Search results

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2025-10-13

Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna. För tio år sedan myntades begreppet ”blått kol” för det kol som fångas, skyddas eller lagras i kustn

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bredare-syn-pa-blatt-kol-ger-input-till-klimatmote - 2025-10-13

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2025-10-14

Under två veckor i maj har lärare och studenter från Zhytomyr University fått uppleva en annan tillvaro än det krigstillstånd som råder i hemlandet. I Sverige har de undervisats i reflekterat tänkande och inte minst fått en paus från kriget. Universitetets trafikflyghögskola, TFHS har haft ett utbyte med Zhytomyr University, ett ukrainskt universitet med teknisk inriktning. Syftet med utbytet har

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/ukrainska-studenter-och-forskare-besokte-trafikflyghogskolan - 2025-10-14

Efter ett och ett halvt år börjar det arkeologiska EU­-­­sam­arbetet ArcheoBalt bära frukt. Projektet, som ska ta fram en arkeologisk rutt i södra Östersjö­området, har gjort att arkeologerna vid LU funnit nya vägar att förmedla Uppåkras historia och arkeologiska skatter. Just nu pågår det treåriga 20-miljoners projektet ArcheoBalt. Det är ett EU-samarbete mellan Institutionen för arkeologi och an

https://www.lu.se/artikel/arkeologisk-turiststrak-vaxer-fram-i-jarnaldersmanniskornas-spar - 2025-10-14

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Qualitative Health Research.För alla läkare som vill uppnå specialistnivå, är ett av utbildningsmålen att de på ett empatiskt sätt ska kunna lämna svåra bes

https://www.medicin.lu.se/artikel/utmaningar-med-att-ge-besked-om-svar-sjukdom - 2025-10-13

Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom. Panikångest är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa i Sverige. 2-3 procent av befolkningen har paniksyn

https://www.lu.se/artikel/stor-studie-psykoterapi-mot-panikangest-ger-god-langtidseffekt - 2025-10-14

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2025-10-14

Circular carbon. Internationellt blir ”cirkulärt kol” allt populärare bland stora företag som vill profilera sig som hållbara och klimatneutrala. Är det något att hoppas på, och vad betyder ens orden? Forskarna Ellen Palm och Joachim Tilsted förklarar och ser samtidigt en elefant i rummet. Tillsammans med kollegorna Alexandra Nikoleris och Valentin Vogl har Ellen Palm och Joachim Tilsted, forskare

https://www.lu.se/artikel/nya-trenden-inom-greenwashing-eller-nagot-att-hoppas-pa - 2025-10-14

Varför blev engångsplast så dominerande – och varför är det svårt att bli av med den? En ny avhandling tar ett historiskt grepp om plastens intåg i Sverige från sent 1940-tal, med start i Tetra Paks första mjölkförpackningar, självbetjäningsbutikerna och utvecklingen av det petrokemiska industriklustret i Stenungsund. – Det är jättesvårt att hantera all plast som vi använder idag. Samtidigt är mat

https://www.lu.se/artikel/sa-slog-engangsplast-igenom-i-sverige - 2025-10-14

Epigenetiken har gett forskare nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen. Forskare inom diabetes och epigenetik vid Lunds universitet sammanfattar de viktigaste framstegen i en översiktsartikel som publiceras i Nature Reviews Endocrinology. Orsak

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-kan-bana-vag-individanpassad-behandling-av-typ-2-diabetes - 2025-10-13

När man börjar undervisa enligt metoden det omvända/flippade klassrummet eller utnyttjar digitala medier för att frigöra tid till mer studentaktiva metoder i klassrummet kan man ibland tycka att det är svårt att komma på meningsfulla aktiviteter för studenterna att ägna sig åt på den tiden man nu har ”över” i klassrummet, särskilt om man tidigare varit van vid att föreläsa en stor del av tiden. Hu

https://www.education.lu.se/artikel/blended-learning-att-planera-studentaktiva-undervisningsmetoder - 2025-10-13

Professor Christer Betsholtz, professor vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, tilldelas 2021 års stora Nordiska pris av Eric K. Fernströms stiftelse. Det är ett av de största skandinaviska forskningspriserna inom medicin och Christer Betsholtz får utmärkelsen för sin forskning kring blodkärlens struktur och funktion. Motiveringen lyder vidare: ”Hans forskning har varit av essentiell b

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljonpris-till-ledande-blodkarlsforskare - 2025-10-13

De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. Bland annat visar en alldeles färsk studie att vegetationen i Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 1

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ovanligt-tidig-var-sa-svarar-naturen-i-sverige-mot-det-allt-varmare-klimatet - 2025-10-13

I samhällsdebatten gestaltas ofta äldre som sköra och passiva. Men nu visar en ny avhandling av SWEAH-anslutna doktor Afsaneh Taei, i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande, att äldre personer i utsatta områden tvärtom är aktiva och delaktiga i att försöka göra sitt närområde bättre och tryggare. – De vill bidra. Bland de urbana områden med mycket kriminalitet och droghandel som ingick i stu

https://sweah.lu.se/artikel/aldre-i-utsatta-omraden-kampar-att-skapa-trygghet - 2025-10-13

Bättre behandling med Mange PD-verktyget. En biobank öppnar upp för upptäckter om arv och miljö. Insikter om livstillfredsställelse hos personer med Parkinsons sjukdom. Djupdykning i processer vid skadlig proteinaggregering. Och en mer detaljerad kunskap om avvikande rörelsemönster med artificiell intelligens. Bara för att nämna några av alla nyheter relaterade till Parkinsons sjukdom från det str

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/varldsparkinsondagen-fem-lovande-forskningsprojekt-vid-multipark - 2025-10-13

Efter fyra år som Iranexpert och analytiker i EU:s tjänst återvände Rouzbeh Parsi till universitetet. – Härifrån har jag större möjligheter att påverka och är friare att säga vad jag vill, säger han. Efter fyra år i EU:s tjänst anser Rouzbeh Parsi att han kan göra större nytta för relationerna mellan Iran och EU som fristående forskare vid ett universitet. Foto: Gunnar Menander Rouzbeh Parsi är le

https://www.lu.se/artikel/akademisk-frihet-lockade-hem-iranexpert-till-lund - 2025-10-13

Kimberley Nicholas är forskaren som kom från Kalifornien till Lund med ett brinnande engagemang för klimatfrågor och stort intresse för mat och vin. – Det naturen ger oss är det som gör livet värt att leva, tycker hon. Hon var på plats i Paris under klimatmötet som gav hopp för framtiden, och sina tankar och forskning delar hon framgångsrikt på sociala medier. Kimberley Nicholas forskar om mat, ek

https://www.lu.se/artikel/forskar-och-twittrar-om-en-friskare-planet - 2025-10-13

De senaste åren har RNA-molekyler, med förmåga att påverka eller stänga av sjukdomsframkallande gener, blivit heta läkemedelskandidater inom flera områden. Men det har varit en utmaning att få fram tekniker för att leverera RNA-molekylerna in i cellerna där de har effekt. Forskare vid Lunds universitet har nu utvecklat en teknik som gör det möjligt att studera leveransen in i cellen. Med hjälp av

https://www.medicin.lu.se/artikel/rna-lakemedel-ett-steg-narmare-anvandning-vid-cancer - 2025-10-13

K2 – Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik– grundades i Lund 2013. Sedan dess har K2 producerat mycket forskning, utbildning och arrangerat mängder av arrangemang med målet att sprida kunskap om kollektivtrafikens roll för en hållbar utveckling. Nu går K2 in i sitt sista år med den ursprungliga finansieringen men allt tyder på att verksamheten fortsätter, om ä

https://www.ehl.lu.se/artikel/nationellt-centrum-forskning-och-utbildning-om-kollektivtrafik-gar-i-ny-fas - 2025-10-13