett ljus, ett område med betydelse för både grundforskning och framtida teknologier. Banar väg för ny förståelse av elektroners rörelserDen process som Anne‑Lise Viotti s

https://www.fysik.lu.se/artikel/stort-forskningsanslag-till-anne-lise-viotti-banbrytande-xuv-studier - 2026-05-05

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2026-05-05

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-05-05

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-05-05

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-05-05

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-05-05

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.biologi.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-05-05

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och -7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.biologi.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-05-05