Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. . Statiner är ett kolesterolsänkande läkemedel som nästan en miljon svenskar tar för att minska sin risk för hjärt-kärlsjukdomar. Men kanske statinerna också kunde bli ett läkemedel mot bröstcancer? Det hoppas i alla fall cancerforskaren Signe Borgquist. Signe Borgquist hoppas kunna bevisa att kolesterolsänkande sta

https://www.lu.se/artikel/vanlig-medicin-kan-ha-effekt-mot-brostcancer - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Var är debatten om Strut-utredningens förslag och dess konsekvenser? Det undrar de tre forskarna Kristian Pietras, Hanna Isaksson och Emma Sparr som oroar sig särskilt över ett av förslagen. – Förstärkta basanslag på bekostnad av att forskningsråden försvagas kan innebära att forskningen tappar sin frihet och intern

https://www.lu.se/artikel/strut-utredningen-den-fria-forskningen-i-fara - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Risken med att låta sig styras av rankning är att universiteten blir marknadsanpassade utbudsproducenter som låter andra sätta agendan. Det menar Mats Benner, professor i forskningspolitik som nyligen presenterade en översiktsrapport om rankning för universitetsledningen. Samtidigt har rankning blivit en så stor och

https://www.lu.se/artikel/rankning-bor-beaktas-men-inte-styra - 2026-06-29

I en ny nationell registerstudie från Lunds universitet har forskare studerat kopplingen mellan prostatacancer och infertilitet. Studien som publiceras i the British Medical Journal omfattar över en miljon svenska män. – Män som söker sjukvård för barnlöshet och assisterad befruktning visade sig ha högre risk för prostatacancer än de som har blivit pappor på naturlig väg, säger Yvonne Lundberg Giw

https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-assisterad-befruktning-och-risk-prostatacancer - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att kunna dra ner på stödet till fossil energi.   – Få känner till det här. Många

https://www.lu.se/artikel/fossil-energi-subventioneras-miljarder - 2026-06-29

I oktober meddelade Vetenskapsrådet sina beslut om ett antal utlysningar inom medicin och hälsa 2025. Totalt beviljas drygt 1,2 miljarder kronor för åren 2025–2031. Forskare vid Medicinska fakulteten beviljades totalt 214 500 000 kronor fördelat på 41 bidrag. En av forskarna som tilldelades projektbidrag är farmakologiforskaren Peter Zygmunt. Vi kontaktade Peter Zygmunt för att höra mer om hans fo

https://www.medicin.lu.se/artikel/jonkanaler-beroring-och-smartforskning - 2026-06-30

Medvetenheten om att pollinerande insekter behöver blommor rika på pollen och nektar ökar. I en ny studie visar det sig att träd kan vara minst lika viktiga för överlevnaden, åtminstone för det röda murarbiet, men troligtvis även för andra vildbin. Ett träd stack – lite oväntat – ut som favorit. Jordbrukslandskapen har förändrats kraftigt det senaste seklet, något som bland annat lett till att ant

https://www.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2026-06-30

Årets största anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse går till Vinay S Swaminathan vid Lunds universitet. Han erhåller fem miljoner kronor för sin forskning om hur frisk bröstvävnad utvecklas till tumörer och sprider sig. Vinay S Swaminathans forskargrupp har utvecklat en 3D-modell som efterliknar tumörens mikromiljö i laboratoriet. Tekniken ger nya möjligheter att förstå sjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-frisk-till-sjuk-i-3d - 2026-06-30

De firar båda 50 i år. Fakultetsmarskalken Kristina blir jubelmarskalk. Och maken Hans kreeras till (blir) jubeldoktor. Så nu är det fest! – Obegripligt att så lång tid förflutit! utbrister Kristina och tittar för ett ögonblick upp från den årliga upputsningen av hattmärket vid köksbordet. I 50 år har Kristina Tornqvist, seniorprofessor och överläkare i oftalmologi (ögonläkare), bistått universite

https://www.intramed.lu.se/artikel/dubbelt-jubel-hos-tornqvists-nog-behover-vi-val-alla-lite-fest-pompa-och-stat - 2026-06-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Som vid många andra sjukdomar är orsaken till diabetes en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer. De senaste åren har forskningen gjort stora genombrott på det genetiska området och identifierat flera gener som ökar risken för att få typ 2 diabetes. Här skriver Cecilia Nagorny Holmberg, forskare på Lunds univer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-ger-kraftigt-okad-insulinfrisattning - 2026-06-29

Alla vet att det ryker när det brinner. Men vad vet man egentligen om vad röken innehåller och hur olika brandförlopp påverkar röken? Och hur påverkar partiklarna i röken räddningspersonalen som är först på plats när en brand ska bekämpas. Forskare vid LTH har i ett unikt försök tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utfört mätningar där röken studerats i detalj vid brän

https://www.lu.se/artikel/unikt-projekt-studerar-brandrok-i-detalj - 2026-06-30

https://www.lu.se/artikel/debatt-forskningsstrategi-ska-visa-vagen - 2026-06-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur går det till när betacellerna frisätter insulin ut till blodbanan och vad ligger bakom en försämrad frisättning vilket är den främsta orsaken till typ 2 diabetes? Här skriver Siri Malmgren, forskare på Lunds universitets Diabetescenter, om sitt avhandlingsarbete. Diabetes kännetecknas av förhöjda mängder socker

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanismer-bakom-insulinfrisattning - 2026-06-29

Efter mer än ett decennium av stiltje har njurforskningen fått ett lyft. Nya läkemedel och biomarkörer gör det möjligt att upptäcka och bromsa sjukdomsförlopp tidigare – något som länge verkade ouppnåeligt. Och det här kommer att påverka personer med diabetes, där njurskada är en allvarlig långtidskomplikation. – Vi står inför en ny era. Det som sker nu liknar det som skedde inom hjärt- kärlsjukvå

https://www.lu.se/artikel/njurarna-far-en-ny-chans - 2026-06-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna. För tio år sedan

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bredare-syn-pa-blatt-kol-ger-input-till-klimatmote - 2026-06-29

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2026-06-29

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2026-06-29

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2026-06-29

Att det är en konst att skriva bra flervalsfrågor är det nog många lärare som håller med om. Flervalsfrågor, på engelska kallade Multiple Choice Questions eller MCQ, är så kallade stängda frågor, där den som svarar får välja bland ett antal givna svarsalternativ istället för att själv formulera ett svar. Foto: Ashley Batz på unsplash.com. MCQ När man skapar sina flervalsfrågor måste man reflektera

https://www.education.lu.se/artikel/konsten-att-formulera-flervalsfragor-till-ett-quiz - 2026-06-29

Nytt gränssnitt till EBSCOhostDen 5:e augusti ändras gränssnittet för EBSCOhost-databaserna. Ni har redan nu möjlighet att bekanta er med gränssnittet via följande länk: http://ludwig.lub.lu.se/login?url=https://research.ebsco.com/c/hrh7jr/search?locale=en Denna länk finns även i Databases A-ZMer information om det nya gränssnittet hittar ni på EBSCO:s hjälpsidor:https://connect.ebsco.com/s/articl

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-maj-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation-4 - 2026-06-29