Search results

Kriget i Ukraina har pågått i ett år. Förödelsen är enorm liksom brotten mot de mänskliga rättigheterna. Än så länge talas det mest om vapenleveranser och väldigt lite om diplomati. När är diplomatiska samtal rätt? Intervju med Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och expert på diplomati och fredsprocesser. – Rysslands invasion av Ukraina är ett kristallklart exempel på ett folkrättsvidrigt

https://www.svet.lu.se/artikel/har-diplomatin-spelat-ut-sin-roll - 2026-06-29

Sällsynta diagnoser är en stor utmaning för sjukvården eftersom deras variation och låga förekomst, gör det svårt att bygga upp tillräcklig kunskap om diagnostik och behandling. Nu satsar Sverige på att skapa ett nationellt kvalitetsregister för att samla information om alla sällsynta diagnoser. Målet är att skapa en mer jämlik vård. I Sverige lever över en halv miljon människor med en sällsynt di

https://www.lu.se/artikel/battre-vard-personer-med-sallsynta-diagnoser - 2026-06-28

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. U21-möte, donationskampanjen, Universitetsstyrelsen, Lärosäten Syd, Göteborgsresa, SILS, MAPCI och Nit och redlighet är några av punkterna i detta rektorsbrev. U21-möte i Lund. Nästa vecka är det U21 Student Leaders’ Network meeting i Lund, Syftet med mötet är att studentledare från universiteten som ingår i U21 ska

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-17-februari - 2026-06-28

Allt fler svenska tatuerar sig och Sveriges befolkning är nu en av de mest tatuerade i Europa. Samtidigt ökar förekomsten av melanom. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet, tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom. Forskningsläget kring tatueringar och cancerMot bakgrund av det dåliga kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar, tillsammans med att

https://www.lu.se/artikel/tatueringar-kan-vara-en-riskfaktor-melanom - 2026-06-28

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) har utvecklat ett nytt ramverk som kan leda till att Öresundsbron, tack vare rätt underhåll i rätt tid samt smart övervakning, kan få en total livslängd på 200 år. Det är dubbelt så lång tid som man tänkte sig när bron invigdes för 25 år sen. Resultaten kommer från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet EXTEND, som leds av Sebastian Thöns och Ivar Björ

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-oresundsbrons-livslangd-kan-fordubblas - 2026-06-28

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det går att upptäcka typ 1-diabetes redan innan sjukdomen ger symptom. Genom en tidig upptäckt kan man förhindra svåra komplikationer vid insjuknandet. Det internationella forskarnätverket TrialNet vill därför nu införa en ny klassificering av typ 1-diabetes. För de flesta människor verkar ett insjuknande i typ 1-di

https://www.lu.se/artikel/dags-att-infora-tidigare-diagnos-och-behandling-av-typ-1-diabetes - 2026-06-28

Klimatförändringar försämrar folkhälsan och leder även till att människor dör i förtid. Samtidigt står sjukvården själv för betydande utsläpp. Studier av intensiv- och operationsvård i Sverige visar att över 60 procent av klimatpåverkan i intensivvården kommer från den växande mängden engångsprodukter, enligt forskning av Linn Hemberg vid Lunds universitet. En viktig ledstjärna inom sjukvården är

https://www.lu.se/artikel/klimatforandringar-hotar-folkhalsan-men-aven-sjukvarden-bidrar-till-utslappen - 2026-06-28

En blodmarkör som ännu inte används i hjärtstoppsvården kan ge en tydligare bild av hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp. Det visar en stor internationell multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet som publiceras i The Lancet Respiratory Medicine. I Sverige drabbas årligen ungefär 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusvården. – Det här kommer ändra vården av dessa pa

https://www.lu.se/artikel/blodprov-avslojar-prognos-efter-hjartstopp - 2026-06-28

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-06-28

Från dissad artikel till världsledande alzheimerforskning. Kaj Blennow har gjort det möjligt att upptäcka Alzheimers sjukdom upp till 20 år innan symtomen visar sig, vilket inte bara förändrat forskningen – utan också lagt grunden för nya terapier. Nu belönas han med Eric K. Fernströms Nordiska pris för sin banbrytande forskning. Professor Kaj Blennow sätter sig gärna i sadeln för ett dressyrpass.

https://www.lu.se/artikel/fran-lund-till-varldsscenen-mot-fernstrompristagaren-kaj-blennow - 2026-06-28

Googlande leder till källor vi kan granska. Språkmodeller ger svar utan transparens. Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, varnar för en AI-vardag där källorna försvinner och källkritiken urholkas – allt för att vi ska få snabba svar. Olof Sundin benar ut och visar på risker som är förenade med att använda generativ AI som sökverktyg. – Det vi ser är ett paradigmskifte i

https://www.lu.se/artikel/kan-vi-lita-pa-chatgpt - 2026-06-28

De superrikas klimatavtryck är betydligt större än andras. Nu undersöker forskare om ett inkomsttak för de allra rikaste kan bidra till minskade utsläpp – en idé som väcker debatt. Idé om en maxinkomst är fortfarande relativt ny i samhällsdebatten, även om det på olika håll har forskats på ämnet. En maxinkomst kan utformas på olika sätt – antingen inkomst från arbete eller inkomst från ägande (exe

https://www.lu.se/artikel/kan-ett-inkomsttak-extremrika-bidra-till-minskade-klimatutslapp - 2026-06-28

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-06-29

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. – IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malstyrt-enzym-fran-mordarbakterier-raddar-njursjuka - 2026-06-29

Kursen ska ge studenterna verktyg för att som medmänniska upptäcka och bemöta tecken på psykisk ohälsa hos människor i deras närhet. – Att våga närma sig, lyssna, visa omtanke och aktivt erbjuda stöd kan göra stor skillnad, säger fakultetens kurator Elin Linderberg. Medicinska fakulteten har beslutat att utbilda alla studenter på grundutbildningsnivå i “Medvetenhet om psykisk ohälsa – att upptäcka

https://www.intramed.lu.se/artikel/alla-vara-studenter-pa-grundutbildningarna-utbildas-om-psykisk-ohalsa - 2026-06-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En stor internationell studie (BLING III) ska undersöka bästa sättet att ge en viss antibiotika till svårt infektionssjuka i intensivvården. Målet är att få evidens för optimerad antibiotikabehandling och därigenom minska dödstalen till följd av sepsis. Totalt ska studien omfatta 7000 patienter och nu har de första

https://www.lu.se/artikel/ny-stor-studie-anvandning-av-antibiotika-inom-intensivvarden - 2026-06-29

Affektanfall är vanliga hos små barn och är ofarliga. Ändå genomgår barn ofta omotiverade undersökningar när de söker sjukvård. Anledningen är att det saknas både nationella och internationella riktlinjer hur dessa barn ska utredas. Nu har ett forskarteam på Lunds universitet lagt fram förslag på riktlinjer, för att barnen ska få färre akuta och oplanerade sjukvårdskontakter och i stället ett mer

https://www.medicin.lu.se/artikel/onodiga-undersokningar-av-barn-med-affektanfall - 2026-06-29

https://www.medicin.lu.se/artikel/goran-gustafssonpris-kampen-mot-antibiotikaresistens - 2026-06-29

En behandling som har visat sig minska utvecklingen av åderförfettningsplack hos möss har nu testats på människor med psoriasis. Jan Nilsson vid Lunds universitet är en av forskarna bakom den kliniska studien som visade på en minskad inflammation i kranskärlen, vilket i sin tur kan ge minskad risk för hjärtinfarkt och död hos dessa patienter. Personer med diabetes är ännu en patientgrupp som kan k

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-behandling-av-aderforfettning-kan-minska-risken-hjartinfarkt - 2026-06-29