Search results

För närvarande finns inga läkemedel som stoppar eller fördröjer sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Trots att potentiella läkemedel i tidigare studier har minskat plack i hjärnan har inte patienternas kognition förbättrats. Men skulle resultaten varit annorlunda om det gick att designa studier som ingriper långt tidigare i sjukdomen, innan kognitionen påverkas? Det har en internationell stud

https://www.lu.se/artikel/langre-forsoksperioder-och-storre-lakemedelsstudier-behovs-vid-alzheimer - 2026-06-23

En femtedel av Sveriges vuxna befolkning har tinnitus och de flesta har även en hörselnedsättning. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en enkel undersökning för att ställa in hörapparaten rätt, kan göra att hörapparaternas lindrande effekt på tinnitus kan fördubblas. Tinnitus är ett mycket vanligt problem som innebär att man hör ljud i öronen utan att det orsakas av någon yttre ljudkälla.

https://www.medicin.lu.se/artikel/personer-med-tinnitus-kan-fa-battre-hjalp - 2026-06-23

Blodkärl som annars skulle slängas har i stället använts till forskning av hur celler i kärlväggen lagrar in fett. Ett nära samarbete mellan kärlfysiologer och thoraxkirurger i Lund gör att forskarna på ett mer naturtroget sätt kan se hur fettupptaget i cellerna kan minskas med farmakologisk behandling. Åderförfettning – ateroskleros – är det enskilda medicinska tillstånd som ligger bakom flest dö

https://www.medicin.lu.se/artikel/intakta-blodkarl-anvandas-att-studera-hur-fett-lagras-i-karlvaggen - 2026-06-23

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2026-06-23

Fredagen den 13 oktober installerades våra nya professorer vid en högtidlig ceremoni i Universitetshusets aula. Ännu en gång vill vi gratulera professor Klemmensen, professor Zelli samt professor Polk! Vivant professores novi! Professor Fariborz Zelli Jag föddes 1972 i Neunkirchen i den tyska delstaten Saarland, en plats med en gripande historia i hjärtat av Europa, tjugo kilometer från franska gr

https://www.svet.lu.se/artikel/statsvetenskapliga-institutionens-tre-professorer-installerade - 2026-06-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En gruvarbetarson från Grängesberg. En samhällsvisionär som konstruerade vårt moderna studiemedelssystem. En religionskritiker och preventivmedelsförespråkare som hamnade i fängelse för att ha hädat. Nationalekonomerna i Lund har alltid varit en färgstark skara. Nu presenteras ett axplock av dem under ett halvdagssy

https://www.lu.se/artikel/inga-diktaturens-representanter - 2026-06-23

Lunds universitet satsar 64 miljoner kronor på en forskarskola med fokus på samhällsutmaningar och Agenda 2030. Kristina Jönsson, docent i statsvetenskap, blir koordinator. – Det här är en unik möjlighet att göra något riktigt nytt och spännande, säger hon. Forskarskolan är finansierad från 2109 till 2023. Myndighetskapital från fakulteterna ska finansiera tolv doktorander.Fullt utbyggd kommer den

https://www.lu.se/artikel/lu-satsar-64-miljoner-pa-forskarskola-om-de-globala-malen - 2026-06-23

Huntingtonforskaren Åsa Petersén är en av fyra forskare som utses till Wallenberg Clinical Scholar 2020. Hon får 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att finna metoder som kan bromsa sjukdomsförloppet vid den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. En ärftlig hjärnsjukdom som leder till för tidig död och för vilken det idag inte finns någon bromsande behandling. Huntin

https://www.lu.se/artikel/asa-petersen-utsedd-till-wallenberg-clinical-scholar - 2026-06-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vad är det som gör att vi accepterar vissa (data)system, men ogillar andra? Christina Keller är ny Lundaprofessor i informatik vid Ekonomihögskolan i Lund och har forskat länge om vilka faktorer som gör att vi godtar ett informationssystem. Vad är det som gör att vissa program på datorn på jobbet gör oss så frustrer

https://www.lu.se/artikel/nytta-och-latthet-tva-faktorer-bakom-bra-system - 2026-06-23

https://www.medicin.lu.se/artikel/genus-paverkar-smartupplevelser - 2026-06-23

Museer är samhällets kollektiva minne. Men vad är det vi ska föra över från en generation till nästa? När framgång mäts i budgetresultat politiseras och påverkas våra gemensamma minnen och kunskaper – det vi kallar för kulturarv. Det menar etnologerna Lizette Gradén och Tom O’Dell som under flera år forskat om våra museer. För att få statligt stöd rättar sig många museer efter regeringens reglerin

https://www.lu.se/artikel/politik-styr-var-gemensamma-minnesbank - 2026-06-23

Bete är en nyckelåtgärd för att bevara naturbetesmarker, några av Sveriges viktigaste livsmiljöer ur natur- och kulturvårdssynpunkt. Det är dock en utmaning att hitta rätt nivå på betet vilket leder till att många värdefulla marker betas för hårt, medan andra marker växer igen. För att diskutera utmaningar med ett högt betestryck, och öppna dörren till möjliga lösningar, bjöd LU Land in till ett f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/betestryck-och-biologisk-mangfald-hogre-naturvarden-genom-anpassning-och-innovationer - 2026-06-23

Den 24 oktober har det blivit dags för installation av universitetets nya professorer. I år kommer 28 nya professorer delta och från den Konstnärliga fakulteten är det Sven Bjerstedt och Mats Edén som installeras.Installationen sker under en högtidlig ceremoni i Universitetshusets aula med efterföljande mingel i Atriet och Pelarsalen. Tillställningen är öppen för vem som helst att delta, ingen för

https://www.mhm.lu.se/artikel/sven-bjerstedt-och-mats-eden-installeras-som-professorer-24-oktober - 2026-06-23

Den torra sommaren 2018 ledde till att de europeiska skogarna tog upp 18 procent mindre koldioxid än normalt och att vissa odlade grödor gav den lägsta avkastningen på decennier. Det visar en europeisk jättestudie med över 200 toppforskare inblandade. Skogsbränder, missväxt och vattenbrist. Många minns sommaren 2018 med fasa. Nu kommer den hittills mest omfattande forskningsinsatsen kring hur extr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/extremtorkan-2018-slog-hardare-befarat-mot-grodor-skogar-och-myrar - 2026-06-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett axplock av de senaste priserna och utmärkelserna vid universitetet. PEDAGOGPRIS. Under Naturvetenskapliga fakultetens examenshögtid i början av sommaren delade studentkåren LUNA ut pedagogiskt pris till Ulf Olsson, professor vid Kemiska institutionen, och hederspris till Lotta Persmark, studievägledare vid Biolo

https://www.lu.se/artikel/priser-och-utmarkelser-1 - 2026-06-23

Studier från Lunds universitet pekar på att floran i Skåne förändrats drastiskt under 1900-talet och fram till idag. Den största minskningen av artrikedomen kan ses i skogsbygderna i norra och mellersta delarna av Skåne. – Jag blev förvånad av att det är klimatförändringen som har påverkat mest, säger forskaren Torbjörn Tyler vid Lunds universitet. Forskarnas studie baseras på inventeringar av ört

https://www.lu.se/artikel/drastiskt-forandrad-flora-i-skane - 2026-06-23

Den torra sommaren 2018 ledde till att de europeiska skogarna tog upp 18 procent mindre koldioxid än normalt och att vissa odlade grödor gav den lägsta avkastningen på decennier. Det visar en europeisk jättestudie med över 200 toppforskare inblandade. Skogsbränder, missväxt och vattenbrist. Många minns sommaren 2018 med fasa. Nu kommer den hittills mest omfattande forskningsinsatsen kring hur extr

https://www.lu.se/artikel/extremtorkan-2018-slog-hardare-befarat-mot-grodor-skogar-och-myrar - 2026-06-23

Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som går stick i stäv med den vedertagna bilden av torkan som startskott för migrationen. När kriget i Syrien bröt ut 2011 hade landet under två till t

https://www.lu.se/artikel/kriget-snarare-torkan-bakom-massflykten-fran-syrien - 2026-06-23

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.lu.se/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2026-06-23

Begreppet ”ekosystemtjänster” har på senare år blivit allt vanligare både i forskarvärlden, bland kommuner och myndigheter och i företag. Förenklat kan det beskrivas som den nytta vi människor har av naturens ekosystem – till exempel för den mat vi äter, luften vi andas, rening av vattnet vi dricker, bioenergi för att värma våra hus, trä till papper och byggnader och så vidare. Listan är lång och

https://www.lu.se/artikel/manniska-och-natur-i-symbios - 2026-06-23